Minnessten över Skånska luftvärnsregementet i Malmö

Län                                            f d Malmöhus

Kommun (motsv)               Malmö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    På f d luftvärnsregementets förrådsgård, nu Södra skånska gruppens utbildningsområde
GPS-angivelse:                       N55O34´58´´ E13O5´5´´

Inventerad
Namn:                                        Christian Braunstein, Peter och Johan Wetterberg
Datum:                                       2021-07-22

Historia
Genom försvarsbeslutet 1936 fick luftvärnet en självständigare roll inom artilleriet, vilket bland annat resulterade i att ett flertal luftvärnsdivisioner organiserades, där bland annat en division förlades till Malmö. Divisionen sattes upp som en beredskapsdivision av Östgöta luftvärnsregemente den 1 oktober 1941 under namnet Malmö luftvärnsdivision (A 10 M). Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades att avskilja luftvärnet från artilleriet, för att bilda ett eget truppslag, luftvärnet. Förändringen resulterade bland annat i att Malmö luftvärnsdivision avskildes från Östgöta luftvärnsregemente, och bildade den 1 oktober 1942 Skånska luftvärnskåren (Lv 4).
Efter provisorisk förläggning förlades kåren den 1 oktober 1943 i ett kasernetablissemang i Husie i östra delarna av Malmö. Inflyttningen skedde fram till 1 december 1943, och den 4 juni 1944 var hölls en ceremoni över inflyttningen i det nya kasernområdet.
Genom försvarsbeslutet 1958 kom kåren att omorganiseras till regemente den 1 juli 1962, och fick det nya namnet Skånska luftvärnsregementet (Lv 4).
I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret åren 1973 och 1975, sammanslogs Södra skånska regementet (P 7) med Malmö försvarsområde (Fo 11) och bildade 1976 försvarsområdesregemente P 7/Fo 11. Detta medförde att Skånska luftvärnsregementet som ingick i Malmö försvarsområde kom att bli ett B-förband (utbildningsregemente), och dess mobiliserings- och materialansvar överfördes till Södra skånska regementet, som blev ett A-förband (försvarsområdesregemente).
Regeringen proposition 1977/78: 65 antogs av riksdagen den 15 december 1977. Propositionen innehöll bland annat en omlokalisering av Skånska luftvärnsregementet till Ystad för att där samlokaliseras med Södra skånska regementet.
Genom försvarsbeslutet 1992 kom samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller benämnas som regemente. Detta då regeringen ansåg att grundorganisationen skulle spegla krigsorganisatio­nen. I samband med detta reducerades regementet den 1 juli 1994 till kår och återfick sitt gamla namn Skånska luftvärnskåren (Lv 4).
Genom försvarsbeslutet 1996 beslutades det om en avveckling av förbanden i Ystad. Kåren kom tillsammans med Södra skånska regementet (P 7/Fo 11) att avvecklas den 31 december 1997.

Ägare
Namn:                                        Fortifikationsverket
Adress:                                       631 89 Eskilstuna
Tfnnr:                                         010 44 44 000 (vx)
Mail-adress                               fortv@fortifikationsverket.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                         Södra skånska regementet
Adress:                                        247 82 Södra Sandby
Tfnnr:                                          046- 36 80 00 (vx)
Mail-adress                                exp-p7@mil.se

Övrigt
Minnesmärke av granit
Text: ?
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Fyra minnestavlor och votivskepp i f d Carl Johans kyrka på Skeppsholmen

Län                                               Stockholm

Kommun (motsv)                 Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Skeppsholmskyrkan, 150 m OSO brofästet
GPS-angivelse:                       59°19’34.91″N 18° 4’56.50″E

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein
Datum:                                      2021-06-30

Historia
Skeppsholmskyrkan (officiellt Carl Johans kyrka) är en avsakraliserad (före detta) kyrka
som ligger på Skeppsholmen i Stockholm. Kyrkobygget påbörjades 1824 sedan den tidigare kyrkan, Holmkyrkan, som låg på Kyrkholmen (där Nationalmuseum nu ligger), hade brunnit ner i juni 1822. Planformen är åttkantig och kyrkans arkitekt var Fredrik Blom med biträde av den yngre brodern Gustav Adolf Blom. Kyrkan är ett statligt byggnadsminne.
Den 5 december 2001 avsakraliserades Skeppsholmskyrkan och blev en profan byggnad med möjligheter för konserter och annan kulturell verksamhet i sin fortsatta användning. Skeppsholmskyrkan heter sedan 2009 Eric Ericsonhallen och inrymmer Eric Ericson International Choral Centre.

 Ägare
Namn:                                       Statens fastighetsverk
Adress:                                      Sankt Paulsgatan 6, Stockholm
Tfnnr:                                        010-478 70 00
Mail-adress                              sfv@sfv.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                    –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                       Ägaren

Övrigt
Utanför västra ingången sitter till vänster en minnestavla över omkomna sjömän i Flottans tjänst under första världskriget 1914 – 1918 uppsattes i huvudingångens förhall 1935. Den är komponerad av arkitekten M. K. Westerberg.
På motsatta sidan finns tre minnestavlor över de män ur Ostkustens Marindistrikt som offrade sina liv under andra världskriget 1939 – 1945
Den mittersta minnestavlan visar namnen på de män ur Ostkustens marindistrikt, som omkom under Svenska flottans beredskapstjänst åren 1939 –1945, bland annat den stora jagarolyckan på Hårsfjärden den 17 september 1941 samt de som omkom under flygtjänst.
Den vänstra tavlan visar de som omkommit efter 2.världskriget.
Votivskeppet ”Hoppet” var en gåva 1931 av änkefru A Puke i Karlskrona och var upphängt i kupolen men är numera nedtagit,
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnestavla över Göta Livgardes verksamhet på Veckholms skjutfält

Län                                Uppsala                                               

Kommun                    Enköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:      Vid infarten till Veckholms skjutfält.
GPS-angivelse:        59°30´45.0”N 17°23’46.4”E

Inventerad
Namn:                           Götagardesföreningen
Datum:                          2019-08-30

Historia
Veckholms skjutfält är ett militärt skjutfält beläget cirka 30 km sydost om Enköping invid Mälaren och ligger i sin helhet inom Enköpings kommun. Skjutfältet kom till 1945 och tillhörde ursprungligen Göta livgarde (P 1) men övergick vid dess nedläggning 1980 till Upplands regemente (S 1). Från 2007 förvaltas skjutfältet Ledningsregementet (LedR) i Enköping. Skjutfältets riskområde sträcker sig ut i Mälaren. Skjutfältet har genom åren använts som grupperingsterräng för delar av förband ingående i större övningar samt för skjututbildning.

Ägare
Namn:                                     Ledningsregementet
Adress:                                    Garnisonsvägen 5, 749 40 Enköping
Tfnnr:                                       0171-15 70 00
Mail-adress                            exp-ledr@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov)       –

Vårdare:                                  Ägaren

Övrigt
Idén att sätta upp samma typ av minnesmärke på Veckholm som på Utö växte fram hos Erik Winell. Götagardesföreningens styrelse och chefen för Ledningsregementet tillstyrkte idén. Förslaget presenterades på höstmötet 27 oktober 2018 och därefter lades beställning hos Lillkyrka Mekaniska. Den 30 augusti 2019 sattes minnesmärket upp på förläggningsholmen på Veckholms skjutfält av styrelseledamöter under ledning av Håkan Jarl.
Text: KUNGL. GÖTA LIVGARDE UTBILDADE HÄR PANSARSOLDATER 1945-1980.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnesplatta över sjöstriden 1808 vid Bockholmssund

Land                          Finland
Kommun                 Åbo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:   Ca 7 km SV Åbo slott
GPS-angivelse:      60°24’23.57″N 22° 6’29.29″E

Inventerad
Namn:              Ej inventerad
Datum:

Historia
Sjöstriden vid Bockholmssund eller Sjöstriden vid Fårskinnsholmarna var en sjöstrid under Finska kriget 4 juli 1808.
Efter striderna vid Kimito Kramp hade en Klas Hjelmstierna som befälhavare över en styrka om 19 kanonslupar och 4 galärer lagt sig vid Fårskinnsholmarna i Erstafjärden vid Åbos inlopp, där de blockerade inloppet. 4 juni anlände kung Gustav IV Adolf till platsen ombord på jakten Amadis och beordrade då att man skulle företa en rekognoscering mot den ryska skärgårds-flottan som låg vid Bockholmssund.
Redan samma eftermiddag sändes kapten Wirsén med 8 kanonslupar söder om Joroisholmen för att oupptäckt kunna närma sig ryska flottans vänstra flank. Fartygen upptäcktes dock, och hela den ryska styrkan om 22 kanonslupar och 6 jollar sändes att spärra sundet och några slupar sändes mot Wirsén. Generalmajor Konovnitzin som hade ansvar för skyddet av kuststräckan sände även 150 prickskyttar från Åbo som posterades på de sydvästra uddarna vid Runsala och Hirvisala för att skjuta besättningsmännen på de öppna sluparna om de vågade sig längre in i den smala passagen. Kungen beslutade nu att förutom ytterligare 10 kanonslupar som sänts till västra delen av Joroisholmen även 6 galärer skulle skickas fram att bilda linje till vänster om dessa.
Under beskjutning från de svenska örlogsfartygen drog sig de ryska fartygen tillbaka in bakom de landbatterier man uppfört – två på Runsala, ett på Bockholmen och ett på Hirvisalo. På grund av nattmörkret och skyddet från de ryska batterierna tvingades dock svenskarna att avbryta anfallet. Halv tolv på natten upphörde striderna. Svenskarna hade då förlorat 12 man, ryssarna 25 man, och flera fartyg på båda sidor fått större eller mindre skador.

Ägare
Namn:              Åbo stad
Adress:             PO 355, FIN 201 01 Åbo
Tfnnr:               –
Mail-adress     turun.kaupunki@turku.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:              Ägaren

Övrigt
Minnesplattan designad av Eero Avinen och Antti Vaalikivi sattes upp 2008.
Text: SUOMEN SOTA 1808-1809 MERELLA, FINSKA KRIGET 1808-1809 TILL SJÖSS
PUKINSAARIN TAISTELU, SLAGET VID BOCKHOLMSSUNDET 4.7 1808
TURUN KAUPUNKI, ÅBO STAD 2008
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av SvMM

Minnessköldar på stenblock över spanska sjukans offer i Västerås 

Län                                      Västmanland                         

Kommun (motsv)         Västerås

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:            Ca 100 m NV korsningen Kaserngatan-Regementsgatan
GPS-angivelse:               59°36’32.24″N 16°34’24.52″E

Inventerad
Namn:                              Kent Edberg
Datum:                            2021-04-21

Historia  Spanska sjukan hade tre influensavågor. Den första vågen började i mars eller april 1918 och spreds över världen i snabb takt. Symptomen var milda, dödligheten låg och de som dog var oftast riktigt gamla eller riktigt unga. I augusti 1918 kom den våldsamma och förödande andra vågen som spreds i ovanligt hög hastighet över världen. Dödligheten var hög och drab­bade främst personer i åldersgruppen 20–40 år. Kulmen nåddes på de flesta håll i oktober 1918. Pandemin mattades av kring årsskiftet, tog ny fart i en tredje våg i början av 1919. Åter drabba­des åldersgruppen 20–40 år mest, även om dödstalen inte var lika höga som den andra vågens. Efter dessa tre huvudvågor förekom spridda utbrott här och var, bland annat i Sverige våren 1920. Pandemin uppträdde nästan samtidigt i Europa, Asien och Nordamerika och de speciella förhållandena under första världskriget med truppförflyttningar och stora militära anhopningar kan ha bidragit till att influensan spreds så hastigt och med stor kraft.
I Sverige, med knappt 6 miljoner människor, dog 37 573 personer under åren 1918–1920. Spanska sjukan dödade ungefär 2 procent av de diagnosticerade fallen i Sverige. Hårdast drabbat var Norrland, främst inlandet, där Jämtlands län var det län som hade högst andel döda och Ar­jeplogs kommun hade den största andelen döda i Sverige, cirka 3 procent av kommuninvånarna.
Vid Västmanlands regemente inträffade det första sjukdomsfallet den 10 juli 1918, en officer som förmodligen hade smittats vid en resa i Värmland. Det första dödsfallet vid regementet in­träffade den 18 september och totalt dog i Västerås garnison 96 militärer under pandemin.

Ägare
Namn:                                    Västerås stad
Adress:                                   Stadshuset, 721 87 Västerås
Tfnnr:                                     021-39 00 00
Mail-adress:                          kontaktcenter@vasteras.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                   –
Renovering (vid behov):    –

Vårdare
Namn:                                    Ägaren och Viksängs kulturförening.

Övrigt
Minnesmärket avtäcktes 21/9 1919. Vid inventeringstillfället var de fyra kopparplåtarna med namn över de avlidna soldaterna och befäl i spanska sjukan borta, med största säkerhet stulna. 21/9 2019 återinvigdes minnessten med de återfunna skyltarna.
Text: I stenen är det inhugget på ett slingrigt och svårläst sätt följande: ”ÅT MINNET AV DE SOM VID I 8 ÅR 1918 DUKADE UNDER I SPANSKA SJUKAN”
På de fyra koppartavlorna står de avlidnas namn:
SJUKVÅRDEN
PASTOR J G ÅKESSON, SYSTER EBBA MANNERSTRÅLE, SYSTER EMY NORÉN, SYSTER HILDUR KARLSSON, SYSTER ASTRID BLOMQVIST
I BATALJONEN
K H ERIKSSON, K J ANDERSSON, I E BLOMQVIST, A F SUNDELIN, A E G ERIKSSON, S H HEDBERG, E E LILJA, A M ALLÉN, O D D TYRÉN, E G JOHANSSON, E A ANDERSSON, A E ASKERLUND, EA FLINK, KV KARLSSON, JE VESTMAN, EV KRAFT, KJ JANSSON, A HAMMARSTRÖM, N L MORSK, O V THORÉN, E G JOHANSSON, G E ANDERSSON, N O VEILER, J A LARSSON, K H BERGMARK, A E VIDELL, J G JOHANSSON, F G DOMSTEDT, H V FURST, E G JOHANSSON, H F ÅHLSTRÖM, B E TOLÉN
II BATALJONEN
K A NORDQVIST, O E V FRANSSON, K H KARLSSON, O E LUNDQVIST, E V E JOHANSSON, K E PETTERSSON, K A KERLING, A ERIKSSON, A V SVENSSON, J E KARLSSON, K E KARLSSON
III BATALJONEN
K B PETTERSSON, K A SCHOTTE, K V NILSSON, K H EKMAN, K G OLAUSSON, O E LARSSON, F T JONSSON, K H JANSSON, K J TALLQVIST, A E UTTER, A SJÖBERG, E F EKSTRÖM, K A EK, I KRISTOFFERSSON, F J V ERIKSSON, A E HEDENSTRÖM, G H HUSAR, G F PERSSON, V S GÅSE, V ISAKSSON, E K OLSSON, G L PETTERSSON, J V GUSTAVSSON, A V HOOK
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnesmärke ”I fredens tjänst” på Kyrkstigen i Trollhättan

Län                                   Älvsborg

Kommun                       Trollhättan

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:         Kyrkstigen
GPS-angivelse:            N58°16’48.33″ E12°16’50.35″

Inventerad
Namn:                            Claes Grafström genom Bodil Sjöström
Datum:                          2021-02-28

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.
Trollhättebördige Thomas Roos är medlem i Svenska Veteranförbundet Fredsbaskrarna och han har varit djupt engagerad i arbetet med att ordna en minnessten, med hjälp av Trollhättans stad.
– Kommunen har varit suverän från dag ett, speciellt Christer Olsson som har jobbat stenhårt. Det här betyder jättemycket för oss – hit kan man gå för en stunds eftertanke. Det här är ett fint sätt att hedra våra veteraner, sa Thomas Roos.
– Att ha en plats att gå till är viktigt, och för min del känns det viktigare ju äldre man blir. Dessutom är den här stenen otroligt fint placerad, sa Thomas apropå läget på Kyrkstigen, ett stenkast från Trollhättans kyrka. 

Ägare
Namn:                                      Trollhättans stad
Adress:                                     Gärdhemsvägen 9, 461 83 Trollhättan
Tfnnr:                                       0520-49 50 00
Mail-adress                             trollhattans.stad@trollhattan.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                   –
Renovering (vid behov):    –

Vårdare
Namn:                                      Ägaren

Övrigt
Naturblock av granit med inhuggen text. Invigdes 29 maj 2017
Text: HEDRA DE VETERANER SOM GJORT EN INSATS FÖR FREDEN. MINNS DE STUPADE
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnestavla över ingenjörtrupperna på Skeppargatan

 Län                                            Stockholms stad

Kommun (motsv)                Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Skeppargatan 34. 250 m OSO Östermalmstorg
GPS-angivelse:                        N59°20’6.20″, E18° 5’1.75″

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström
Datum:                                       2014

Historia
1738 byggdes hörnhuset av bryggaren Lars Malmborg, 1749 flygeln utmed Skeppargatan med mälthus och magasin. Fastigheten köptes 1812 av staden för att användas som kasern. 1855-1856 var Sappörkompaniet förlagt här. Åren 1856-1888, under unions-tiden, var H M Konungens Norska Garde förlagt hit. 1891-1927 låg här Östermalms brandstation och 1894-1977 Östermalms polisstation. Idag finns här en av Hedvig Eleonoras förskolor.

 Ägare
Namn:                                        Stockholms stad
Adress:                                       Kulturförvaltningen, Stockholm
Telefon:                                      08-508 319 00
Mail-adress:                              kultur@stockholm.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Göta ingenjörregemente
Adress:                                       Lunnagårdsvägen 2, Eksjö
Telefon:                                     0381-180 00
Mail-adress:                             exp@mil.se

Övrigt
Minnestavlan är uppsatt av ingenjörtrupperna och dess kamratföreningar.
Text: KONGL. INGEJÖRCORPSENS SAPPÖRKOMP
KUNGL FORTIFIKATIONENS SAPPÖRKOMPANI URSPRUNGET TILL INGENJÖRTRUPPERNA VAR FRÅN UPPSÄTTANDET I JANUARI 1855 FÖRLAGT I DESSA BYGGNADER – NORRA KASERN,
UNDER 1856 FLYTTADE KOMPANIET TILL KUNGL HOVAKTVARVET PÅ KUNGSHOLMEN I OMRÅDET KRING DAGENS PONTONÄRPARK.
DENNA PLAKETT AVTÄCKTES AV REPRESENTANTER UR DAGENS INGENJÖRTRUPPSLAG UNDER EN CEREMONI DEN 24 SEPTEMBERÅR 2005 – 150 år EFTER ATT BYGGNADERNA HADE TAGITS I ANSPRÅK.
INGENJÖRTRUPPERNA SAMT ING 1, ING 2 OCH ING 3 KAMRATFÖRENINGAR

Claes Grafström
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över soldathemmet i Skillingaryd

Län                                            Jönköping

Kommun (motsv)               Vaggeryd

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    80 m SSO korsningen Kaffegatan-Infanterigatan
GPS-angivelse:                       N57°25’44.54″ E14° 5’48.95″

Inventerad
Namn:                                        Ej inventerad
Datum:

Historia
Vid Jönköpings Kristliga Ynglingaförenings vinterkonferens 1898 väcktes frågan om att bygga ett soldathem på Jönköpings regementes lägerplats i Skillingaryd. På sommarmötet samma år togs beslutet, och arbetet startade genast. Medlemmarna började med liv och lust samla in medel för ändamålet. Invigningen på annandag pingst 4 juni 1900 blev ”en stor glädjedag” som man entusiastiskt uttryckte sig. Det sattes in extratåg så att 300 deltagare komma till högtiden från Jönköping, Huskvarna, Taberg, Norrahammar m.fl. orter. Jönköpings Kristliga Ynglingaförenings manskör sjöng, Jönköpings Absoluta Nykterhetsförenings musikkår spelade och apotekare Efraim Sandblom höll invigningstalet.
Det kan nämnas att Ynglingaföreningen sedermera ombildats till Svenska Alliansmissionens Ungdom, SAU. Syftet med soldathemsverksamheten nedtecknades 1922 av SAU så här: ”1) Att genom evangeliets förkunnelse söka vinna de oomvända för Herren, 2) Att i Kristus förena och stadfästa gemenskap med dem som tror”.
Platsen för detta första soldathem var vid nuvarande Infanterigatan där Guldbäckens förskola ligger. Det kostade 13.000 kronor att uppföra och var betalt vid invigningen sånär som på 2.000 kronor. Redan efter två år hade även denna sista skuld kunnat gäldas.
Det var inget litet bygge. Soldathemmet hade en hörsal för 450 personer och två stora skrivrum där 55 mannar åt gången kunde sitta och skriva sina brev. Här fanns böcker och tidningar som användes flitigt. Här strömmade stora skaror av knektar in och ut dagligen.
Hemmets förste föreståndare blev F.A. Larsson från Huskvarna. År 1905 efterträddes han av Viktor Johansson som fortsatte tills Jönköpings regemente 1914 flyttades till Jönköping. Då såldes soldathemmet till I 12 för 5.000 kronor och flyttades även det till Jönköping för att användas till läs-, skriv- och samlingsrum för soldaterna.

Ägare
Namn:                                        Vaggeryds kommun
Adress:                                       Box 43, 568 21 Skillingaryd
Tfnnr:                                         0370-678000
Mail-adress                              info@vaggeryd.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av grå granit med en skylt av koppar
Text: HÄR STOD SAU:S FÖRSTA SOLDATHEM I SKILLINGARYD ÅR 1900-1914
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnessten över krigsflygfältet i Bunge

Län                                            Gotland

 Kommun (motsv)             Gotland

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vid infarten till Bunge läger
GPS-angivelse:                      N57°51’13.70″ E19° 2’7.81″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2016-07-31

Historia
1937 påbörjades arbetet med att anlägga ett flygfält nära marinflygbasen i Fårösund. Tanken var att stationera 20 bombflygplan på ön för att tillsammans med sjö- och kustartilleriförsvar försvara norra Gotland. Fältets rullbanor och hangarer blev klara 1939, under försommaren 1940 förflyttades tillfälligt en division J 9-jaktflygplan från F 9 Säve till fältet. I juli förflyttades F 9:s båda divisioner med J 8 som kom att användas av Flygvapnet vid utbildningen av silverflygarna. Under 1943 placerades B 3:or från F 1 Hässlö, S 16 och S 17 från F 11 Nyköping på fältet. Under andra världskriget sista år ökade spänningen i området runt Gotland med både tyska och allierade gränskränkningar, och Flygvapnet placerade 1944 ut landningshinder runt fältet med undantag för själva landningsstråket. Flygfältet användes av Flygvapnets propellerplan som ett övningsfält 1939–1965 och en militär flygplats 1965–1991. Vid flygfältet har Flygvapnet haft en flyglottautbildning fram till fältets nedläggning 1991. Mellan 2012 och 2014 bedrevs trafikflyg av företaget Rauk Air mellan Bunge och Stockholm Bromma flygplats.

 Ägare
Namn:
Adress:                                      Bunge Flygfält 620 35 Fårösund
Tfnnr:                                        0704 96 86 41
Mail-adress                             inger@bungeflygfalt.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                    –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren (claes@bungeflygfalt.se, 070 77 11 258)

Övrigt
Natursten av granit uppsatt 1997
Text på en mässingsskylt mellan ett flygvapentecken och ett lottatecken:
BUNGE LÄGER I FLYGVAPNETS TJÄNST 1939-1991.
ANLAGD 1938-39. 3 RULLBANOR 1940. UTBYGGD 1940.
ÖVNINGSFLYGFÄLT 1939-1965
ÖVRIG MILITÄR FLYGPLATS 1965-1991
FLYGLOTTASKOLA 1962-1991
FLYGFÄLTET ANVÄNDES AV FLYGVAPNETS PROPELLERFLYGPLAN. MELLAN 1939 OCH 1945  REGELBUNDET ANVÄNT SOM UTBILDNINGS- OCH KRIGSFLYGFÄLT SAMT FÖR NEUTRALITETSVAKT AV SÅVÄL JAKT-, BOMB- SOM SPANINGSFÖRBAND. FLYGVERKSAMHETE VID NYUPPSATTA GÖTA FLYGFLOTTI. (F 9 – GÖTEBORG) INLEDDES 1940 PÅ BUNGE FLYGFÄLT.
FRAM TILL 1946 BEDREVS ÄVEN MÅLFLYGNING MED CIVILA FLYGPLAN FÖR FÖRSVARET.
FRÅN 1965 ENBART FLYGNING MED MÅLFLYG FÖR LOTTAUTBILDNING OCH HELIKOPTERFLYGNING.
CA 10.500 FLYGLOTTOR UTBILDADES INOM I HUVUDSAK LUFTBEVAKNINGS-, SJUKVÅRDS- OCH FÖRPLÄGNADSTJÄNST I SAMARBETE MED RIKSFÖRBUNDET SVERIGES LOTTAKÅRER.
MINNESSTENEN REST 1997 AV PERSONAL FRÅN F D FLYGLOTTASKOLAN
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten