1893 Minnessten över indelta soldater vid Upplands regemente på kyrkogården i Markim
Län Stockholm
Kommun Vallentuna
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Sydväst om kyrkan på Markims kyrkogård ( 22 km öster om Märsta
GPS-angivelse: 59°36’21.7″N 18°02’59.5″E
Inventerad
Namn: Erik Winell och Ola Jonsson
Datum: 2017-04-03
Historia
Upplands regemente uppsattes 1626 och leder sitt ursprung till Upplandsfänikan från 1557. År 1617 organiserades de små enheterna till Upplands storregemente, som år 1623 splittrades i tre regementen där ett var Upplands regemente. Dess soldater rekryterades från landskapet Uppland, eller snarast från Uppsala och Stockholms län. Regementet var ett av de ursprungliga 20 infanteriregementen som nämns i Sveriges grundlag av 1634.
År 1630 mobiliserades regementet på nytt och mönstrades i maj i Stockholm, varefter det inskeppades med flottan vid Älvsnabben. Efter ankomsten till Tyskland låg regementet till en början i garnison i olika pommerska städer men följde sedan Gustaf II Adolf på tåget genom södra Tyskland och deltog i striderna vid Lech och Nürnberg. Efter slaget slaget vid Lützen låg regementet på nytt förlagt som garnisonstrupp i flera städer bland annat Greifswald, Gross-Glogau och Wolgast.
Nästa gång regementet deltog i strid var under Karl X Gustafs polska krig. Regementet inskeppades i juli 1656 vid Dalarö och överfördes till Peenemünde, varefter kungen mönstrade hären i Stettin. Men marscherade över Thorn som intog vidare över Sandomir och Jaroslow till Warszawa, där regementet deltog i tredagarsslaget 18-29 juli 1658. Sedan danskarna förklarat krig 1 juli 1657 sammandrogs de i Sverige befintliga trupperna mot gränsen och i augusti stod huvuddelen av trupperna koncentrerade till trakterna av Halmstad. Samtidigt drog Karl X Gustaf samman de i Polen befintliga truppförbanden, och efter att ha mönstrat dem i Demmin fortsatte han mot Danmark och nådde 18 juli gränsen till Holstein. Upplands regemente deltog i stormningarna av Itzehoe 6 augusti och Fredriksodde 24 oktober. I den senare stormningen gick upplänningarna i en av de främsta anfallskolonnerna, och efter striden fanns endast 342 upplänningar vara i stridbart skick.
Med det yngre indelningsverkets införande fick regementet en fastställd styrka om 1.200 man. Vid utbrottet av Stora nordiska kriget deltog Upplands regemente i landstigningen på Själland. Det sändes därefter hem, men utskeppades i april 1701 från Stockholm till Reval, och deltog i övergången av Düna. I slaget vid Kliszów stod Upplands regemente i främsta linjen. Regementet deltog därefter i belägringen av Thorn 1703 och 1706 och vid inmarschen i Sachsen. I slaget vid Holowczyn tillhörde Upplands regemente bakre träffen men insattes på grund av stridens utveckling efter övergången i främsta linjen. Slaget vid Poltava drabbade regementet hårt. Av regementets då 600 man återstod endast 70 efter slaget. Ett nytt regemente måste snabbt sättas upp, och redan ett halvår efter slaget befann sig det nyuppsatta Upplands regemente i Växjö och deltog 28 februari 1710 slaget vid Helsingborg. Här stod Upplands regemente i mitten av slagordningen och hade att möta det danska gardet och grenadjärkåren.
1808, inkallades regementet och avmarscherade till Eda skans. Man trängde därifrån in på norskt territorium men de danska trupperna retirerade och det kom aldrig till strid. Den 28 augusti landsteg regementet i Christinestad och deltog redan dagen därpå i striderna vid Lappfjärd. Man deltog därefter i Slaget vid Oravais där Upplands regementet deltog i Adlercreutz inledande anfall och senare täckte reträtten från slagfältet. År 1813 överfördes regementet på nytt fulltaligt till Pommern och deltog i Karl Johans fälttåg. Regementet gavs beteckningen I 8 (8:e infanteriregementet) efter en generalorder år 1816. Det kallades Upplands infanteriregemente åren 1904–1927. Den 30 april 1957 utgick regementet ur både freds- och krigsorganisationen.
Ägare
Namn: Vallentuna Församling
Adress: Kyrkvägen 4 18630 Vallentuna
Telefon: 08-51186200
Mail-adress: vallentuna.forsamling@svenskakyrkan.se
Vårdare
Namn: Ägaren
Övrigt
Minnesstenen av granit invigdes 1919-09-17.
Text på N, Ö och S sidan: KONGL UPLANDS REGEMENTE SOLDATER SOM TIENAT FÖR ROTEN NO III HUSBY AF HVNDRA HÄRADS COMP. PER JÖNSN BROMAN OMKR. 1683–1696 NILS NILSN HIERPE 1709–17 15/3 10 † I FÄLT VID YSTAD JOH. ANDERSN GRUB 1712-1714 ANDERS ANDERSN FLYGARE 1715-171? PETTER OLSSON HOLM 1719-17 22/1 32 † Å ROTEN VAKANT 17 22/1 32-17 10/2 37 ERIK JANSN BERGSTRÖM 1710/237 – 172/742 † I FÄLT I FINLAND NILS CLASSON HURTIG 17 6/12 42 – 17?? FÅNGEN VID ANKLAM 1757 VAKANT TILL 1767 JAN PERSN HUSBOM 1767 – 1789 † I FÄLT I FINLAND JEREMIAS ANDERSN FLINTA 17 20/4 89 – 17 3/5 94 JOHAN JANSN LUNDBERG 17 31/5 94 – 18 16/6 06 CARL BLOM 1806 – 18 8/3 15 JOHAN TAPPER 18 10/5 15 – 18 3/4 26 ANDERS NILSN (WLG) TAPPER 18 26/9 27 – 18 30/10 36 † Å ROTEN ERIC ANDERSN ÖRLING TAPPER 18 2/5 37 – 18 23/2 66 † Å ROTEN JOHAN ANDERSN QVIST 18 12/2 66 – 18 14/1 93
Text på V sidan: DEN SISTE INDELTE SOLDATEN SOM TIENAT FÖR ROTEN NO III HUSBY AF HVNDRA HÄRADS KOMP. O. KUNGL UPLANDS REG JOHAN ANDERSSON QVIST * 18 6/10 41 † 19 27/7 14 Af En Gammal Svensk Soldatslägt. TJÄNSTETID 12/12 1866-14/1 1893 GIFT MED KORPORALSDOTTERN WILHELMINA LVST * 18 15/7 47 † 19 15/7 17
STENEN RESTES 19 17/9 19 AF DÅVARANDE ÄGAREN AF HUSBY GÅRD
Informationsskylt: Nej
Erik Winell
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Försvarsmakten
