Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr Ö 00

Minnessten över drabbningen 1717 i Surmasaajo, Juoksengi 

Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Övertorneå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       1,5 km NV avtaget mot Vyöni längs väg 99
GPS-angivelse:                           N66°33’33.95″ E23°46’40.48″

Inventerad
Namn:
Datum:                                          Ej inventerad

Historia
Under det Stora nordiska kriget i var Finland under åren 1713 till 1721 ockuperat av ryska styrkor. I slutet av december 1716 hade en hästburen kosackskara kommit in på svensk sida och påbörjade ett plundringståg uppför Torne älvdal.

I trakten kring Övertorneå plundrades två kyrkor och några veckor senare brändes också Kengis bruk ner till grunden. När kosackerna vände söderut igen i januari 1717 hade ett vargeringsförband ur Västerbottens regementet hunnit organiseras i Juoksengi, och när ryssarna kom låg de i bakhåll. De omkring femtio kosackerna nedkämpades till sista man och bara två lokalbor gick hädan.

Det är inte helt klart var bakhållet skedde men den lokala traditionen berättar att det är vid Surmasaajo och det är där vi finner minnesplatsen. 

Ägare
Namn:                                            Juoksengi Skifteslagssamhällighetsförening
Adress:                                           Lampisenpää 250, 957 94 Övertorneå
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                            se ägaren

 Övrigt
Minnesstenen avtäcktes den 15 juli 2017 i närvaro försvarsminister Peter Hultqvist och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
Text: På stenen sitter två bronsplattor. Den övre med Västerbottens regementes vapenbild och texten Dominus Protector Meus (Karl XII valspråk – Herren min beskyddare).
Den undre bronsplattan: Denna sten är rest av Juoksengi byasamfällighet till åminnelse av vargeringen, januari 1717. Under finns texten på finska.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Registerkort Nr X 91

Minnessten över Gustav V:s besök på Hälsinge regemente 1924 

Län                                     Gävleborgs län.

Kommun                           Gävle

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       I parken 100 m. S f. d. överstebostället och senare stabsbyggnad för I 14/Fo 21 på Vall invid Gavleån.
GPS-angivelse:                          N60°40’10.70″ E17° 6’49.59″

Inventerad
Namn:                                            Tomas Bornestaf
Datum:                                          2023-05-07

Historia
Stenen, natursten, restes i samband med regementets 300-årsjubileum den 12 juli 1924. Konung Gustav V gästade då regementet. Efter högtidligheter i Regementsparken besökte konungen överste-bostället på Vall och skrev sitt namn på stenen. 

Ägare
Namn:                                            Gävle kommun
Adress:                                          Drottninggatan 22 803 11 Gävle
Tfnnr:                                             026-178000
Mail-adress                                  gavle.kommun@gavle.se

Vårdare
Namn:                                            Se ägaren

Övrigt
Minnesmärket rest år 1924 av Hälsinge regemente.
Text: Gustaf (namnteckning)

Tomas Bornestaf
SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr X 21

Gravkvarter (I 14) på Nya kyrkogården i Gävle 

Län                                                Gävleborgs län

Kommun (motsv)                  Gävle

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     På Nya kyrkogården i Gävle 300 m NNV Eviga Livets Kapell
GPS-angivelse:                        N60°40’32” E17°06’17”

Inventerad
Namn:                                         Tomas Bornestaf
Datum:                                        2023-05-07

Historia
Hälsinge regementes egen gravplats. I det förenade kyrkorådets beslut – protokoll från 2. Januari 1930 – fastställs mark till gravplats för Hälsinge regemente där sergeanten Fritz Simon Wallentin jordfästes 1929. Gravens nummer är 216 med gravbrev nr 1933. Gravstenen i granit. 

Ägare
Namn:                                            Gävleborgsgruppen Försvarsmakten
Adress:                                          Stenhammarsvägen 2, 802 67 GÄVLE
Tfnnr:                                             010 – 8236900
Mail-adress:                                 gavleborgsgruppen@mil.se

Vårdare
Namn:                                            Gävleborgsgruppen Försvarsmakten

Övrigt
Gravstenen uppsattes år 1930 av Hälsinge regemente.
Text: KUNGL: HÄLSINGE REGEMENTE
F S Wallentin *1891 †1929, A T Åkerlind *1913 †1933, P O Thimrén *1893 †1942, E V Johansson *1906 †1943, A J Ek *1876 †1949, H O G Bergh *1919 †1952, P E Hammarstrand *1937 †2022.
Informationsskylt: Nej 

Tomas Bornestaf
SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr W 17

Minnessten över Stenberg boställe inom Dalregementets Orsa kompani

Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)              Orsa

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Minnesstenen står i Oljonsbyn strax sydost om Orsa, längs Gamla                                                      postvägen som går mellan Stenbergsvägen och Högbackavägen.
GPS-angivelse:                     N61°06’10.0″ E14°38’32.2″

Inventerad
Namn:                                     Olle och Eva Strid
Datum:                                   2021-05-21

Historia
Vid Dalregementet blev aldrig boställesverket fullbordat, utan många fick i stället för boställe inkvarteringsbidrag. Enligt boken ”Dalregementets sockenkompanier” (1964) sid 58 – 60, var allt befäl inom Orsa kompani utan (av kronan ordnat) boställe. Oklart för närvarande på vilka grunder som stenen har rest på detta plats. De olika graderna pekar inte på att detta bara var ett kaptensboställe. 

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Övrigt
Minnesmärke av sandsten rest (uppsatt): 1961
Text: STENBERG BOSTÄLLE INOM ORSA KOMPANI BRUKAT AV KAPT. FLYGARE, LÖJT. HÖKEFLYCKT 1665-1728, FENRIK IHLSTRÖM 1686-1767, KAPT. SCHUTZ 1685-1741, LÖJTN. TRANBOM 1707-1781, MÖNSTERSKRIVARE SCHUTZ 1718-1792
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr W 34

Dalregementets gravkvarter (I 13) på kyrkogården i Stora Tuna

Län                                            Dalarna

Kommun (motsv)              Borlänge kommun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Stora Tuna kyrka är väl synlig från väg 70, ca 3 km söder om Borlänge.           
GPS-angivelse:                    N60°27’6.50″ E15°28’27.42″

Inventerad
Namn:                                        Olle och Eva Strid
Datum:                                      2022-04-01

Historia
På kyrkogården finns två gravar med anknytning till Dalregementet. Bägge gravarna betraktas kulturhistoriskt sett som mycket värdefulla och vårdas av Stora Tuna församling. Bägge gravarna har återlämnats till församlingen.

Kongl Dalregementets Volontärkorps grav (gravnummer 155) ligger på höger sida av entré­gången till kyrkan. Graven, en grusgrav, omges av en låg stenkant och är försedd med ett konst­rikt kors av gjutjärn, svartmålat med förgylld text. Graven uppläts för jordfästning 1884. Vid järnkorsets fot ligger en gravsten. ( Se nedan). Vilka som i övrigt är begravda där är okänt.

Graven efter översten och kommendören Henric Wilhelm Örn (gravnummer 23) ligger längst bort till höger, omedelbart efter inpassering till kyrkogården. Graven, en gräsgrav, är omgiven av ett gjutjärnsstaket. Framför den upprättstående gravstenen ligger en sten i form av en bok med svårtydd text.

Henrik Wilhelm Örn: Född 1783, student 1795, fk 1802, lt 1809, kn 1812, GM för tapperhet i fält 1815, mj 1817, RS0 samma år, övlt 1827, överste och chef för Dalregementet från 1835 till sin död, KSO 1850. Avled 1852 på sin gård Utanfors i Stora Tuna. Är begravd i Örnska familjegraven på Stora Tuna kyrkogård.

Deltog 1808 under kriget mot Norge i affärerna vid Nyen och Skalbokilen samt vid Trangen, där han – beordrad att ge sig fången tillsammans med delar av Dalregementet – bröt av sin sabel in­nan han kastade den till norrmännen; fördes i fångenskap till Skeen.

Arbetschef vid Göta kanal för bl a Bergs slussar vid Vreta kloster 1813. Under kriget mot Norge 1814 tjänstgjorde han dels vid regementet, dels som fältmätningsoff och brigadj i striderna vid Fredriksstad och Kjölbergs bro, varunder han var nära att bli skjuten.

Chef för arbetskommendering vid Göta kanal 1824. Stabschef vid 2. förd under lägret på Ladu­gårdsgärde 1832 och erhöll därefter en hedersvärja av Konungen. Han var en allvarlig, viljekraf­tig man med ädel karaktär, grundad på oskrymtad gudsfruktan, var vänfast och tillgänglig som kamrat och som chef en faderlig vän för de yngre.

Den mycket sevärda Stora Tuna kyrka, Stora Tuna församling, Västerås stift, är byggd i närheten av en kultplats helgad åt asaguden Frej och på en äldre gråstensskyrka från 1200-talet. Kyrkan invigdes år 1469 under föresatsen att bli domkyrka i ”Dalarnas och Bergslagen ovan Långhedens stift”, något den också var under andra halvan av 1500-talet. Kyrkan byggdes utan torn och har samma storlek och form fortfarande. Dagens kyrktorn byggdes mellan åren 1914 och 1915, se­dan de tidigare härjats svårt av eldsvådor. Tornet är 86 meter högt.

Ägare och vårdare
Namn:                                            Stora Tuna församling
Adress:
Tfnnr:                                             0243-77101
Mail-adress                                 stora-tuna.pastorat@svenskakyrkan.se

Övrigt
Text: – På järnkorsets gjutna och förgyllda text : ”Kongl Dalregementets Volontär-korps graf.” På den liggande stenen vid korsets fot: A Stenvall (svårtydda datum men död 1906).
– På Örnska gravstenen: ”Minne af öfwersten och commendeuren Henric Wilhelm Örn
Född d. 14 febr. 1783 Död d. 21 febr. 1852
Vården restes af officers corpsen vid Kongl Dalregementet”
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr W15

Minnesplatta över korpral J Gifting på f.d.  Komtillmåtta krog i Gagnef

Län                                                  Dalarna

Kommun (motsv)                  Gagnef

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Den f.d. krogen Komtillmåtta ligger längs vägen väster Dalälven mellan Djurås-Västerfors, nära busshållplatsen Komtillmåtta (linje 254). Minnesplattan är fäst på bostadshu­sets gavel.
GPS-angivelse:                           N60°33’41.49″ E15° 6’16.25″

Inventerad
Namn:                                            Olle och Eva Strid
Datum:                                          2022-04-01

Historia
Den 13 september 1894 var Orsa kompani vid Dalregementet på väg hem efter avslutat regementsmöte. Inkvartering skulle ske nära Komtillmåtta krog i Gagnef. Innan kaptenen Sven Axel Bjuggren (1851–1925) lämnade kompaniet för kvällen framhöll han vikten av kompaniets anseende: ”Alltså kommer vi nu överens om att alla håller sig nyktra!” Korpral Gifting talade då för mannarnas räkning: ” Kapten! Orsa kompani lovar ingenting bestämt!” Detta uttalande har blivit vida känt och samtidigt ibland missförstått. Missförståndet ligger i att en del tolkat uttalandet som att dalkarlarna var osäkra i sitt löfte, medan de i själva verket inte ville lova något de inte kunde eller ämnade hålla – samtidigt som de inte ville vara uppnosiga mot befälet.

Vid en intervju gjord1929 angående ”Orsa kompani-historien” berättade han: ”Inte kunde jag gå ut och rapportera, vad pojkarna sa’, när jag bad dem lova, att inte dricka för mycket. Se, det var inte utan att jag var omtyckt av både befäl och meniga, och då måste jag ställa så, att jag inte för­argade någon part och så sa jag: Kapten, Orsa kompani lovar ingenting bestämt!” Men, tillade han och skrattade, ”hade jag vetat, att både biskopen och landshövdingen skulle härma mig, skulle jag bättre lagt mina ord på minnet, för jag har sagt mycket jag, som de kunde använt.”

Distinktionskorpral Jonas Axel Gifting Jonsson var född 4 februari 1856 i Ore socken (Dalbyn) och avled den 6 april 1934. Han är begravd på Ore kyrkogård, Rättviks kommun.

Se också registerkort W16, staty över korpral Gifting vid Orsa station, samt om Dalrege­mentets (I 13) historia och utveckling i övrigt (Registerkort W28.)

Ägare
Namn:                                            Privat ägare

Vårdare
Namn:                                            Se ägaren

Övrigt
Text: ”Vid krogen Komtillmåtta i Gagnef yttrade korpral Gifting 1894 de nu bevingade orden – Orsa kompani lovar ingenting bestämt.
Skänkt av Kgl. Dalreg. Kamratförening 1985.”
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr W12

Minnessten över Dalregementets Mora kompani vid klockstapeln i Mora

Län                                             Dalarna

Kommun (motsv)               Mora kommun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   I omedelbar närhet av klockstapeln i Mora, nära Mora kyrka.
GPS-angivelse:                      N61°00’26.1″ E14°32’36.5″

Inventerad
Namn:                                       Olle och Eva Strid
Datum:                                      2021-05-21

Historia
Mora kompani, benämnt så från 1696, roterade soldater ur följande socknar och byar (Inom parentes = antalet rotar): Mora (93), Sollerön (22), Venjan (12) och Rättvik (23).

Vid mobilisering samlades soldaterna vid sina respektive korpralsmötesplatser för att sedan marschera till kompaniets samlingsplats, som var Moranoret för Mora kompani.

Kaptensbostället var från 1692 beläget på den samma år inköpta gården Haraldsarvet, Häradsar­vets by, strax norr om Sollerö kyrka. 1836 förflyttades kompanichefen till Noret, ett tidigare löjt­nantsboställe i Mora-Noret. Från kaptensbostället flyttades samtidigt manbyggnaden till det nya kaptensbostället.

Om Dalregementet (I 13) historia och utveckling i övrigt, se registerkort W28.

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress:

Vårdare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Övrigt
Text: Åtsidan: Under Dalarnas landskapsvapen är följande text:
”MORA KOMPANI Vid Morastapelns tunga dån, gick Morabonden och hans son, att fosterlandet vakta Från deras armods tidevarv, Vårt nutidssläkte fått sitt arv, att fädrens minne akta”
Frånsidan: ”Till hyllning för MORA KOMPANI, dess befäl och manskap, restes denna sten 1963.”
Informationsskylt: Nej

Olle Strid
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr O25

Minnesmärke över omkomna i Gbg garnison 1939-45 på Nya Varvets kyrkogård i Göteborg

 Län                                            Göteborg och Bohus (Västra Götaland)

Kommun (motsv)               Göteborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  NV delen av Nya varvets kyrkogård
GPS-angivelse:                     N57°40’52.58″ E11°53’17.49″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                     2022-07-02

Historia
Manligheten, officiellt HM Pansarbåt Manligheten, var ett pansarskepp i den svenska flottan. Hon byggdes åren 1901–1903 av Kockums Mekaniska Verkstad. Huvudbestyckningen utgjordes av två 21 cm kanoner och sekundärbestyckningen av sex 15,2 cm kanoner. I början av andra världskriget genomgick fartyget en stor modernisering, då bland annat förskeppet byggdes om, och under kriget var hon flaggskepp i Göteborgseskadern. De 13 december 1939 dödades sex man ombord i Göteborgs skärgård under bärgning av en tysk paravan (minröjningsutrustning).

Wrangel officiellt HM Jagare Wrangel, var en jagare i svenska flottan som byggdes vid Lindholmens varv i Göteborg och sjösattes den 24 september 1917. Fartyget var bland de modernaste jagarna i världen strax efter första världskrigets slut, och vid andra världskrigets utbrott 1939 ingick hon i Göteborgseskadern.

Valrossen, officiellt HM Ubåt Valrossen, var en ubåt i svenska flottan. Hon var den sist byggda ubåten av tre i Hajen II-klass, som hon bildade tillsammans med Hajen och Sälen. Valrossen byggdes på Kockums varv i Malmö och sjösattes 1918

Ägare
Namn:                                      Göteborgs begravningssamfällighet
Adress:                                     Box 1526, 401 50 Göteborg
Tfnnr:                                       031-7318080
Mail-adress                            gbg.begravningssamfallighet@svenskakyrkan.se

Vårdare
Namn:                                      ägaren

Övrigt
Text: Till minnet av de män som omkommit under tjänst å Göteborgs eskader och Örlogsbas beredskapsåren 1939-1945. MANLIGHETEN 13.12.1939, WRANGEL 25.4.1940, VALROSSEN 28.6.1941, ÖRLOGSVARVET 3.4.1943, ULVEN 15.4.1943, STARKODDER 16.10.1942, 356 CONDOR 12.10.1944, JACOB BAGGE 6.7.1944, SPICA 29.3.1944, 383 OCEAN 29.3.1945
Under respektive fartygsnamn står namnen på de omkomna.
På baksidan: Underofficerskåren vid Göteborgs örlogsstation lät resa stenen 1953
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö35

Minnessten över Fo 67 i Kalix 

Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Kalix

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Furuhedsvägen 3
GPS-angivelse:                      N65°51’22.84″ E23°10’7.55″

Inventerad
Namn:
Datum:                                      Ej inventerad

Historia
Förbandet har sitt ursprung i Morjärvs försvarsområde som bildades den 1 september 1939 som ett landstormsförband. Den 1 oktober 1942 ombildades staben till ett försvarsområdesförband. Den 1 januari 1947 ändrades namnet till Kalix försvarsområde för att den 1 juli 1994 erhålla namnet Norrbottens gränsjägare (Fo 67).
Inför försvarsbeslutet 1996 föreslogs en ny försvarsområdesindelningen, vilket innebar att tre försvarsområdesstaber inom Norra militärområdet (Milo N) i skulle avvecklas den 31 december 1997. De tre staber som föreslogs för avveckling återfanns i Kalix, Kiruna och Östersund. Gällande staberna i Kalix och Kiruna föreslogs det att ombilda dem till gränsjägarstaber med uppgift att leda markstrid.
Den 1 januari 1998 uppgick Kalix försvarsområde (Fo 67) och Kiruna försvarsområde (Fo 66), vilka tillsammans med Bodens försvarsområde (Fo 63) bildade Norrbottens försvarsområde (Fo 63), och motsvarade geografiskt sett Norrbottens län.[6] Inom det nya försvarsområdet, vilket omfattade hela Norrbottens län, kom Kalix försvarsområde kvarstå i Kalix, som en gränsjägarstab men med ny beteckningen Gj 67.
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i en proposition för riksdagen, att den taktiska nivån bör reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga försvarsområdesstaber skulle avvecklas, vilket inkluderade Norrbottens gränsjägare (Gj 67).
Norrbottens gränsjägare avvecklades den 30 juni 2000, och i dess stället bildades den 1 juli 2000 bildade en militärdistriktsgrupp, vilken antog namnet Norrbottens gränsjägargrupp (G 67).

 Ägare
Namn:                                       Kalix kommun
Adress:                                      952 81 Kalix
Tfnnr:                                        0923-65 000
Mail-adress                              kommun@kalix.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av grå granit
Text under det heraldiska vapnet: KALIX FÖRSVARSOMRÅDE 1.9.1939 – 1.9.1989.
FÖR GRÄNSBYGDENS FÖRSVAR. KALIX, ÖVERKALIX, HAPARANDA OCH ÖVERTORNEÅ KOMMUNER RESTE STENEN
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr A53

Två minnesskyltar över personalen i C-byrån på Östermalm i Stockholm

Län                                          Stockholm

Kommun (motsv)             Stockholms stad

Lägesbeskrivnin
Kartbeskrivning:                  Valhallavägen 132 åren 1939-42 och Sibyllegatan 49 åren 1942-45
GPS-angivelse:                     –

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein
Datum:                                      2022-12-12

Historia
C-byrån var en hemlig underrättelseorganisation inom det svenska försvaret under andra världskriget. C-byrån var verksam mellan 1939 och 1946, men kallades G-byrån (Gränsbyrån) fram till 1942 på grund av dess arbete vid och över Sveriges gränser. Organisationen började dock därefter kallas C-byrån efter begynnelsebokstaven i chefen Carl Peterséns förnamn.[
C-byrån sattes upp 1939, ett par månader efter krigsutbrottet av dåvarande ÖB Olof Thörnell ör informationsinhämtning från utlandet.

C-byrån var den organisation som hösten 1944 på svensk sida ansvarade för Operation Stella Polaris, då närmare 800 personer                                
samt mängder med finskt signalspaningsmaterial från Fortsättningskriget,
i hemlighet fraktades från Finland till Sverige.
C-byråns informationsutbyte med tyska Abwehr ansågs efter kriget vara en belastning för försvaret, så 1946 ändrades organisationens namn till T-kontoret, så försvaret officiellt kunde säga att den misskrediterade C-byrån inte längre fanns.

Ägare
Namn:                                        Fastighetsägarna

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesskyltarna invigdes 2022-10-19 av chefen MUST och FM generaldirektör.
Text: I DENNA BYGGNAD VERKADE C-BYRÅN 1940-41 respektive 1942-45.
FÖRSVARSMAKTEN HEDRAR DE KVINNOR OCH MÄN VID UNDERÄTTELSETHÄNSTEN SOM HÄR, I DET TYSTA, GJORDE STORA INSATSER FÖR SVERIGE                                                                                                          Valhallavägen 132


Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten