Gravmonument över J C Toll på Riseberga kyrkogård
Län Malmöhus (Skåne län)
Kommun (motsv) Ljungbyhed
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Riseberga kyrkogård
GPS-angivelse: 56° 4’19.49″N 13°18’8.96″E
Inventerad
Namn: Peter Wetterberg och Christian Braunstein
Datum: 2017-07-07
Historia
Johan Christopher Toll, född i februari 1743 på Mölleröd, Finja socken i Skåne, död 21 maj 1817 på Bäckaskogs slott. greve, en av rikets herrar, serafimerriddare, Kommendör av Svärdsorden, fältmarskalk och politiker med tidvis stort inflytande under Gustav III och Gustav IV Adolf. Han var främst ansedd som en mycket god organisatör, både militärt och civilt. 1801-09 var han Sveriges siste generalguvernör i Skåne.
Toll sökte sig till kretsarna kring kung Gustav III och lyckades få en roll i den planerade statskuppen. Nu bar det sig inte bättre än att Toll satte igång revolutionen i Skåne 12 augusti 1772 – innan Jacob Magnus Sprengtporten fått över de kungalojala trupperna från Finland. Nyheten nådde Stockholm och Gustav III tvangs gå till aktion utan det stödet. Kuppen lyckades dock och Tolls karriär tog fart. Han naturaliserades som svensk adelsman och utnämndes till ryttmästare.
Toll var anhängare till en stark kungamakt och en av Gustav III:s pålitligaste medhjälpare. Gustav III:s ryska krig 1788 planerades av Toll, men när Anjalaförbundet gjorde myterii tappade kungen förtroendet för Toll, som fick bära skulden för bristerna i härens utrustning. Toll fick dock nya uppdrag, bland annat att ordna Skånes försvar inför ett befarat danskt anfall. 1789 sändes han till Karlskrona som generalintendent vid flottan och ledamot i en kommitté för flottans utrustning. Efter flottans framgångar 1790 fick Toll offentlig upprättelse och ett erkännande av kungen som utnämnde honom till kommendör av svärdsordens stora kors. Efter uträttat uppdrag i Karlskrona återtog Toll militärbefälet i Skåne och bibehöll det även under freden. Efter Gustav III:s död 1792 satte hertig Karl honom åter i spetsen för krigsmakten som chef för Krigskollegium, medlem av konseljen samt utnämnde honom till generallöjtnant.
Toll visste om men avslöjade inte Armfelts konspirationsplaner. Då den armfeltska intrigen kom i dagen blev Toll 1795 dömd till förlust av ”ämbetet” och 2 års fästningsstraff i Wismar. I juli 1796 fick Toll lämna sin förvisningsort och sedan Gustav IV Adolf samma år blivit myndig återfick han sina värdigheter. 1802 utnämndes han till general av kavalleriet och en av rikets herrar.
Då Gustav IV Adolf bestämt sig för att kasta in Sverige i kriget mot Napoleon I, fick Toll 1804 befallning att göra upp en krigsbudget. Han utförde uppdraget, men sökte samtidigt förmå kungen att avstå från kriget. 1807 utnämndes Toll till fältmarskalkoch fick sedan befälet över den armé, Södra armén, som bildades till Skånes försvar under det förestående danska kriget.
Vid underrättelsen om västra arméns tåg 1809 mot Stockholm ämnade Gustav Adolf ta sin tillflykt till Toll. Denne ogillade visserligen revolutionen, men löd inte kungens önskan att marschera honom till mötes med södra armén och kungen blev tillfångatagen innan han lämnat Stockholm. Den nya regeringen entledigade Toll från kommandot och generalguvernörskapet. Toll bar sitt fall med den för honom egendomliga sarkastiska godlyntheten, men det dröjde ej längre än till 1810, innan regeringen med anledning av det nya kritiska tronföljarvalet lät honom åter bli generalbefälhavare i Skåne. Han var den förste, som på svensk jord mottog Karl-Johan. Om fälttågsplanen mot Norge 1814 inhämtade Karl Johan Tolls råd och upphöjde honom samma år till greve. De sista åren tillbringade Toll på Bäckaskogs slott.
Ägare
Namn: Svenska kyrkan
Vårdare
Namn: Klippans pastorat
Adress: Vedbyvägen, 264 21 Klippan
Telefon: 0435-296 80
Mail-adress: klippans.pastorat@svenskakyrkan.se
Övrigt
Gravvård av granit rest år 1817 i samband med Tolls begravning
Text: JOHAN CHRISTOPHER TOLL
Text på frånsidan: ENDAST TIDEN BRÖT DEN
Informationsskylt: Nej
Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Försvarsmakten
