Minnesmärke över slaget vid Klissow 1702
Land Polen
Kommun Kije (byn Klissow)
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Minnestenen är belägen vid gamla skolan i Kliszów
GPS-angivelse: N 50°36’59.6’’E 20°31’18.6’’
Inventerad
Namn: Björn Tomtlund och Reine Axelsson
Datum: 2015-09-17
Historia
Slaget vid Kliszów stod den 9 juli 1702 (enligt den svenska kalendern; 8 juli enligt den julianska och 19 juli enligt den gregorianska) under det stora nordiska kriget mellan å ena sidan en svensk armé under kung Karl XII och å andra en polsk–sachsisk här under kung August (II) den starke. Svenskarna, som var kraftigt underlägsna i antal, segrade stort, bland annat efter att ha besegrat de berömda och för sista gången använda polska husarerna
Den 7 juli gick svenska armén i ställning vid byn Obice, åtta kilometer norr om staden Kliszów, där den sachsiska armén befann sig. De svenska soldaterna var trötta och hungriga och hästarna hade magrat kraftigt. Vid niotiden fick de svenska trupperna order om avmarsch. Man vidtog åtgärder för att ge intryck av att det endast var en mindre spaningsstyrka och inte hela armén. Vid elvatiden insåg sachsarna att även infanteri ingick i de svenska trupper som närmade sig, men slagordning intogs inte förrän efter ytterligare minst en timme.
Den svenska armén ställdes upp i två linjer med kavalleri på båda flyglarna. Svenskarna var numerärt underlägsna med 12 000 mot 24 000 man. Den svenska armén bestod av 8 000 fotsoldater, 4 000 ryttare och fyra kanoner. Augusts armé bestod av 7 500 sachsiska fotsoldater, 9 000 sachsiska ryttare, 660 polska fotsoldater, 6 640 polska ryttare (inklusive 1 240 husarer) och 46 kanoner.
Denna fångades i en svensk kniptångsmanöver och blev långsamt krossad. Under tiden anfölls den svenska högerflygeln av sachsiska ryttarförband, som försökte separera denna från de övriga svenska trupperna. De svenska och sachsiska ryttarna drabbade samman i en hård strid, som slutade med att sachsarna drevs bort.
Karl XII beordrade sedan huvuddelen av sin armé att angripa den sachsiska högerflygeln, som polackerna tidigare stod på, och efter en halvtimmes strid ryckte svenskarna fram in i det sachsiska lägret där de erövrade sachsarnas artilleri. Runt klockan två på eftermiddagen drog sig Augusts återstående styrkor tillbaka mot de omgivande träsken. Svenskarna försökte nu att omringa sachsarna genom att ta korsningen av floden Nida. Sachsarnas infanteri i centern som knappt hade blivit anfallna av svenskarna, åtog sig nu att försvara flodkorsningen så att de övriga sachsiska styrkorna kunde retirera.
Klockan fem på eftermiddagen var striden över. Det var det svenska kavalleriet som visat sin effektivitet genom sina kavallerichocker. Hela det sachsiska artilleriet, fältkassan, fanor, standar, pukor, ammunitions- och persedelförråd samt tält erövrades. De sachsisk-polska styrkorna hade förlorat 4 400 man, varav 2 000 stupade, 700 sårades och 1 700 tillfångatogs. På den svenska sidan stupade 300 man och 800 sårades. Svenskarnas största förlust var att kungens svåger Fredrik av Holstein-Gottorp stupade när han ledde den svenska vänsterflygelns anfall.
Ägare
Namn: Gmina Kije (kommun)
Adress: 28-404 Kije ul Szkolna 19
Tfnnr: 41 356 81 91
Mail-adress: urzad@kije.pl Kostnader
Vård, skötsel/år: Begränsade kostnader, tvättning av stenen, rengöring av platsen och viss ansning av växtlighet bör ske årligen.
Renovering: Stenen är i gott skick men platsen är skräpig och vanskött.
Vårdare
Namn: Ägaren. Handlaren skulle säkerligen för en ringa ersättning vårda minnesstenen på uppdrag av kommunen
Övrigt
Minnesmärke rest av Kije kommun år 2002.
Text (polska): KLISZOW 1702 – 2002. HA PAMDITKE WIELKIEJ BITWY. SPOLECZENSTWO POHLEZIA.
Informationsskylten vid minnesstenen är på polska och i behov av renovering.
Björn Tomtlund
Chef SMVU inventeringsgrupp
Rapporten har finansierats av Värmlands regementes officerskår i samband med förberedelser inför kårens besök bland annat i Kliszów sommaren 2016
