Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr S09

1808 Platssten för skansen Adlersparre, Eda skans

 Län                                            Värmland

Kommun (motsv)                Eda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     600 m SSV Eda skans (oländig terräng).
GPS – angivelse:                     59°48’54.12″N 12°18’57.48″E

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                      2019-09-30

Historia
15 februari 1658 tågade överstelöjtnant Obitz över Hugns is med norsk trupp och intog överraskande Eda skans från väster. Kommendanten överstelöjtnant Clas Flemming tillfångatogs sovande i sin säng! Den norska truppen lämnade dock skansen efter att ha bränt ett provianthus och förnaglat några kanoner. Anledningen var att de i kommendantens sovrum hittat ett brev från den svenska krigsledningen om att den erfarna fältmarskalken greve Douglas var på väg till skansen. Enligt Börje Furtenbach i boken om Eda skansar, var nog den verkliga anledningen att några erfarna soldater i skansen gjort ett motanfall mot norrmännen och drev ut dem.
Vid iståndsättande och utbyggnaden av Eda skans 1808, drog överstelöjtnant Georg Adlersparre slutsatserna av det tidigare tillkortakommande vid 1658 års strider att skansens svaghet var höjdsträckningarna väster om skansen och därmed risken för överraskande anfall. Han lät därför överstelöjtnant C E Wijnbladh vid fortifikationen bygga tre småskansar som ryggskydd på den skogbeklädda åsen.
Skansen Adlersparre fick namn efter Adlersparre själv och var inledningsvis avsedd att vara två olika skansar med blev senare sammanbyggda med varandra. Bemannades med 90 soldater, 2 + 3 kanoner och vardera ett envånings ”Casserthus” i timmer med tre rum

Ägare
Namn:                                        Privat mark- och skogsägare inom skansens område

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplatta av mässing
Skansens ursprungliga minnesskylt på ett mindre betongfundament är sedan lång tid tillbaka vandaliserat. Minnesskylten i brons är upphittad av skogsvandrare i skansens närhet och inlämnad för förvaring vid Eda skansmuseum i Åmotfors.
Skylten ingår idag i Eda skansmuseums utställningar.
Text: SKANSEN ADLERSPARRE UPPFÖRD 1808
Informationsskylt:  Ja

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr S08

1808 Platssten för skansen Leijonstedt, Eda skans

 Län                                            Värmland

Kommun (motsv)                Eda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     600 m VSV Eda skans (oländig terräng).
GPS – angivelse:                     59°48’59.64″N 12°18’49.74″E

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                      2019-09-30

Historia
Den 15 februari 1658 tågade överstelöjtnant Obitz över Hugns is med norsk trupp och intog överraskande Eda skans från väster. Kommendanten överstelöjtnant Clas Flemming tillfångatogs sovande i sin säng! Den norska truppen lämnade dock skansen efter att ha bränt ett provianthus och förnaglat några kanoner. Anledningen var att de i kommendantens sovrum hittat ett brev från den svenska krigsledningen om att den erfarna fältmarskalken greve Douglas var på väg till skansen. Enligt Börje Furtenbach i boken om Eda skansar, var nog den verkliga anledningen att några erfarna soldater i skansen gjort ett motanfall mot norrmännen och drev ut dem.
Vid iståndsättande och utbyggnaden av Eda skans 1808, drog överstelöjtnant Georg Adlersparre slutsatserna av det tidigare tillkortakommande vid 1658 års strider att skansens svaghet var höjdsträckningarna väster om skansen och därmed risken för överraskande anfall. Han lät därför överstelöjtnant C E Wijnbladh vid fortifikationen bygga tre småskansar som ryggskydd på den skogbeklädda åsen.
Skansen Leijonstedt fick namn efter dåvarande regementschefen vid Värmlands Regemente och bemannades med 50 soldater, tre kanoner och ett envånings ”Casserthus” i timmer med tre rum.

 Ägare
Namn:                                        Privat mark- och skogsägare inom skansens område

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplatta av mässing
Skansens ursprungliga minnesskylt på ett mindre betongfundament är sedan lång tid tillbaka vandaliserat. Minnesskylten i brons är upphittad av skogsvandrare i skansens närhet och inlämnad för förvaring vid Eda skansmuseum i Åmotfors.
Skylten ingår idag i Eda skansmuseums utställningar
Text: SKANSEN LEIJONSTEDT UPPFÖRD 1808
Informationsskylt:  Ja

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr S07

1808 Platssten för skansen Wijnblad, Eda skans

 Län                                            Värmland

Kommun (motsv)                Eda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     600 m väster Eda skans (oländig terräng).
GPS – angivelse:                     59°49’7.62″N 12°18’51.00″E

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                      2018-09-30

Historia
15 februari 1658 tågade överstelöjtnant Obitz över Hugns is med norsk trupp och intog överraskande Eda skans från väster. Kommendanten överstelöjtnant Clas Flemming tillfångatogs sovande i sin säng! Den norska truppen lämnade dock skansen efter att ha bränt ett provianthus och förnaglat några kanoner. Anledningen var att de i kommendantens sovrum hittat ett brev från den svenska krigsledningen om att den erfarna fältmarskalken greve Douglas var på väg till skansen. Enligt Börje Furtenbach i boken om Eda skansar, var nog den verkliga anledningen att några erfarna soldater i skansen gjort ett motanfall mot norrmännen och drev ut dem.
Vid iståndsättande och utbyggnaden av Eda skans 1808, drog överstelöjtnant Georg Adlersparre slutsatserna av det tidigare tillkortakommande vid 1658 års strider att skansens svaghet var höjdsträckningarna väster om skansen och därmed risken för överraskande anfall. Han lät därför överstelöjtnant C E Wijnbladh vid fortifikationen bygga tre småskansar som ryggskydd på den skogbeklädda åsen.
Skansen Wijnbladh fick namn efter konstruktören och bemannades med 40 soldater, tre kanoner och ett blockhus.

 Ägare
Namn:                                        Privat mark- och skogsägare inom skansens område

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplatta av mässing
Text:  SKANSEN WIJNBLADH UPPFÖRD 1808
Informationsskylt:  Nej

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr S10

1809 Minnessten över Eda skans                    

 Län                                            Värmland

Kommun (motsv)                 Eda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Inne i skansen
GPS – angivelse:                     59°49’10.26″N 12°19’19.38″E

Inventerad
Namn:                                         Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                        2019-09-30

Historia
Vid Hannibalfejden 1643 – 45, beordrade landshövdingen i Karlstad, Olof Stake att hålla fältvakter vid Magnor Bro och vid Morast Bro där enklare skansar uppfördes 1644.
Efter att detta krig var avslutat, konstaterades att vid ett norskt genombrott på dessa två platser hade vägen mot Karlstad varit öppen. Planer på att befästa Karlstad tog fart, ritningar och utstakning påbörjades enligt 1648 års befästningsplaner.
Redan under Hannibalfejden hade Olof Stake utsett ett lämpligt terrängparti mellan sjöarna Bysjön och Hugn för försvar i västlig riktning. Vid nästa krig mot Danmark Norge, Krabbefejden 1657 – 60, började greve Gustaf Oxenstierna att anlägga en skans på denna plats. Ett nytt förband, Bergslagsregementet under ledning av övlt Claes Flemming från Savolaks regemente i Finland, förlades till Karlstad 1656 och kunde fr o m 1657 besätta den nya skansen i Eda. Detta medförde nu att planerna på att befästa Karlstad inte längre var nödvändigt.
Under de kommande krigen mot Danmark – Norge kom så Eda skans att byggas ut, raseras och byggas ut åtskilliga gånger. Först efter att Karl XII 1718 avlidit vid Halden, togs Eda skans upp bland landets permanenta befästningar (kostnadsskäl) 1720.
Eda skans avvecklades 1815 efter unionen med Norge 1814.

 Ägare
Namn:                                        Statens fastighetsverk
Adress:                                       St Paulsgatan 6, Stockholm
Tfnnr:                                          010-478 70 00
Mail-adress                              sfv@sfv.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
1939 påbörjades restaureringen av skansen enligt 1808 – 09 utbyggnad som beredskapsarbeten under sommarhalvåren. P g a beredskapsåren 1940 – 45 försenades dock arbetet som avslutades först 1946.
Den 29 maj 1949 återinvigdes Eda skans som ett historiskt minnesmärke.
1954 skedde åter en invigning efter ytterligare restaureringar av skansen.
Minnesstenen är utformad med en stensockel som krönts av en bronsplatta med skanskarta från 1808 – 09 utbyggnad
Text: EDA SKANS ANLADES SOM FÄLTBEFÄSTNING 1657 AV GUSTAF GABRIEL OXENSTIERNA OMBYGGD 1676 UNDER MEDVERKAN AV ERIK DAHLBERG
RIKSBEFÄSTNING 1720. UTVIDGAD 1808 – 1809.
FRIVILLIGT NEDLAGD OCH DEMOLERAD EFTER SVENSK – NORSKA UNIONEN 1814.
RESTAURERAD 1939 – 43
Informationsskylt: Ja

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr S02

1644 Minnessten från vid Eda skans

 Län                                            Värmland

Kommun (motsv)                 Eda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Omedelbart utanför skansporten.
GPS – angivelse:                     59°49’9.42″N 12°19’18.42″E

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                      2019-09-30

Historia
Platsen valdes för att kunna försvara passet mellan sjöarna Hugn och Bysjön. En angripare som kom norrifrån på vägen från norska Vinger, nuvarande Kongsvinger, kunde lätt beskjutas med artilleri från höjderna söder om Eda kyrka. Vintertid kunde artilleri från Eda skans behärska vintervägen över Bysjön. Artilleristöd saknades för de svenska trupperna under slaget på Bysjöns is 1644.
Senast i början av november 1657 omtalas en vindbrygga på ”Eda skans”, som byggts nere vid Bysjön. Snart uppfördes också en andra skans på den nuvarande skansens plats, samt en tredje skans, ”Fruskansen”, på ett berg cirka 500 meter från nuvarande skansen.
Alla tre skansarna byggdes med cirka 2,4 meter höga jordvallar, förstärkta med stocktimringar, palissader och faskiner. 1 700 soldater och 200 hästar var förlagda till platsen. I februari 1658 intogs en av skansarna, sannolikt sjöskansen, av norska soldater som efter en kort period lämnade skansen efter att ha satt ett magasin i brand.
Efter några år av förfall togs beslut om upprustning i samband med att Erik Dahlbergh i januari 1676 besökte Eda, vid inledningen av Gyldenløvefejden. Han beslöt att det nuvarande skansområdet skulle byggas ut, och att de andra skansarna, Sjöskansen och Fruskansen skulle lämnas. Anläggningen byggdes ut med sex bastioner och 600 meter långa jordvallar, som var två och en halv meter höga, och tre meter breda. Skansen bestyckades med 11 artilleripjäser. Norska trupper belägrade skansen 1679, men den 331 man starka besättningen lyckades slå tillbaka angreppet.
Inför Karl XII:s norska fälttåg år 1717 rustades skansen upp återigen, och 650 soldater och bönder sattes in i arbetet. I januari 1718 var vall och bastioner klara, men tjälen hade hindrat bygget av palissad. För att underlätta eldgivning var 59 platser för kanoner förberedda. Skansens huvudanvändning var som förrådsfästning och en stor magasinsbyggnad, en drygt 30 meter lång manskapsbarack och en kommendantsbostad uppfördes inom skansen. År 1718 samlades stora förråd och trupper i och runt Eda, innan de drog vidare in i Norge. I juli 1719 hotades skansen av norska trupper under befäl av generalmajor Budde, men någon stormning genomfördes aldrig.
Under 1788 års krig mot Ryssland och Danmark-Norge rustades Eda skans och trupper marscherade upp: tre kompanier ur Nerike-Wermlands regemente: majorens, överstelöjtnantens och 2. majorens kompanier, förstärkta med artilleri, 50 dragoner ur K. Lifregementet till häst och en större styrka ur Westgötha-Dals regemente. Vid Gustaf III besök den 26 september samma år hölls parad och stridsuppvisning på gärdet invid skansen. Då Danmark-Norge förklarade krig år 1808 började en ny upprustning av skansen. Fästningsvallen förstärktes med jord och timmerstockar, innan den täcktes med flera lager torv. Palissader och spanska ryttare tillverkades som stormhinder, och ytterligare byggnader uppfördes inom skansen

 Ägare
Namn:                                        Statens fastighetsverk
Adress:                                       St Paulsgatan 6, Stockholm
Tfnnr:                                          010-478 70 00
Mail-adress                              sfv@sfv.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
I samband med återinvigningen av den restaurerade skansen 17 september 1954, uppsattes denna minnessten. Invigningen skedde av landshövding Westling och disponent Gösta Schotte.
Text: EDA SKANS TILL MINNE AV SVENSKA OCH NORSKA MÄN SOM HÄR KÄMPAT OCH FALLIT RESTES DENNA STEN 1954
Informationsskylt:  Nej

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr S17

1901 Minnessten livkompaniets Värmlands regemente övningsplats vid Hembygdsgården, Sunne

Län                                             Värmland

Kommun (motsv)                Sunne

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    500 m SV hembygdsgården Södra Ombergsheden, Sunne
GPS – angivelse:                  59°50’53.10″N 13° 7’47.04″E

 

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                       2019-10-18

Historia
Sunne och Kristinehamns övningsplatser för enskilda kompanier vid Värmlands Regemente, är de äldsta i Värmland innan regementet fick sina gemensamma övningsplatser. 1773 – Kristinehamn, 1817 – Varpnäs Mo, 1834 – Trossnäs, 1913 – 1994 Karlstad samt slutligen 1994 – 2000 Kristinehamn.
På Ombergsheden i Sunne övade överstelöjtnantens kompani 1688 – 1812 och livkompaniet 1812 – 1901.

 Ägare
Namn:                                        Sunne kommun
Adress:                                       1.Kanslienheten, 686 80 Sunne
Tfnnr:                                          0565-160 00
Mail-adress                              kommun@sunne.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit med två bronssköldar rest 1992. Invigningen skedde av överste Ingvar Klang och landshövding Ingemar Eliasson.
Text på övre bronsskylten under Värmlandsörnen: OMBERGSHEDEN ÖVNINGSPLATS FÖR ÖVERSTELÖJTNANTENS KOMPANI 1688 – 1812, LIVKOMPANIET 1812 – 1901
VÄRMLANDS REGEMENTE
Texten på den undre skylten beskriver att här hölls Ombergshedens marknad under 1700- och 1800- talet
Text på stenen: FRYKSDALENS GILLE OCH SUNNE KOMMUN RESTE STENEN 1992
Informationsskylt: Nej

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr S10

1809 Minnessten över krigskyrkogård Västerbottens regemente vid Hälletorp, söder Köla

 Län                                            Värmland

Kommun (motsv)                Eda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Hälltorp, 8 km söder Köla kyrka
GPS-angivelse:                       59°43’57.84″N 12°16’41.88″E

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                       2019-10-14

Historia
På stenen anges att en läkare och 72 man från Västerbottens regemente är begravda här. Under kriget 1808 – 09 fanns aldrig någon del av Västerbottens regemente i området. Däremot fanns de på platsen vintern 1813 – 1814. (Boken Eda skansar av Börje Furtenbach sida 187). Antagligen är texten på stenen en sammanblandning av olika förband och årtal.
Den vanligaste dödsorsaken för soldater under denna tid var fältsjukan, en samlingsdiagnos för tyfus, difteri, kolera, rödsot, fältfeber etc. p g a osunda fältförhållanden.

 Ägare
Namn:                                        Samfälligheten Hälle S:11, fastighet Hälle11
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Oklart

Övrigt
Minnesmärke av granit på ett lågt fundament rest 1899 av Köla kommun. Minnesmärket är inhägnat av en järnkätting på 12 stenpelare
Text under ett kors:  AF MINNE ÅT EN LÄKARE OCH 72 MAN AF WÄSTERBOTTENS RGTE I FOSTERLANDETS TJÄNST
BORTRYCKTA AF FÄLTFEBERN 1808 – 1809
KÖLA KOMMUN RESTE WÅRDEN 1899
Informationsskylt: Nej

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort S06

1808 Minnessten över fältsjukans offer i Eda

Län                                            Värmland

Kommun (motsv)               Eda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Anneborg, 2 km söder Eda skans vid väg 61
GPS-angivelse:                      59°48’4.50″N 12°19’37.74″E

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                      2019-10-14

Historia
Kung Gustav IV Adolf beslutade 1808 att ta ut extra soldater för landets försvar utöver de indelta och tidigare utskrivna till lantvärnet (i Värmland nära 7.600 man).
Landet var hotat av Ryssland och Danmark – Norge samtidigt som han själv förberedde en ny offensiv mot Ryssland i Finland. Han gav därför den 26 mars order om att utskriva totalt 30.500 lantvärnsmän i landet mellan 18 och 25 år fördelade på 51 bataljoner, vardera om 600 man i 4 kompanier. I verkligheten blev det endast ca 28.000 man utskrivna varav ca 6.000 man dog i fältsjukan åren 1808–09.
Under året 1808 fanns Norra By nederlagssjukhus för Västra Armén, ca 100 m NO från stenen i en bondgård kallad ”Bryggningsgården”. Ytterligare ca 150 NO om gården fanns krigskyrkogården belägen. Enligt boken Eda i gammal och ny tid (sida 234 – 235) är 455 soldater begravda här i fältsjukan. Fältsjukan var en samlingsdiagnos för tyfus, difteri, kolera, rödsot, fältfeber etc. p g a osunda fältförhållanden och var den vanligaste dödsorsaken för soldater vid denna tid.
Eda församling hade inte råd att begrava soldaterna på ordinarie kyrkogården, då samtidigt många församlingsbor (400) dog i kolera utan man tvingades upprätta denna krigskyrkogård.
Ytterligare ett sjukhus fanns mellan Anneborg och Eda skans, väster om vägen. Detta sjukhus behandlade endast soldater med ”veneriska” sjukdomar. Ytterligare ett nederlagssjukhus fanns i södra By (Renfjärna?) som senhösten 1808 flyttade till Kärrsmossen.

 Ägare
Namn:                                        Fastighetsägare för Norra By 1:66; Björn Rystedt,
Adress:                                       Rädisvägen 115, 165 73 HÄSSELBY
Tfnnr:                                          070-384 88 61
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Ägaren (oklart)

Övrigt
Minnesmärke av granit
Text:  HÄR INVID VILA MER ÄN FYRAHUNDRA SOLDATER OCH LANTVÄRNSMÄN VILKA ÅR 1808 AVLEDO I FÄLTSJUKAN PÅ NORRA BYS SJUKHUS
STENEN RESTES 1963
Informationsskylt: Nej

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr S14

1809 Minnessten över överste G Adlersparre på Sofielunds gård 2 km NNV Åmotsfors

Län                                            Värmland

Kommun (motsv)               Eda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Sofielunds gård, km NNV Åmotfors järnvägsstation. Stenen står på den privata fastighetens gräsmatta.
GPS – angivelse:                   59°47’14.28″N 12°21’19.74″E

Inventerad
Namn:                                        Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                      2019-09-25

Historia
Majoren Georg Adlersparre, född 1760 på kaptensbostället Hovenmo i Myssjön, söder om Storsjön i Jämtland, kommer i början av juni 1808 som överadjutant till dåvarande chefen för Västra Armén, generalen Gustaf Mauritz Armfeldt. Han utmärker sig snart i striderna med Danmark – Norge och blir befordrad till överstelöjtnant.
Han tar gården Sofielund (byggt 1800 – 01) som sitt högkvarter tillsammans med sina adjutanter August Anckarsvärd och baron Rudbäck. Adlersparre som åtnjuter stort förtroende bland officerare och manskap har redan tidigare öppet visat sitt missnöje med kung Gustaf IV Adolf.
När julen 1808 kommer och han efter en promenad i Sofielunds grannskap återkommer till gården, finner han två osignerade brev skrivna med förvrängd handstil på sitt skrivbord, där han uppmanas att ställa sig i spetsen för ett uppror mot kungen. Efter ett par timmars betänketid beslutar han sig för att anamma budskapet.
Efter snabba, omfattande och hemliga överläggningar med ett stort antal pålitliga förbandschefer och konspiratörer i landet, bl a C J Adlercreutz, A F Sköldebrand, J Cederström, H Hjärta, C Klingspor och många fler, påbörjar han marschen mot Stockholm vilket kräver en omfattande logistikorganisation.
Natten till den 7 mars 1809 inleds kuppen med att Värmlands Fältjägare med 400 man och ett batteri ur Göta Artilleriregemente intar Karlstad. Regementschefen över Närke – Värmlands Regemente, överste Leijonstedt, landshövding von Rosen och andra högre ämbetsmän sätts i husarrest, då de svurit trohetseden till kungen och inte ansågs pålitliga.
9 mars 1809 påbörjar 1.850 man ur Västra Armén marschen mot Stockholm. När de kommer fram den 23 mars är styrkan uppe i 3.400 man. Under vägen sätts bl a landshövdingarna i Örebro och Västerås i husarrest.
Redan den 14 mars då Adlersparre befinner sig i Örebro, nås han av informationen om att generalen Adlercreutz med sina sex sammansvurna redan arresterat kungen i syfte att förhindra att han flyr till fältmarskalken J C Toll vid Sydarmén, medförande rikets hela kassa. Sannolikt förhindrade denna åtgärd även ett inbördeskrig i Sverige

 Ägare
Namn:                                        Eda kommun
Adress:                                       Torget 1, Charlottenberg
Tfnnr:                                          0571-28 100
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                        Bror Gunnar Ohlsson ??
Adress:                                       Södra By, Sofielund. 670 40 Åmotsfors
Telefon:                                      0571-300 46
Mail-adress:                             kommun@edfa.se

Övrigt
Minnesmärke av granit rest den 8 juli 1906 vid Sofielunds gård. Det invigdes av överste Nordensvan, chef för Värmlands Regemente efter att landshövding Dyrssen ”hastigt fått förhinder”. Traktens folk hade samlat ihop pengar till monumentet och ca 3.000 åhörare fanns närvarande vid invigningen. Stenblocket hade huggits ut ur berget på andra sidan Bysjön, 125 man hade dragit stenen över isen till platsen. Ett antal fyrkantshuggna stenar förenade med en järnkätting omger stenen
Medaljongen av Adlersparre har gjorts av skulptören Bror Sahlström
Text: GEORG ADLERSPARRE PLANLADE HÄR VID SOFIELUND FÄDERNESLANDETS RÄDDNING ÅR 1809
VÄRMLÄNDSKE MÄN RESTE STENEN ÅR 1906
Informationsskylt: Nej

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr S37

1940-45 Minnesplatta över Bergslagens artillerireg:s beredskapsförband på kyrkan, Brunskog

Län                                            Värmland

Kommun (motsv)               Arvika

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Brunskogs kyrka. Vapenhusets dörrvalv till läktaren
GPS-angivelse:                    N59°39’14.28″ E12°53’31.26″

Inventerad
Namn:                                       Lars Ramström och Thomas Lövgren
Datum:                                      2019-09-19

Historia
Under beredskapsåren fanns många olika artilleriförband grupperade bakom den viktiga Vikene-ställningen ingående i tredje försvarslinjen som var sista försvarsställningen vid ett tyskt anfall i Karlstadsriktningen

 Ägare
Namn:                                        Brunskogs församling
Adress:                                       Brunskog
Tfnnr:                                         0570728270
Mail-adress                              www.svenskakyrkan.se/arvika/brunskog

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplattan skänkt och uppsatt av A 9 till församlingen i samband med beredskapens upphörande 1945
Text under regementets vapensköld:  BERGSLAGENS ARTILLERIREGEMENTE  NEUTRALITETSVAKT 1945
Informationsskylt: Nej

Lars Ramström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten