Registerkort Nr E04

1810-32 Minnessten över byggandet av Göta kanal vid Bergs slussar

 Län                                             Östergötland

Kommun (motsv)                 Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Bergs slussar, 100 m VNV norra brofästet av kanalbron
GPS-angivelse:                        N58°29’9.33″ E15°31’24.35″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren, Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-06

Historia
Den avgörande personen som initiativtagare och pådrivare blev Baltzar von Platen. År 1801 invaldes von Platen i styrelsen för Trollhätte kanal, och med tiden utvecklades hos honom tanken på en samfärdsled mellan Vänern, Vättern och Östersjön. Efter att genom resor studerat de för kanalen aktuella trakterna presenterade han sina tankar 1806 i sin epokgörande Afhandling om canaler genom Sverige. Planerna fick stöd av Gustav IV Adolf, som i februari 1808 beslöt att ”i hela dess vidd företaga och fullborda det riksgagneliga ärendet”. Den 12 april 1810 fick Baltzar von Platen tillstånd att bygga kanalen.
Kungen gav i uppdrag åt von Platen att tillsammans med den av regeringen inkallade brittiske kanalbyggaren Thomas Telford att närmare utstaka farleden mellan Östersjön och Vänern. Till Sverige hade Telford kommit på kunglig inbjudan 1806 för att tillsammans med sina ingenjörer leda och genomföra projekteringen av Göta kanal. Det var kanalens initiativtagare Baltzar von Platen som tillsammans med sin övermekanikus Samuel Bagge kommit i kontakt med Telford. von Platen, som inte var utbildad ingenjör, fick sedermera genom en omfattande brevväxling med Telford stöd i det fortsatta kanalarbetet. von Platen var även ordförande i det 1810 bildade kanalbolaget samt ägnade sig, efter att 1812 ha lämnat statsrådet, helt åt kanalverkets fullföljande och stred i flera riksdagsdebatter mot projektets motståndare, vilka blev allt fler i takt med att kostnaderna steg. Han fick se endast kanalens ena hälft, Västgötalinjen, öppnas för trafik (september 1822).
I maj 1810 togs de första spadtagen vid Motala och Forsvik. Med hjälp av ett förberedande förslag av vattenbyggaren Daniel af Thunberg från 1780-talet, som i stort sett följdes av Thomas Telford, stakades kanalen ut. Den var tänkt att göra det möjligt för de fartyg som annars var tvungna att färdas genom Öresund eller danska vatten – och därmed även betala Öresundstullen till Danmark för att ta sig mellan Kattegatt och Östersjön – att istället kunna färdas genom Sverige. Det brittiska mudderverk som muddrade sjöbottnarna behövde repareras, vilket medförde att Motala Verkstad anlades. Kanalen öppnades 26 september 1832 till en kostnad av 9 miljoner riksdaler (cirka 13,5 miljarder kronor i 2005 års penningvärde, omräknat efter konsumentpriser. Notera att det är svårt att jämföra penningvärden med 1820-talet. BNP per capita räknat i varor var mycket lägre, det vill säga samma vara var värdefullare än nu. Som andel av landets BNP var kanalen enormt dyr).
58 000 indelta soldater från 16 olika regementen arbetade med grävningen. En mindre del av arbetsstyrkan bestod av ryska desertörer som frivilligt hade anslutit sig och privata arbetare. De gjorde tillsammans 7 miljoner dagsverken med kanalen. Ett dagsverke varade 12 timmar. Grävningen av kanalen utfördes till största delen för hand med plåtskodda träspadar. Som mest grävde cirka 7 000 man samtidigt men arbetsstyrkan bestod normalt av 2 000–3 000 soldater.
Bland de utkommenderade trupperna upprätthölls sträng disciplin. Regementena ägnade fyra timmar på helgdagarna åt exercis och fyra dagar i veckan åt målskjutning. Dagpenningen för de meniga soldaterna uppgick till 13 skilling och 4 runstycken som utbetalades av kanalbolaget.
Varje soldat som deltagit i arbetet erhöll en silvermedalj med Karl XIV Johans bild och inskriptionen ”För verksamt biträde till Hafvens förening. Given av Göta-kanal-Bolaget”.

 Ägare
Namn:                                       Vadstena kyrksamfällighet
Adress:                                      Lärkvägen 2, 592 32 Vadstena
Tfnnr:                                         0143-29860
Mail-adress                               griftegarden@vadstena.nu

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Se ägare

 Övrigt
Minnessten i rödaktig slipad granit, tre delar jämte postament. Stenen, utan postament är 4,6 m h och 0,96 m br, med tresidigt tvärsnitt och insvängda sidor. På vardera sidan är minnesskrift i djup relief inristad, med svart målade 5 cm stora bokstäver.
Text på södra sidan under ett gjutet ”vapen” kring kanalbygget signerat Sculp Carl Berger:
UNDER ÅREN 1810-1832 ARBETADE JÄMTE BEFÄL OMKRING 60000 MAN INDELTA SOLDATER OCH BÅTSMÄN PÅ GÖTA KANAL. TILL HUGFÄSTANDE AV DEN STORA INSATS SVENSKA INDELTA KRIGSMAKTEN SÅLUNDA GJORT I DETTA FOSTERLÄNDSKA STORVERK AVTÄCKTES DENNA ÄRESTOD PÅ HUNDRAÅRSDAGEN AV KANALENS FULLBORDAN DEN 26 SEPTEMBER 1932
Text på östra sidan: ”KUNGL. FÖRSTA OCH ANDRA LIVGRENADJÄRREGEMENTENA KUNGL. UPPLANDS, SKARABORGS, SÖDERMANLANDS OCH JÖNKÖPINGS REGEMENTEN KUNGL. DALREGEMENTET KUNGL. HÄLSINGE, ÄLVSBORGS, VÄSTGÖTADALS, BOHUSLÄNS, VÄSTMANLANDS, KALMAR, NERIKES OCH VÄRMLANDS REGEMENTEN”
Text på västra sidan: ”ÖSTERGÖTLANDS OCH VÄSTERGÖTLANDS BÅTSMANSKOMPANIER.”
Informationsskylt: Nej


Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten