Minnessten över Hälsinge regemente vid Soldathemmet, Gävle

 Län                                            Gävleborgs län

Kommun (motsv)                Gävle

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Strax NO om förutvarande kanslihus till Hälsinge regemente, idag Högskolan i Gävle.
GPS-angivelse:                       N60°40’13.82″  E17°7’20.66″

Inventerad
Namn:                                       Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                      2020-08-15

Historia
Kungl. Hälsinge regemente har sitt ursprung i de norrlandsfänikor  som organiserades i Hälsingland och Gästrikland under 1550-  och 1560-talet. År 1615 slogs dessa fänikor ihop med andra från Medelpad, Ångermanland och Västerbotten till Norrlands storregemente, bestående av tre fältregementen där elva av totalt tjugofyra kompanier rekryterades från Hälsingland och Gästrikland. År 1624 omorganiserades storregementet till tre självständiga förband varav ett år 1630 fick namnet Kungl. Hälsinge regemente. Regementets upptagningsområde var i huvudsak Hälsingland, Gästrikland, Norduppland och Medelpad. Det kom att deltaga i många av Sveriges fälttåg i Europa. På regementets fana finns 12 segernamn broderade; Novgorod, Warszawa, Fredriksodde, Tåget över Bält, Lund, Landskrona, Narva, Düna, Malatitze, Jakobstad, Gemäuerthof och Gadebusch.
Utbildningen av värnpliktiga upphörde 1994 och regementet lades ned 1997.

 Ägare
Namn:                                        Gävle kommun
Adress:                                       Drottninggatan 22, 803 11  Gävle     
Tfnnr:                                         026-17 80 00
Mail-adress                              gavle.kommun@gavle.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt:
Regementets tidigare Soldathem och Soldatkyrka ägs och drivs idag av stiftelsen Sällskapet Hälsinge Regemente. Soldathemmet invigdes 1911 och Soldatkyrkan 1916 av ärkebiskopen Nathan Söderblom.
Övervåningen på soldathemmet är i stort inrett som den gamla officersmässen, med möbler, minnen och porträtt.
Text under regementets vapenbild: HÄR PÅ KUNGSBÄCK UTBILDADES KRIGSMÄN 1909-1993. HÄLSINGE REGEMENTE UPPHÖRDE 1997.
FASTHET – FÖRMÅGA – FÖRTROENDE
Informationsskylt:  Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Hälsinge regemente i Regementsparken i Gävle

 Län                                            Gävleborgs län

Kommun (motsv)               Gävle

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I parken framför Helsinge regementes kanslibyggnad, numera Högskolan
GPS-angivelse:                       N60°40’10.75″ E17°7’2.31″

Inventerad
Namn:                                       Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                      2020-08-15

Historia
Kungl. Hälsinge regemente har sitt ursprung i de norrlandsfänikor som organiserades i Hälsingland och Gästrikland under 1550- och 1560-talet. År 1615 slogs dessa fänikor ihop med andra från Medelpad, Ångermanland och Västerbotten till Norrlands storregemente, bestående av tre fältregementen där elva av totalt tjugofyra kompanier rekryterades från Hälsingland och Gästrikland. År 1624 omorganiserades storregementet till tre självständiga förband varav ett år 1630 fick namnet Kungl. Hälsinge regemente. Regementets upptagningsområde var i huvudsak Hälsingland, Gästrikland, Norduppland och Medelpad. Det kom att deltaga i många av Sveriges fälttåg i Europa. På regementets fana finns 12 segernamn broderade; Novgorod, Warszawa, Fredriksodde, Tåget över Bält, Lund, Landskrona, Narva, Düna, Malatitze, Jakobstad, Gemäuerthof och Gadebusch.
Utbildningen av värnpliktiga upphörde 1994 och regementet lades ned 1997.

Ägare
Namn:                                        Gävle kommun
Adress:                                       Drottninggatan 22, 803 11 Gävle
Tfnnr:                                         026-17 80 00
Mail-adress                              gavle.kommun@gavle.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
Minnessten av granit rest 1911
Text: MED GUD FÖR KONUNG OCH FOSTERLAND. TILL MINNE AF DE TAPPRE UNDER KUNGLIGA HÄLSINGE REGEMENTES ÄRORIKA FANOR OFFRAT BLOD OCH LIF.
NOVGOROD 1611  WARSCHAU 1656  FREDRIKSODDE 1657  BÄLT 1658  HALMSTAD 1676  LUND 1676  LANDSKRONA 1677  NARVA 1700  DÜNA 1701  JANITKIJ 1702  JACOBSTADT 1704  GEMÄUERTHOF 1705  LJESNA 1708  GADEBUSCH 1712
Text frånsida: STENEN RESTES AV REGEMENTETS BEFÄL OCH TRUPP ÅR 191
Informationsskylt: Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Livregementets grenadjärkår på Utnäslöt, Strömsholm

 Län                                            Västmanland

 Kommun (motsv)               Hallstahammar

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Ca 3 km NO Strömsholms slott längs Slottsvägen.
GPS-angivelse:                        N59°31’49.6″ E16°17’26.7″

Inventerad
Namn:                                        Olle Strid
Datum:                                      2017-08-18

Historia
Utnäslöt, ibland även Utnäs Löt, inköptes 1780 av staten och blev anslagen till en ”evärdlig mötesplats”. Det fanns även en remontdepå vid Utnäslöt under åren 1885–1925 och 1941–1955. Ursprungligen var remont i Sverige en till krigstjänst anskaffad häst till dess att häs­tens enskilda utbildning var avslutad. De hästar som således inte genast kunde läm­nas över till militärförbanden, sändes till en remontdepå för att först påföljande år tilldelas för­banden, där deras fortsatta utbildning tog vid. Det fanns flera remontdepåer i Sverige.
Livregementet till häst leder sitt ursprung till de ryttarfanor som under 1500-talet sattes upp i Uppland, Södermanland, Västmanland, Närke och Värmland. Enligt 1634 års regerings­form sammanfördes dessa till ett regemente och benämndes från 1636 vanligtvis Upplands ryt­tare. Regementet utmärkte sig för stor tapperhet i slaget vid Lund 1676 under översten Nils Bi­elke. Karl XI lär ha yttrat efter segern: ”min krona hängde på Bielkes värjspets, och att jag näst efter Gud har min tappre Bielke samt mitt Livregemente att tacka för segern”. Livregementet till häst var från 1680 det enda regementet inom Stockholms garnison som inte var värvat och  hade sedan 1780 sin övningsplats på Utnäslöt.
År 1791 omorganiserades regementet till en brigad bestående av Livregementsbrigadens ky­rassiärkår, bestående av kompanier närmast huvudsta­den, Livregementsbrigadens lätta dra­gonkår, bestående av bl. a. kompanier i trakten av Öre­bro och Fellingsbro och Livregements­brigadens lätta infanteribataljon, bestående av kompa­nier i Västmanland (från 1804 även Sö­dermanlands kompani).
Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon omorganiserades 1808 till Livregements-brigadens grenadjärkår och 1815 till Livregementets grenadjärkår. Från år 1892 löd kåren under det ny­bildade Livregementet till fot (tidigare Närkes regemente), indrogs ett år senare och uppgick då i Livregementet till fot. Livregementets grenadjärkår bildade I. bataljonen och Närkes regemente bildade II. bataljonen i det nya regementet. Den 8 december 1904 antog rege­mentet namnet Livregementets grenadjärer. Regementet (I 3) i Örebro lades slutligen ned år 2000. Också Livregementets husarkår (1815 – 1893), med ursprung ur Livregementsbrigadens lätta dragonkår, hade under åren 1815–1836 sin mötes- och övningsplats på Utnäs löt.

Ägare
Namn:                                       Statens fastighetsverk
Adress:                                      St Paulsgatan 6, Stockholm
Tfnnr:                                        010-478 70 00
Mail-adress                              sfv@sfv.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov): Stenen är i stort behov av rengöring och
ifyllnad av text. Omgivande mark (gräsytor och träd/buskar) samt kättingar med stolpar bör också skötas bättre.

Vårdare
Namn:                                        Ägaren (SFV lokalkontor Strömsholm klipper gräset ”på eget bevåg” kring minnesstenen.
Adress:                                       Lerhusvägen 2, 734 94 Strömsholm

Övrigt
Minnesmärket  rest år 1913, sannolikt av Livregementets grenadjärer, efter att de flyttade in i de nybyggda kasernerna i Örebro.
Text: Under lilla riksvapnet KONGL. LIFREGEMENTETS GRENADIER CORPS, HÄRSTAMMANDE FRÅN K. LIFREG.T TILL HÄST HADE SIN MÖTESPLATS 1816 – 1893 Å UTNÄSLÖT
ÖFNINGSPLATS FÖR LIVREG.T TILL HÄST 1780 – 1791 LIFREG.TS BRIGADEN 1792 – 1815
STENEN RESTES 1913
Separat segernamnen LÜTZEN, LUND (med kunglig krona), CLISSOW, HOLOFZIN
Informationsskylt; Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Inskrift över slaget 1648 på Karlsbron i Prag

Land                                         Tjeckien

Kommun (motsv)               Prag

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Östra tornet på Karlsbron över floden Moldau
GPS-angivelse:                    50° 5’10.42″N 14°24’48.09″E

Inventerad
Namn:                                       Kjell Lundberg, Christian Braunstein och Peter Wetterberg
Datum:                                      2015-06-06

Historia
Bron byggdes med start år 1357 och öppnades 1402. På Karlsbron utkämpades 1648 hårda strider mellan den svenska armén och Gamla stans befolkning. Fram till 1841 var den 520 m långa Karlsbron den enda vägen över Moldau inom Prag.
På båda sidorna av bron finns det torn som ska syfta till att förstärka försvaret. Det var vid det östra tornet som den svenska armén den 25 juli 1648 hejdades under det trettioåriga krigets sista dagar.

 Ägare
Namn:                                        Staden Prag
Adress:                                       Karlův most, Praha 1- Staré Město/Malá Strana
Tfnnr:                                         +420 221 714 714
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Inskription på östra tornet            
Text: SISTE VIATOR, SED LUBENS, AC VOLENS UBI SISTERE DEBUIT, SED COACTUS GOTHORUM, AC VANDALORUM FUROR (VILA HÄR VANDRARE OCH VAR LYCKLIG: DU KAN STANNA HÄR AV FRI VILJA MEN OVILLIGT HEJDADES HÄR GOTERNA OCH DERAS VANDALISKA URSINNE)
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Patriotiska sällskapet

Minnesmärke över ryska härjningar 1719 på Fredriksskans i Gävle

Län                                            Gävleborg

Kommun (motsv)               Gävle

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Inom hamnområdet Gävle hamn, Fredriksskans
GPS-angivelse:                       N60°41’27.40″ E17°12’57.67″

Inventerad
Namn:                                       Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                      2020-08-15

Historia
Till ”värn mot Juten” dvs danskarna byggdes 1612 ett blockhus på en liten holme i sundet mellan inre och yttre Gävlefjärdarna, som därefter fick namnet Blockhusharen. År 1717 anlades på Blockhusharen en skans, som till en början kallades Hugoskans efter dåvarande landshövdingen Hugo Hamilton (1655-1724). Redan i början av samma år, då den var så gott som färdig och bestyckad med tio kanoner, bytte den emellertid namn till Fredriksskans. I början av augusti besköts en rysk flottilj från skansen, vilket fick till följd att denna avstod från att framtränga till Gävle. Under sommaren 1720 förbättrades skansen och tack vare detta seglade ryssarna på våren 1721 förbi Gävlebukten. Skansen fick därefter förfalla, men iståndsattes igen 1727-28.
Vid början av Gustav III:s ryska krig överfördes skansens besättning och bestyckning till Vaxholm, men Gävles borgare skaffade då ny bestyckning och satte upp en ny skansbesättning samt grupperade ”ett formidabelt” batteri på Holmudden vid norra inloppet under det att det södra gjordes ofarbart. År 1808 lät kronan grundligt reparera och förstärka skansen. År 1863 nedmonterades bestyckning och besättningen förflyttades. År 1892 överläts Fredriksskans till Gävle stad, som för sin hamnbyggnad lät riva skansen 1902. På dess plats uppställdes en 4,5m hög minnessten i röd Norrtäljegranit med inskrift under en i brons gjuten reliefbild av skansen.

 Ägare
Namn:                                        Gävle kommun
Adress:                                       Drottninggatan 22, 803 11 Gävle
Tfnnr:                                         026-17 80 00
Mail-adress                              gavle.kommun@gavle.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
Fredriksskans är numera namnet på hela hamnområdet. Minnesstenen över skansen går idag inte att besöka med mindre än särskilt tillstånd då området är inhägnat och bevakat. Den avtäcktes 1905.
Text: Under en relief av fästningen utförd av konstnären Ida Matton (1863-1940):  HÄR PÅ BLOCKHUSHAREN ANLADE GEFLE STADS BORGERSKAP UNDER LEDNING AF LANDSHÖFDINGEN FRIHERRE HUGO HAMILTON ÅR 1717 EN BEFÄSTNING FÖRST KALLAD HUGOSKANS, SEDAN FREDRIKSSKANS HVILKEN 1719 OCH 1721 RÄDDADE GEFLE FRÅN PLUNDRING OCH BRAND. SKANSEN FÖRSTÄRKTES 1742 OCH 1789 MEN SLOPADES 1863 OCH ÖFVERLÄTS 1892 TILL GEFLE STAD SOM I OCH FÖR HAMNBYGGNADEN 1902 LÄT RASERA DENSAMMA.
Under den ursprungliga texten står ”HAMNENS UTVIDNING NORRUT 1952-1957 INVIGDES 28 MAJ 1957. I FREDRIKSSK ANS INGICK NORRLÄNDSKT ARTILLERI FRÅN FRÖSÖN. KUNGL. NORRLANDS ARTILLERIREGEMENTE ORGANISERADES 1893
Informationsskylt: Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över Livregementets dragoners 4.skvadron i Koversta gammelby, Österfärnebo

Län                                            Gävleborg

Kommun (motsv)               Sandviken

Lägesbeskrivning           
Kartbeskrivning:                    I Koversta gammelby. Väg 272 mellan Gysinge och Österfärnebo. Strax före Österfärnebo kyrka tag vänster (söderut) på Berreksvägen till Koversta Gammelby.
GPS-angivelse:                         N60°17’39.78″ E16°48’22.34″

Inventerad
Namn:                                        Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                       2020-08-15

Historia
Färnebo ryttares historia går tillbaka till 1680-talet, då Anders Larsson HÖÖK  var herre till Gysinge bruk. År 1680 utfärdade Konungen ett s k. öppet rustningsbrev och Höök uppställde sedermera fem stycken ryttare under Livregementet till häst. I regementets generalmönstringsrulla, daterad Örebro den 22 november 1683 återfinns de fem Österfärneboryttarna som ” inspektor Hööks tienare” under numren 80-84 på kapten Cruses kompani, men överfördes 1691 till numren 126-130 vid Lifkompaniet. De fem första livgardisterna med dessa nummer var Jon Uggla, Mats Goliat, Johan Holm, Johan Lagopp och Per Frisk. Livregementet till häst betraktas ännu som ett av Sveriges främsta indelta kavalleriförband och deltog med framgång i otaliga fältslag under Sveriges krig under stormaktstiden.

Ägare
Namn:                                        ??
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        ?

 Övrigt
Minnessten av ljus granit rest 1988
Text: TILL MINNET AV FERNEBO RYTTARE SOM TJÄNSTGJORT VID UPPLANDS RYTTARE OCH LIVREGEMENTET TILL HÄST 1603-1909
ÖSTERFÄRNEBO HEMBYGDSFÖRENING 1988
Informationsskylt:  Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1521 Minnessten över Peder Svensson  Hedemora

 Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)                Hedemora

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    100 m NNV korsningen Åsgatan – Gussarvsgatan
GPS-angivelse:                        N60°16’46.79″ E15°58’57.75″

Inventerad
Namn:                                       Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                      2020-08-15

Historia
Peder Svensson, ofta med tillnamnet ”i Vibberboda” var en svensk hövitsman och uppges ha varit en av de första att stödja Gustaf Vasa under Befrielsekriget mot danskarna. Han segrade över en dansk styrka vid Brunnbäcks färja i början av april 1521 och var under hela sitt liv trogen den svenske kungen. Jfr W01

Ägare
Namn:                                        Hedemora kommun?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Vibberboda heter idag Vibberbo och ligger alldeles nära Olshyttan i Garpenbergs socken.
Minnessten av granit rest 1922
Text under ett spänt armborst (övre): ÅT MINNET AV BERGSMANNEN PEDER SVENSSON I VIBBERBODA HÖVITSMAN ÖVER DALKARLARNA I SLAGET VID BRUNNBÄCK 1521
(undre): HANS ÄTTLINGAR I HEDEMORA RESTE STENEN 1922
Informationsskylt: Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1521 Minnessten över slaget vid Brunnbäcks färja

Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)               Avesta

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Södra stranden av Dalälven ca 3 km SV väg 70
GPS-angivelse:                       N60° 7’51.58″ E16°15’35.22″

Inventerad
Namn:                                       Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                      2020-08-15

Historia
Slaget utkämpades i början av april 1521mellan Gustav Vasas upprorstrupper och Kristians II av Danmark lojala, främst danska förband. Den danska styrkan under befäl av Henrik Slagheck och Henrik von Mehlen kom från Västerås i söder och slog läger då de nådde Brunnbäck och det vad och färjeläge som på den tiden låg här. Ungefär samtidigt anlände från norr, hövitsmännen Peder Svensson och Olof Bonde med sina trupper till den norra älvstranden. Dalkarlarna började från stranden beskjuta danskarna med sina pilbågar och tvingade snart motståndarna att retirera. Peder Svensson hade utom synhåll för fienden då redan låtit en del av sina trupper gå över älven och när danskarna drog sig bort från sitt läger gick han till anfall. Samtidigt tog sig återstoden av dalkarlarna över älven och deltog i anfallet. Danskarna stod inledningsvis emot, men attacken var både överraskande och kraftsamlad och de tvingades snart retirera flyende söderut eller genom att kasta sig i älven. De svenska trupperna segrade stort.
För att beskriva slutet av striden med orden i Dalvisan:
”Så körde de jutar i Brunnebäck älv så vattnet dem porlade om.
De sörjde däröver, att Kristian själv ej där tillika omkom”

Ägare
Namn:                                       Avesta kommun
Adress:                                      774 81 Avesta
Tfnnr:                                        0226-64 50 00
Mail-adress                            servicecenter@avesta.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
Minnessten av granit rest 1896. Stenen är inhägnad av fyrkantshuggna granitfundament förenade av en kedja
Text under Dalarnas vapenbild:  FÖR SVERIGES FRIHET FÖR HEM OCH FOSTERBYGD KÄMPADE OCH SEGRADE DALAMÄNNEN HÄR 1521.
MINNESGODE LANDSMÄN RESTE STENEN 1896
Text på ingångsstenarna: PEDER SVENSSON respektive OLOF BONDE
Informationsskylt: Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1954 Minnessten över Martin Ekström i Born

Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)               Avesta

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    I byn Born, väg 712 350 m ONO vägskälet till Hovnäs färja.
GPS-angivelse:                       N60°11’19.17″ E16°37’42.18″

Inventerad
Namn:                                        Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                       2020-08-15

Historia
Martin Ekström föddes den 6 december 1887 i Gålsbo by i Avesta kommun och dog den 28 december 1954 i Helsingfors. År 1905 antogs han som volontär vid Upplands Artilleriregemente (A5) som då låg i Uppsala. Han beviljades avsked 1911 för att fram till 1915 tjänstgöra vid det persiska gendarmeriet i Iran, där förövrigt, under åren 1906-16, ett sextiotal svenska befäl tjänstgjorde. Ekström deltog i en mängd strider mot stråtrövarband och blev befordrad till kapten. Han antogs senare som löjtnant i tysk-persisk tjänst och deltog i striderna mot ryssarna i Zagrosbergen i västra Iran fram till 1916 då han återvände till Sverige.
Då det finska inbördeskriget bröt ut 1918 antogs Ekström som löjtnant vid den vita armén. Efter erövringen av Tammerfors blev han befordrad till överstelöjtnant och chef för Vasa regemente. Ekström deltog också i Estlands befrielsekrig 1919 under Gustaf Mannerheims befäl. Han blev för sina insatser befordrad till estnisk överste, men avböjde landets högsta orden, Örnorden med kraschan, på grund av kravet på estniskt medborgarskap. Han mottog däremot Estland frihetskors både av första och andra klassen.
Ekström bosatte sig efter kriget i Vasa, där han fram till 1934 var chef för Vasa skyddskår. Han tog avsked från den finska armén samma år och återvände till Sverige för att ägna sig åt politik. Han var under några år på 30-talet partiledare för det Nationalsocialistiska Blocket; ett parti i konkurrens med Nationalsocialistiska Arbetarepartiet.
Då Ryssland anföll Finland i december 1939 anmälde sig Ekström som frivillig och blev under Vinterkriget chef för III. Stridsgruppen inom Svenska frivilligkåren. Han deltog även 1941 under fortsättningskriget, men reste 1942 till Tyskland för att anmäla sig som frivillig, något som han nekades på grund av överårighet.

Ägare
Namn:                                        ?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        ?

 Övrigt
Minnessten av granit
Text under en värja och en kroksabel: ÖVERSTE MARTIN EKSTRÖM 1887-1954, BY WASA
NARVAS ERÖVRARE
ÄRA SKYLDIGHET VILJA
SVENSKA FINSKA ESTNISKA VAPENBRÖDER RESTE STENEN
Informationsskylt: Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1683-1813 Minnessten över Dalregementets översteboställe vid Näs kungsgård

Län                                             Dalarna

Kommun (motsv)                Hedemora

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Väg 270 mellan Hedemora och Långshyttan. Tag vänster i                                                                     vägskälet 1km sydspetsen av sjön Fatburen. Näs Kungsgård
ligger 1km lägre fram på höger sida. Minnesstenen finns på                                                                 gräsmattan framför högra flygelbyggnaden.
GPS-angivelse:                       N60°22’35.75″ E16°3’15.02″

Inventerad
Namn:                                        Thomas och Lena Fredholm
Datum:                                      2020-08-15

Historia
Den timrade herrgårdsanläggningen i Näs var ursprungligen boställe för fogden över Näsgårds län och senare chefen för Dalregementet (1683-1813).
Gården består av en huvudbyggnad och dubbla fristående flyglar. Nuvarande anläggning ritades år 1686 av Erik Dahlbergh efter arméns riktlinjer för översteboställen.
Bland de namnkunniga chefer som bott på gården kan nämnas Berndt Reinhold von Liewen, Magnus Stenbock och Wilhelm Mauritz Klingspor. Här föddes 1774 Hans Hierta. Hans far var regementschef vid Dalregementet 1768-1777. Hans Hierta blev sedermera ledamot av Svenska Akademien och landshövding för Kopparbergs län.

Ägare
Namn:                                        Nils Karlgren
Adress:                                       Näs Kungsgård 4, 776 96 Dala-Husby
Tfnnr:                                         073-051 17 73

Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
Text under Dalarnas vapenbild: NÄS KUNGSGÅRD. ÖVERSTEBOSTÄLLE VID KUNGL DALREGEMENTET 1683-1813
Informationsskylt: Nej

Thomas Fredholm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten