Alla inlägg av Christian

Registerkort Nr FI54

Minnesplatta över sjöstriden 1808 vid Bockholmssund

 Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Åbo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Runsalas sydligaste udde, ca 7 km SV Åbo slott
GPS-angivelse:                      N60°24’23.57″ E22° 6’29.29″

Inventerad
Namn:                                      Claes och Eva Grafström
Datum:                                     2022-05-11

Historia
Sjöstriden vid Bockholmssund eller Sjöstriden vid Fårskinnsholmarna var en sjöstrid under finska kriget 4 juli 1808.
Efter striderna vid Kimito Kramp hade en Klas Hjelmstierna som befälhavare över en styrka om 19 kanonslupar och 4 galärer lagt sig vid Fårskinnsholmarna i Erstafjärden vid Åbos inlopp, där de blockerade inloppet. 4 juni anlände kung Gustav IV Adolf till platsen ombord på jakten Amadis och beordrade då att man skulle företa en rekognoscering mot den ryska skärgårds-flottan som låg vid Bockholms sund.
Redan samma eftermiddag sändes kapten Wirsén med 8 kanonslupar söder om Joroisholmen för att oupptäckt kunna närma sig ryska flottans vänstra flank. Fartygen upptäcktes dock, och hela den ryska styrkan om 22 kanonslupar och 6 jollar sändes att spärra sundet och några slupar sändes mot Wirsén. Generalmajor Konovnitzin som hade ansvar för skyddet av kuststräckan sände även 150 prickskyttar från Åbo som posterades på de sydvästra uddarna vid Runsala och Hirvisala för att skjuta besättningsmännen på de öppna sluparna om de vågade sig längre in i den smala passagen. Kungen beslutade nu att förutom ytterligare 10 kanonslupar som sänts till västra delen av Joroisholmen även 6 galärer skulle skickas fram att bilda linje till vänster om dessa.
Under beskjutning från de svenska örlogsfartygen drog sig de ryska fartygen tillbaka in bakom de landbatterier man uppfört – två på Runsala, ett på Bockholmen och ett på Hirvisalo. På grund av nattmörkret och skyddet från de ryska batterierna tvingades dock svenskarna att avbryta anfallet. Halv tolv på natten upphörde striderna. Svenskarna hade då förlorat 12 man, ryssarna 25 man, och flera fartyg på båda sidor fått större eller mindre skador.

 Ägare
Namn:                                      Åbo stad
Adress:                                      PO 355, FIN 201 01 Åbo
Tfnnr:                                        (02) 330 000
Mail-adress                              turun.kaupunki@turku.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplattan sattes upp 2008. Eero Avinen och Antti Vaalikivi ritade plattan.
Text: SUOMEN SOTA MERELLÄ1808-1809, FINSKA KRIGET 1808-1809 TILL SJÖSS
PUKINSAARIN TAISTELU, SLAGET VID BOCKHOLMSSUNDET 4.7 1808
TUTUN KAUPUNKI, ÅBO STAD 2008
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr EE10

Minnestavla över svenska frivilliga i Estlands frihetskrig 1918 i Tori

Land                                         Estland

Kommun (motsv)               Pärnu

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Pärnu mantee 1, 868 01 Tori
GPS-angivelse:                      N58°28’58” E24°48’50”

Inventerad
Namn:                                       Jörgen Westerlund
Datum:                                      2022-04-23

Historia
Efter frihetskriget 1918-1920 tilldelades 25 svenskar Frihetskorset för sina insatser till stöd för Estland under Frihetskriget. Kung Gustaf V var en av de medaljerade. Samtliga 25 tilldelades Frihetskorset i tre olika valörer och grader.
Kyrkan i Tori är den plats där minnesmärket över de som medaljerade finns. Kyrkan totalförstördes under den Sovjetiska ockupationen och återställandet påbörjades 1989 och ändrade 2002 namn till “Eesti sõjameeste mälestuskirik”, Estonian Soldiers’ Memorial Church.

Ägare
Namn:                                        Estniska evangelisk-lutherska kyrkan
Adress:                                      Biskopshuset på Domberget i Tallin
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnestavlan av mässing invigdes 2022-04-23 av Ambassadör H.E. Ingrid Tersman och Estlands Försvarsminister Kalle Laanet.
Kyrkan i Tori är en Veterankyrka där minnesmärken över stupade och hedrade finns monterade på väggarna och där det årligen genomförs en särskild minneshögtid till minnet av Estlands veteraner på veterandagen den 23 april.
Text: Se bild ovan
Informationsskylt: Nej

Jörgen Westerlund
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö39

Minnessten över omkomna soldater 1944 i Kattilasaari

Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)              Haparanda

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Vid bron över Kerasjoki 1 km byn Kattilasaari 1 mil NV Haparanda
GPS-angivelse:                      N65O56´93´´ E23O48´15´´

Inventerad
Namn:                                       Lennart Holtrin
Datum:                                      2022

Historia
Vid beredskapstjänstgöring under andra världskriget omkom två män från Hälsinge regemente i östra Norrbotten. En okontrollerad sprängning inträffade vid landsvägsbron i Kattilasaari, en mil NV Haparanda. Furiren Helge Pettersson från By i Dalarna och värnpliktige bilföraren Rune Hedström från Årsunda dödade. Värnpliktige Åke Klang från Sandarne skadades. De omkomna fördes till hemorterna och jordfästes i närvaro av hedersvakter från de kompanier de tillhört.

 Ägare
Namn:                                       Kattilasaari hembygdsförening ?????????
Adress:                                      Murargränd 4, 953 34 Haparanda
Tfnnr:                                        0922-102 74
Mail-adress                              –

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     Rensning av närområdet
Renovering (vid behov):      Texten behöver förbättras

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest år 1995 av Nedre Tornedalens hembygdsförening som också tog initiativet att resa minnesmärket.  Stenen avtäcktes den15-16 juli i samband med nybildandet av Kattilasaari hembygdsförening. Chefen I 14 avtäckte minnesmärket i närvaro av försvarsområdesbefälhavaren överste Per Mohlin.
Text: HÄR FÖROLYCKADES 2 UNGA SOLDATER TILLHÖRANDE I 14 DEN 16 APRIL 1944
FURIR HELGE PETTERSSON ÅSHEM NORRBYN
VPL RUNE HEDSTRÖM KILEN ÅRSUNDA
HEMBYGDSFÖRENINGEN RESTE DENNA STEN 1995 TILL MINNE ÖVER DESSA OFFER I FREDENS TJÄNST
Informationsskylt: Nej

Lennart Holtrin
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr O16

Minnessten över landstormens mobilisering 1914

 Län                                            Västra Götaland

Kommun (motsv)               Göteborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    På Smithska uddens parkeringsplats SV Frösunda torg
GPS-angivelse:                       N57°36’51.64″ E11°53’30.83″

Inventerad
Namn:                                       Ej inventerat
Datum:

Historia
Det första officiella förslaget om en landstorm i Sverige lades fram som en proposition vid 1865 års riksdag, enligt vilken den skulle omfatta alla vapenföra män mellan 20 och 50 år, som inte tillhörde armén eller beväringen. Det dröjde dock till 1885 års härordning innan en landstorm inrättades och den bestod då av åldersklasserna 33–40 år. Därefter ändrades åldersspannet vid flera tillfällen och fram till 1942 när landstormen avskaffades.
Landstormen som bl a. skulle trygga fälthärens mobilisering och bevaka gränser och kuster, mobiliserades vid första världskrigets utbrott 1914. Trupperna hemförlovades sedan deras uppgifter hade övertagits av arméns linjeförband.

 Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:
Adress:
Telefon:
Mail-adress:

Övrigt
Minnesmärke av granit i form av en runsten.
Text: LANDSTORMENS MOBILISERING 1914
Informationsskylt: Nej

Erik Pousar
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö50

Veteranminnessten i Arvidsjaur

 Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Arvidsjaur

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Stallplan inom regementsområdet
GPS-angivelse:                       N65°34’54” E19°9’42”

Inventerad
Namn:                                       Ej inventerad
Datum:

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

 Ägare
Namn:                                       Försvarsmakten
Adress:                                      Högkvarteret, Lidingövägen 24
Tfnnr:                                        08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                       Norrlands dragonregementet, K 4
Adress:                                      933 82 Arvidsjaur
Tfnnr:                                        0960-15 000
Mail-adress                              k4@mil.se

Övrigt
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) år 2017
Text under lilla riksvapnet: TILL MINNE AV VÅRA AVLIDNA KAMRATER
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö17

Minnessten över Norrlands dragonregemente i Arvidsjaur

Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Arvidsjaur

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Stallplan inom regementsområdet
GPS-angivelse:                      N65O34´54´´ E19O9´42´´

Inventerad
Namn:                                        Ej inventerad
Datum:

Historia
Regementet härstammar från Jämtlands hästjägarkår, som blev ett självständigt förband 1853 då det skildes från Jämtlands fältjägarregemente i samband med att regementet reducerades till en kår med namnet Jämtlands fältjägarkår.
År 1893 utökades kåren med ytterligare tre skvadroner, och samtidigt antogs namnet Norrlands dragonregemente (K 8). Det nya regementet skulle förläggas till Umeå. I avvaktan på att kasernerna skulle bli färdiga var regementet under åren 1893-1901 förlagt till Drottningholm och Frösön. Regementet flyttade in i kasernerna i Umeå år 1901. Det erhöll den 1 januari 1928 beteckningen K 4.
Inför 1955 års riksdag föreslog regeringen för riksdagen en reducering av kavalleriets organisation och att Norrlands dragonregemente skulle reduceras till att omfatta en bataljon. Bataljonen skulle samtidigt administrativt underställas Västerbottens regemente (I 20). Den 30 juni 1958 upplöstes regementet och den kvarvarande bataljonen antog namnet Norrlands dragoner (K 4).
Den 5 juni 1973 lade regeringen fram sin andra proposition gällande OLLI-reformen. I den föreslog regeringen att förlägga ett nytt fredsförband till Arvidsjaur. I proposition föreslog regeringen att det nya förbandet skulle överta namn och benämning från Norrlands dragoner (K 4). Förslaget antogs av riksdagen den 13 december 1973. Den 1 april 1980 flyttade Norrlands dragoner in i de nya kasernerna i Arvidsjaur och återtog samtidigt det gamla namnet Norrlands dragonregemente.
Inför försvarsbeslutet 2004 föreslog regeringen att endast ett jägarförband av Livregementets husarer (K 3) och Norrlands dragonregemente (K 4) skulle kvarstå i grundorganisationen. Den 31 december 2004 avvecklades Norrlands dragonregemente (K 4). Utbildningsbataljonen vid regementet kvarstod dock i Försvarsmaktens grundorganisation och inordnades i Norrbottens regemente som Arméns jägarbataljon (AJB) med bibehållen förläggning i Arvidsjaur.
Regementet föreslås återinrättas i propositionen ”Totalförsvaret 2021–2025”, och återuppsattes den 24 september 2021.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Adress:                                       Högkvarteret, Lidingövägen 24
Tfnnr:                                         08-788 75 00 (vx)
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                      Norrlands dragonregemente
Adress:                                      933 82 Arvidsjaur
Tfnnr:                                        0960-15 00 0
Mail-adress                             k4@mil.se

Övrigt
Minnessten av bohusgranit över K 4 och regementets 25 år i Arvidsjaur. Den är två meter hög. Efter det officiella nationella firandet av veterandagen den 29 maj 2014 avtäcktes den av bataljonschef Teddy Larsson
Text under regementets vapenbild: NORRLANDS DRAGONREGEMENTE K4 FÖRLAGT I
ARVIDSJAUR 1980 – 2004
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr Ö01

Minnessten över stupade knektar i Piteå komp 1788 i Öjebyn

 Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Piteå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Söder om Grans Naturbruksgymnasium
GPS-angivelse:                      N65°20’36.66″ E21°22’39.95″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2021-10-07

Historia
Piteå kompani var en del av Västerbottens regemente 1624–1841. Därefter tillhörde kompaniet Norrbottens regemente 1907.
Kompaniet deltog i Gustav III:s ryska krig: 1788–1790. 1788 ingick kompaniet i Västerbottens regementes 2.bataljon vilken i sin tur ingick i Gustaf von Siegroths fördelning. Det var under striderna i Anjala-området 75 man ur Piteå kompani stupade varav 20 knektar inte vigdes i svensk jord. Det är dessa som hedras av minnesstenen i Gran.
Under resten av kriget var kompaniet med i striderna vid bland annat Porrasalmi, Parkumäki och Uttismalm.

 Ägare
Namn:                                       Piteå kommun, Kultur och fritidsnämnden
Adress:                                      Kyrkbrogatan 15, 941 31 PITEÅ
Tfnnr:                                        0911-696000
Mail-adress                              kultur-fritid@pitea.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
Minnessten, av grå granit, stenen är 1.9 m h, 0.78 m br och0.27 m dj. Stående på ett postament 1×0.5×0.5 m.
Minnesstenen restes efter 1944 någonstans i Piteå men flyttades 1982 till Grans naturbruksgymnasium och placerades där det första överstebostället i Piteå för Västerbottens regemente låg
Initiativtagare till minnesstenen var trävaruhandlare K.A. Forsén, som ägnade sig åt en del släktforskning, var den som fann att ett tjugotal soldater av Piteå kompani stupade på finsk jord år 1788. Han lyckades också få fram namn och hemort för dessa.
Text: Överst på stenen är ristat en ram samt 7 stjärnor och därunder: ”DE TILLHÖRDE ALLA PITEÅ COMPANIE OCH FÖLLO FÖR SITT LAND SOM TAPPRA MÄN PÅ FINSK JORD 1788
20/8 SOLD O BASTION PITHOLM 10, 1/9 SOLD N SUNDELL KOPPARNÄS 104.
2/9 SOLD A KIECK SVENSBY 31, 16/10 SOLD E STANDAR SVENSBY 34.
18/11SOLD J BERGFAST SVENSBY 38, 26/11 SOLD A BLANCKSVERD SVENSBY 36
17/11 CORP J FLINCK SVENSBY 32, 30/11 CORP O STÅLSKIÖLD SJULSMARK 118.
17/10 SOLD A STRIDSBÅGE SIKFORSEN 78, 9/10 SOLD J SABELMAN SIKFORSEN 79.
16/10 SOLD P RÖNBERG ARNEMARK 76, 26/11 SOLD O NÖGDER ARNEMARK 77.
24/9 SOLD P HASSELL LILLPITEÅ 59, 16/10 Sold O STORMHIELM Lillpiteå 58.
9/9 SOLD J TÖRNBERG KARLAMARK 39, 27/10SOLD O STÅLBERG PORTANÄS 114.
17/10 SOLD A MANLIG SJULNÄS 64, 29/11SOLD A BESTÄLLARE SJULNÄS 67.
18/11 SOLD K PALLISADE LÅNGNÄS 73, 29/11 SOLD A TRIUMPH TRUNDAVAN 125.
DE VILA I OKÄND GRAV. VÖRDA DERAS MINNE
(Siffrorna efter namnen anger vilken rote de tillhörde).
Informationsskylt: Ja


Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr NO11

Gravminnesmärke över 1940 stupade korpralen Thore Jacobson I Mo i Rana

Land                                         Norge

rhdr

Kommun (motsv)               Mo i Rana

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Mo kirkegård
GPS-angivelse:                      59°28’43.59″N 7°50’46.07″E

Inventerad
Namn:                                       Haakon Vinje
Datum:                                      2021

Historia
Svenske frivillige korpralen Thore Jacobson stupade den 17 maj 1940 i Mo i Rana. Han begravdes på platsen men flyttades efter kriget till Vestre gravplatsen i Oslo där han vilar idag. Se minnesmärke Nr NO15.
Thore Jacobson kom från Dalarna där han hette Anders Torvald Jacobson Träsfeldt.. Han hade även bott i Finland.

Ägare
Namn:                                       Norsk krigsgravtjenst, en enhet
inom Kulturvernavdelningen inom Kulturdepartementet
Adress:                                      Grubbegatan 1, Oslo
Tfnnr:                                        22 24 90 90
Mail-adress                              postmottak@kud.dep.no

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       Norsk krigsgravtjenst avser att renovera minnesmärket under 2022.

Vårdare
Namn:                                        Rana kirkelige fellesråd
Adress:                                       Sörlandsveien 54, 8624 Mo i Rana
Telefon:                                     75 12 33 00
Mail-adress:                             post@rana.kirken.no

Övrigt
Minnesmärke av granit.
Foto: Arne Langås, Falstadsenteret
Text under två händer i ett handslag: KORPORALEN THORE JACOBSON FALLT PÅ STELLET
17 MAJ 1940 FOR NORGES FRIHET
SVENSKE BRÖDER RESTE STENEN???
Informationsskylt: Nej

Haakon Vinje

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr B71

Gravsten över övlt Kafle på Invalidkyrkogården i Ulriksdal 

Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)              Solna

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Sydöst Ulriksdals värdshus i Ulriksdals slottspark
GPS-angivelse:                     N59°23’6.” E18° 1’13.”

Inventerad
Namn:                                      Claes och Eva Grafström
Datum:                                     2015-04-05

Historia
På Invalidkyrkogården är officerare, underofficerare och manskap begravda, vilka deltagit i Sveriges krig 1788-1814. Begravningsplatsen uppläts 1821 för Kongl. Invalidinrättningen på Ulriksdal. Under loppet av 27 år bodde där 383 invalider, varav omkring 200 också begravdes på Ulriksdal.- officerare, underofficerare och manskap – av vilka de flesta deltagit i Sveriges krig 1788-1790 i Finland och Ryssland,1805-1807 i Pommern, 1808-1809 i Finland och Norge samt 1813-1814 i Tyskland.
När vårdinrättningen på slottet avvecklades 1849 skickades de återstående invaliderna hem till släkten eller överfördes till Danvikens hospital.
Den större gravstenen resters för Kapten Lars David Kafle och hans familj. Kale var administratör och sedermera kommendant för invalidinrättningen. Den mindre är förmodligen hustrun.
Den nuvarande inhägnade delen av kyrkogården anlades 1884 och mäter ungefär 50×50 meter, men den utgör bara en liten del av den ursprungliga kyrkogården.

 Ägare
Namn:                                        Ståthållarämbetet (genom Kungliga Djurgårdens Förvaltning) och Statens fastighetsverk
Adress:                                      Box 27138, 102 52 Stockholm
Tfnnr:                                        08-402 60 00
Mail-adress                              info.kdf@royalcourt.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Gravmonument av granit rest 1839.
Text stora stenen på järnplatta: HVILORUM FÖR LARS DAVID KAFLE ÖVERSTELÖJTNANT R.S.O. D 1839, MAKA SOPHIA WAHLFELDT D 1866, DOTTER MATHILDA D 1840
Text lilla stenen: S KAFLE
Informationsskylt: Ja


Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr M93

Minnesplatta över Carl XII:s besök 1700 och 1715-16  i Ystad

Län                                            Skåne (f d Malmöhus)

Kommun (motsv)              Ystad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Kemnerska gården, Stora Västergatan 6
GPS-angivelse:                     N55O25´46´´ E13O48´60´´

Inventerad
Namn:                                     Christian Braunstein
Datum:                                    2019-07-15

Historia
Kemnerska gårdens bostadshus byggdes cirka 1540. Det renoverades senast 1951-1952 då gården skadats i en brand 1946.
Det har sagts att Karl XII under sin vistelse i Ystad 1699 bodde i huvudbyggnaden på gården. Det är av denna anledning som många känner till huvudbyggnaden som Karl XII-huset. Det visade sig dock att Karl XII aldrig har bott på gården men han har ändå haft en stor betydelse för Kemnerska gården. Karl XII har bland annat hindrat att byggnaden revs.

 Ägare
Namn:                                        Ystad kommun
Adress:                                       Nya Rådhuset, Österportstorg 2, 271 80 Ystad
Tfnnr:                                         0411-57 70 00
Mail-adress                              kommunen@ystad.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –                        
Renovering (vid behov):      –                        

Vårdare
Namn:                                       Ägaren

Övrigt
Minnestavlan av brons på Kemnerska gården som felaktigt har utpekats som Karl XIIs bostad
under vistelserna i Ystad ger de enligt traditionen historiska data om Karl XIIs vistelse i Ystad. Kungen bodde i själva verket på Stora Östergatan.
De felaktiga uppgifterna härrör från Svenska turistföreningens årsskrift 1910, där det fanns en artikel av Lundaprofessorn Arthur Stiller.                                   
Text: På ömse sidor av en relief av konungen: 17 JUNI 1682 och 30 NOVEMBER 1718
KONUNG CARL XII BODDE I DETTA HUS TVENNE GÅNGER
FÖRSTA GÅNGEN ÅR 1700 I JUNI MÅNAD
ANDRA GÅNGEN FRÅN DEN13 DECEMBER 1715 TILL DEN 16 FEBRUARI 1716
Informationsskylt: Nej


Christian Braunstein
Chef SMVU inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten