Alla inlägg av Claes Grafström

Registerkort Nr FI89

1808 2 minnesstenar över slaget vid Nummijärvi, Kauhajoki 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Kauhajoki

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Sten 1 250 m N kyrkan längs väg 6700                                                                                                               Sten 2 1,4 km N kyrkan längs väg 6700
GPS-angivelse:                          Sten 1 N62°17’26.50″ E22°26’33.32″
Sten 2 N62°17’51.90″ E22°26’9.67″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2024-06-01

Historia
Slaget vid Numijärvi var en strid mellan svenska och ryska styrkor som utkämpades den 28 augusti 1808 under Finska kriget vid Nummijärvi by, vid vägen mellan Tavastkyro och Kauhajoki i Korsholms härad i Vasa län.
En svensk styrka under överstelöjtnant Carl von Otters befäl hade i augusti 1808 grupperat vid Nummijärvi strax norr om den förbiflytande Levasjoki och huggit ner skogen framför fronten samt slog segerrikt tillbaka de av Usjakov anförda ryssarnas anfall den 28 samma månad.
Deltagande förband var en skvadron ur Nylands regemente, 5.kompaniet ur Österbottens regemente, Vasa landtvärn och II.bat ur Björneborgsregemente.

Ägare
Namn:               Kauhajoki stad
Adress:              PL 500, 61801 Kauhajoki
Tfnnr:
Mail-adress     kirjaamo@kauhajoki.fi

Vårdare
Namn:               Se ovan

Övrigt
Sten 1
Text:  1808
Informationsskylt: Ja
Sten 2 Restes 1938
Text: V 1808 NUMMINJÄRVIN TAISTELUSSA KAAATUNEET MAANPUOLUSTAJAT LEPÄÄVÄT TÄSSÄ. KAIKKI PUOLESTA SYNTYMÄMAAN
(V 1808 FÖRSVARARE SOM FÖLL I SLAGET OM NUMMINJÄRVI VILAR HÄR. ALLA FÖLL FOSTERLANDET)
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI91

1808 Minnessten över slaget vid Lappfjärd 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Kristinestad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Väster korsningen Södra Lappfjärdsvägen – Kyrktået
GPS-angivelse:                     N62°14’44.15″ E21°31’14.53″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                     2024-06-02

Historia
Slaget vid Lappfjärd var ett slag under finska kriget 1808–1809. Slaget stod mellan svenska och ryska styrkor den 29 augusti 1808 vid Lappfjärd. Runt 4000 svenskar ledda av generalmajor Ernst von Vegesack besegrade då omkring 1600 ryssar under överste Bibikov.
Deltagande förband: Hälsinge regemente, Björneborgs regemente, Upplands regemente, lantvärn och skvadron ur Lifgardet till häst.

Läs mer: https://www.kristinestadshistoria.fi/?page_id=16089

Ägare
Namn:               Kristinestads stad
Adress:              PB 13, 641 01 Kristinestad
Tfnnr:                +358 6 22 16 200
Mail-adress     kristienstad@krs.fi

Vårdare
Namn:               Se ovan

Övrigt
Den 29 augusti 1908 restes minnesstenen i närheten av Lappfjärds kyrka. Det gjordes då Finland var en del av Ryssland och man kan anta att minnesstenen var en protest mot förryskningen av Finland. Den skulle därför ha tillverkats i smyg och förvarats i ett härbre i närheten. Den sattes upp i all tysthet om natten på en stor natursten som låg på Josef Ingves mark.
Text: 18 29/8 08 – 19 29/8 08
Informationsskylt: Ja

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI97

1808 Minnessten över Wilhelm von Schwerin i Ömossa 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Kristinestad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 100 m S korsningen väg 6601-Ömossavägen på västra sidan Ömossavägen
GPS-angivelse:                    N62°04’32.2″ E21°31’24.2″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2024-06-02

Historia
Den unge adelsmannen Wilhelm von Schwerin, ingick i de undsättningstrupper från Sverige som landsattes i Kristinestad i slutet av augusti 1808 för att bistå den svensk-finska armén, som hårt ansattes av ryska trupper, som trängde på söderifrån. Schwerin var nyss utnämnd underlöjtnant vid Svea artilleriregemente och endast 15 år gammal. Kort efter landstigningen sattes han in i hårda strider i Ömossa och Oravais. Tiden i krigets Österbotten blev icke lång men desto mer dramatisk händelserik och ingen har som han vid så unga år vunnit sådan ära och berömmelse för sina hjältemodiga bedrifter. Men låt honom själv berätta om striderna. Så här skriver han i ett brev till sina föräldrar några dagar efter slaget vid Oravais:

Högkvarteret Kronoby 17 september 1808
Mina älskade föräldrar!

  Jag har ej allt sedan Grisslehamn funnit något ställe, som jag kunnat skriva från, ty postkontoret följer alltid högkvarteret, som är vida skilt ifrån armén. Sedan vi ända till augusti månads slut gått och drivit på sjön, fingo vid äntligen debarkera i Kristinestad. Debarkeringen gick på en dag, och på natten marscherade vi en mil till Lappfjärd. Vi lågo och sovo som bäst, då larm slogs och jag fick lämna min sköna bädd. Affären påstod 5 a’ 6 timmar, men där fick intet batteri vara med. Ryssarna blevo slagna, och vi förföljde dem ända till Ömossa, två mil från Lappfjärd. Där gjordes halt, och överstelöjtnant Drufva detacherades med 500 man samt 2 kanoner under mitt befäl för att här kvarblifva med order att slåss till sista man. Här var en jämmerlig belägenhet! Folket såg sig 2 mil skilt från armén, posterat mot ryssarnas huvudstyrka. Mitt folk ledsnade, de sågo upplänningarna lösas av var afton, men fingo själva i nio dygn oupphörligt ligga på fältvakt och blevo tillika med mig många nätter och dagar genomblöta av hällregn. Intet annat än min ömma vård över dem kunde avhålla dem från att klaga, jag använder alltid och gärna mina överflödiga pengar av mitt traktamente till deras bästa. 9:de dygnet om morgonen blevo vi häftigt attackerade. Jag skulle nu själv för första gången gå i elden, jag skulle föra mitt folk för första gången dit, och jag skulle med 2 kanoner försvara platsen mot fiendens oändligt många både haubitsar och kanoner. Det första var ej svårt; jag tog genast kall min och förblev kall. Det andra var värre. Mitt folk var första gången i elden, de sågo efter kulorna och sprungo bakom just i den mest avgörande stunden. Jag kunde inte springa efter, utan gjorde själv 5 mans tjänst vid kanonen. Då affären hade saktat sig något, gick jag fastän nästan avdånad av trötthet efter dem, föreställde dem deras feghet, då sprungo de alla fram som tända ljus var och en på sina ställen. Här stupade folk som gräs. Nu gällde det. Kosackerna gjorde 3 gånger chock på mina blottade kanoner, kastade sina pikar, men jag mötte dem med druvhagel, och de retirerade. På detta sätt fortsatte vi affären under en beständig eld i 5 timmar och retirerade 1 1/2 mil, där halt gjordes. Här kom Drufvan med hela officerskåren, omfamnade mig, tackade mig att jag frälst dem. Folket hurrade och önskade mig en beständig välfärd. Snart fingo vi en batalj, den långvarigaste och blodigaste här varit i detta krig. Denna stod vid Oravais och varade från kl. 6 på morgonen till kl. 11 på aftonen. Jag underhöll ensammen ända till middagen elden med mina kanoner, då jag vid denna tid blev blesserad. De skulle just släpa bort, då en av mina karlar berättade, att jag var kringränd: jag repade mig, satte mig på en kanonhäst, ty min egen var skjuten, lät folket hurra, satte mig främst i spetsen, ropade kamrater, följ mig: jag kommenderade marsch, marsch och slog mig igenom fienden, som tog emot mig med fälld bajonett. Jag fick 3 kulor uti kappan, och många av mitt folk blevo stuckna. Generalerna Adlercreutz och Vegesack tackade mig på det högsta. Om morgonen skulle jag gå ut och rekognocera, då jag fick en kula genom mössan, varav jag föll omkull. Jag upptäckte fan bakom en sten, tog geväret av en soldat och sköt honom. Om aftonen mot skymningen fick jag en ny blessyr, de släpade mig till närmaste by, där jag låg till dess fiendens kulor kommo in genom fönstren. Jag hade blivit kvar, om inte en ädel officer som jag ännu ej lärt känna kastade mig på sin rygg och vi kommo lyckligen undan. Vår förlust är säkert 2000 man och 30 a’ 40 officerare. Generalen Aminoff, den ädelmodige mannen, tog upp mig, och nu mår jag tämligen väl. Farväl, älskade och dyrkade föräldrar och syskon! Leven alltid väl, önskar eder beständigt tillgivne son, bror och vän.
Vilhelm.

Någon dag efter att ha skrivit detta brev drabbades han dock av sårfeber och avled den 27september 1808 i Kalajoki, dit armén då nått på sin reträtt norrut. Han jordfästes i Kalajoki kyrka och kistan bars till graven av åtta dragoner. En minnessten över honom har rests på gravgården.

Ägare
Namn:               Kristinestads stad
Adress:              PB 13, 641 01 Kristinestad
Tfnnr:                +358 6 22 16 200
Mail-adress     kristienstad@krs.fi

Vårdare
Namn:               Se ovan

Övrigt
På initiativ av Hilma Norrgård och lärare August Långvik skapades ett ståtligt minnesmärke över Wilhelm von Schwerins bedrifter i striderna i Ömossa den 6 september 1808. Avtäckningen skedde den 6 september 1936. Minnesstenen ritades av Vasas stadsarkitekt Ingmar Serenius 1936. Reliefen gjordes av Fredrik Lindström redan 1908.
Text: 1808 MEDALJONG: ÅT MINNET AV FÄNRIKEN VID KUNGL. SVEA ARTILLERIREGEMENTE GREVE WILHELM VON SCHWERIN. REGEMENTET OCH HANS ÄTT RESTE VÅRDEN
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr FI104

1808-09 Minnessten över Finska kriget i Uleåborg 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Uleåborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   60 m N korsningen Koskelantie-Paalikatu
GPS-angivelse:                      N65° 2’49.90″ E25°26’13.90″

Inventerad
Namn:                                            Claes och Eva Grafström
Datum:                                          2023-06-07

Historia
Finska kriget var ett krig mellan Sverige och Ryssland 1808-1809. Finland var en del av Sverige på den tiden, varför kriget syntes och kändes även i Uleåborg som var en samlingsplats för de svenska förbanden. Det berömda slaget vid Siikajoki och vapenstilleståndet i Olkijoki var de mest kända händelserna under kriget i Uleåborgsområdet. Men dessa händelser varvades med flera strider, truppers förflyttning fram och tillbaka i regionen, handel och en hel del mänskligt lidande.

Ägare
Namn:               Uleåborgs stad
Adress:              PL 71, 90 015 Oulun kaupunki
Tfnnr:                +358 8 558 410
Mail-adress     kirjaamo@ouka.fi

Vårdare
Namn:               Se ägaren

Övrigt
Minnesstenen restes 1955.
Text: KIVI PYSTYTETTY VUONNA 1955 SUOMEN SODASSA 1808-09 KYMMENEN KAATUNEEN SUOMALAISEN SOTURIN HAUTAPAIKAN MUISTOKSI. KIVEN PYSTYTTI OSAKEYHTIÖ TOPPILA
(STENEN RESTES ÅR 1955 TILL MINNE AV DE TIO FINSKA SOLDATER SOM STUPADE I FINSKA KRIGET 1808-09. STENEN RESTES AV TOPPILA AB)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr M23

1943 Minnestavla över flottans insatser vid flykten över Öresund 

Län                                            Malmöhus (Skåne län)

Kommun (motsv)               Helsingborg

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Kungsgatan 1, 252 21 Helsingborg
GPS-angivelse:                          N56°2’45.15 E12°41’20.53″

Inventerad
Namn:                                            Anders Torelm
Datum:                                          2024-04-15

Historia
Natten mellan den 1 och 2 oktober 1943, genomför tyska Gestapo en razzia för att fängsla samtliga judar i Danmark. Men när Gestapo stövlar in i de judiska hemmen är de redan tomma. Under de kommande veckorna flyr 7 000 danska judar över Öresund till Sverige. Natten efter razzian anlände hundratals personer till svensk kust och under de kommande veckorna ytterligare tusentals, i fiskebåtar, på flottar, i kanoter och roddbåtar. I många fall möttes flyktingarna upp av svenska flottan när de korsat gränsen. Minsveparen M 20, idag museifartyg på Sjöhistoriska museet, var ett av fartygen som deltog i räddningsoperationerna. Kapten Lilienström och hans besättning tjänstgjorde i princip dygnet runt på M 20 från 1942 till 1945. På dagarna patrullerade M 20 och svepte minor. På nätterna sökte de efter flyktingar. M 20 mötte upp danska båtar vid sjögränsen för att ta över flyktingarna och föra dem till Sverige. I minsveparen M 20:s loggböcker, bevarade på krigsarkivet, framgår att över 100 danska flyktingar räddades ombord på M 20. Men insatserna var dramatiska och farliga. Tyska patrullbåtar och minor var ständiga faror. Höststormarna drog fram över Öresund. Flera flyktingbåtar blev beskjutna. Ett tjugotal flyktingar drunknade i Öresund. Men över 7 000 av Danmarks judar överlevde genom att ta sig över Öresund. M 20:s fartygschef, Emil Lilienström, ville efter kriget inte ha med havet att göra. Minnena från upplevelserna i Öresund plågade honom resten av livet och när han låg på sin dödsbädd pratade han om judarnas flykt. Flera anhöriga till besättningsmän berättar liknande historier. Skrämmande minnen och mardrömmar följde M 20:s besättning genom livet. De historiska händelserna 1943, flyktingarnas livsöden och de hjältemodiga insatserna från svenska sjömän uppmärksammas av detta minnesmärke. 

Ägare

Namn:                                            Stadsbyggnadsförvaltningen
Adress:                                           251 89 HELSINGBORG
Tfnnr:
Mail-adress                                  kontaktcenter@helsingborg.se

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Övrigt
Minnesmärke i form av en aluminiumskylt. Rest 2023 av Sjöhistoriska museet och
Föreningen M 20.
Formgiven av: Hanna Dahlander och Anders Torelm
Text: ”FLYKTEN ÖVER ÖRESUND 1943. TILL MINNE AV SVENSKA FLOTTANS INSATSER FÖR ATT RÄDDA TUSENTALS DANSKA JUDAR PÅ FLYKT UNDAN NAZISTERNA FRÅN DANMARK ÖVER ÖRESUND TILL SVERIGE HÖSTEN 1943. MINNESTAVLAN REST AV SJÖHISTORISKA MUSEET OCH FÖRENINGEN M 20”.
Informationsskylt: Nej 

Anders Torelm
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI187

1947 Minnesmärke över Finska kavalleriet i Villmanstrand 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Villmanstrand

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Kyrkoparken, Mannerheimsgatan
GPS-angivelse:                          N61° 3’34.90″ E28°10’48.40″

Inventerad
Namn:                                            Satu Luoto
Datum:                                          2024-05-07

Historia
Finländska ryttare deltog redan under medeltiden i strider vid det svenska rikets östgräns. Ursprungligen uppbådades rytteriet bland storbönder, som därigenom erhöll skattefrihet (frälse). Även sedan denna s.k. rusttjänst minskat i betydelse, rekryterades kavalleribefälet liksom allt annat befäl länge från frälset. Gustav Vasa gav ytterligare stadga åt systemet. Under hans söner var det svensk-finska rytteriet organiserat i fanor, som av Gustav II Adolf ersattes med kompanier. Sju ryttarkompanier från Finland (hakkapeliter) landsteg 1630 med armén i Pommern. Fyra av dem var från Nylands och Tavastehus län; av dessa fyra kom två i sin helhet från det forna Borgå län. De kämpade vid Breitenfeld och Lützen.
Kavalleriet från Finland samlades 1634 i tre regementen; vart och ett räknade 1 300 man. Likaså fanns det efter Karl XI:s omorganisering av armén tre kavalleriregementen á 1 000 man i Finland, nämligen Åbo och Björneborgs läns rytteri (sedermera Livdragonregementet), Nylands och Tavastehus läns rytteri (sedermera uppdelat på Nylands dragonregemente och Tavastlands jägarbataljon) och Viborgs och Nyslotts läns rytteri (sedermera Karelska dragonkåren). I östra Finland uppsattes på 1600-talet värvade dragonförband. Kavalleritrupperna ombildades 1721 till dragonregementen. Under ryska tiden fanns ett enda inhemskt kavalleriförband, Finska dragonregementet.
Det nya Finlands första kavalleritrupp var den polisstyrka på ca 200 man till häst som senaten i början av september 1917 uppsatte på Saksanniemi gård i Borgå. I kriget 1918 deltog flera beridna avdelningar på den vita sidan, främst bland dem det ur kåren på Saksanniemi utvecklade Nylands dragonregemente och det av jägarna uppsatta Karelska hästjägarregementet.
Efter kriget 1918 fanns i Finland tre kavalleriregementen, Nylands dragonregemente, Tavastlands ryttarregemente och Karelska hästjägarregementet. Det sistnämnda upplöstes 1921. Av de två återstående bildades samtidigt en kavalleribrigad med Villmanstrand som förläggningsort.
Kavalleribrigaden insattes under vinterkriget på Karelska näset, n. om Ladoga (mottistriderna) och vid Viborgska viken. I fortsättningskriget deltog den i intagningen av Suojärvi och avancerade till Onega. I januari 1943 drogs förbandet som överbefälhavarens reserv tillbaka till Karelska näset. I juli-augusti 1944 var brigaden med om grupp Raappanas omfattningsoperationer ö. om Ilomants och vann en betydande seger. Brigaden upplöstes efter kriget. Kavallerienheterna ombildades till jägarbataljoner (cykeltrupper), men fick behålla sina gamla traditionsrika namn, i finsk språkdräkt Hämeen ratsujääkäripataljoona (Lahtis) och Uudenmaan rakuunapataljoona (Villmanstrand).
Samtliga förband som är uppräknade under perioden 1617-1899 sattes upp under den svensk-finska perioden.

Ägare
Namn:               Villmanstrands kommun
Adress:              PL11: 531 01 Lappeenranta
Tfnnr:                + 358 (0) 56161
Mail-adress     kirjaamo@lappenraanta.fi

Vårdare
Namn:               Ägaren

Övrigt
Minnesstenen är ritad av Wäinö Altonen och avtäcktes 1963.
På östra sidan finns en relief av ryttare under trettioåriga kriget.
Text på östra sidan: SUOMALAISEN SOTURIN JOHTOTÄHTINÄ OVAT KAUTTA MIESPOLVINEN OLLEET USKO, VAPAUS, KUNNIA JA ISÄNMAA – NIIN ON OLEVA AJASTA AIKKAN (GENOM DE MANLIGA GENERATIONERNA HAR DEN FINSKA KRIGARENS LEDSTJÄRNA VARIT TRON, FRIHETEN, HEDERN OCH FOSTERLANDET)
Text på västra sidan: SUOMEN RATSUVÄKI 1617-1947 (FINSKA KAVALLERIET 1617-1947)
1617-1899 OTTO YXKULLIN RYKMENTTI, ÅKE TOTTIN RYKMENTTI, KUSTAA HORNINN RYKMENTTI, HÄMEEN LIPUSTO, UUDENMAAN LIPUSTO, KARJALAN LIPUSTO, SUOMEN LIPUSTO, VIIPURIN JA SAVON RATSUVÄKIRYKMENTTI, UUDENMAAN JA HÄMEENLÄÄNIN RATSUVÄKIRYKMENTTI, TURUN JA PORIN RATSUVÄKIRYKMENTTI, TURUNLÄÄNIN RATSUVÄKIRYKMENTTI, VIIPURIN RAKUUNARYKMENTI, SUOMEN MAARAKUUNAT, BURHGHAUSENIN RAKUUNARYKMENTTI, AATELISLIPUSTO, KARJALAN RATSUVÄKIRYKMENTTI, UUDENMAAN JA HÄMEEN RATSURYKMENTTI, TURUN JA PORIN RATSURYKMENTTI, KARJALAN RAKUUNARYKMENTTI, UUDENMAAN RAKUUNARYKMENTTI, HENKIRAKUUNARYKMENTTI, SUOMEN KEVYET RAKUUNAT, KARJALAN KEVYET RAKUUNAT, UUDENMAAN KEVYET RAKUUNAT, UUDENMAAN RAKUUNAJOUKKO
1889–1901 SUOMEN RAKUUNARYKMENNTI
1917–1939 RATSUJÄÄKÄRIOSASTO/JÄÄKÄRIPATALIOONA 27, SAKSANIEMEN JÄRJESTYSLIPUSTO, UUDENMAAN RAKUUNARYKMENTI, KARJALAN RATSUJÄÄKÄRIRYKMENTI, SUOMEN RAKUUNARYKMENTTI, KARJALAN RATSURYKMENTTI, HÄMEEN RATSURYKMENTTI
1939–1940 UUDENMAAN RAKUUNARYKMENTI, HÄMEEN RATSURYKMENTTI, ESKADROONAT KEVYTSÄÄ OSASTOISSA 4-5-6-8-9-10-11-12-13
1941–1947 HÄMEEN RATSURYKMENTTI -1944, UUDENMAAN RAKUUNARYKMENTI -1947
1921–1944 RATSUVÄKIPRIKAATI
Text på norra sidan: LAPPEENRANNAN KAUPUNKI RATSUVÄEN RIVEISSÄ PALVELLEET JA TAISTELLEET SEKÄ HEIDÄN YSTÄVÄNSÄ PYSTYTTIVÄT TÄMÄN MUISTOMERKIN VUONNA 1963 (STADEN VILLMANSTRAND, DE SOM TJÄNSTGJORDE OCH KÄMPADE I KAVALLERIETS LED OCH DERAS VÄNNER RESTE DETTA MINNESMÄRKE 1963)
Text på liggande stenar:
SUOMEN RATSUVÄKI ON VUOSIRATAIN VIERIESSÄ TAISTELLUT KATOAMATTOMALLA KUNNIALLA 23:SSA SODASSA KAIKKIAAN 263:SSA TAISTELUSSA ??
NIMET ON UURRETTU TÄMÄN MUISTOMERKIN KUNNIAPASIIN
WALLHOF 1626, BREITENFELD 1631, LECH 1632, ALTE FESTE 1632, LÜTZEN 1632, OLDENDORF 1633, NÖRDLINGEN 1634, WITTSTOCK 1636, LEIPZIG 1642, WARSOWA 1656, FREDRIKSODDE 1657, ISO-BELTTI 1658, KÖÖPENHAMINA 1659, LUND 1676, NARVA 1700, VÄINÄJOKI 1701, JAKOBSTADT 1704, GEMÄUERTHOF 1705, FRAUSTADT 1706, HOLOWCZYN 1708, MALATYCZE 1708, POLTAVA 1709, NAPUE 1714, TRONDHEIM-TYDALEN 1718, SIIKAJOKI 1808, ALAVUS 1808
POHJANMAAN VAPAUTUS 1918, LÄNKIPOHJA 1918, VESILAHTI 1918, RAUTU 1918, KARJALAN KANNAS 1939, LEMETTI 1940, VILAJOKI 1940, ILOMANTSI-ÄÄNISNIEMI 1941, PIGMATKA 1941, LEMPALA 1943, VAMMELSUU 1944, UURAS-VIPORINLAHTI 1944, ILOMANTSI 1944
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI108

1808 Minnesmärke över sjöstriden vid Palva 

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Nådendal

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       30 m NV korsningen Veteraantie och Kirkkotie
GPS-angivelse:                          N60°27’55.73″ E21°40’6.71″

Inventerad
Namn:
Datum:                                          ej inventerad

Historia
Den 15 september 1808 kom en avdelning av den svenska skärgårdsflottan under befäl av viceamiral Salomon von Rajalin till Palva sund och mötte där en rysk flottstyrka. Ryssarna drog sig först tillbaka utan strid. På morgonen den 18 september i mörker och dimma vände ryssarna åter och striden vid Palva utkämpades med kanoner. De svenska fartygen var 50 och de ryska var 40 kanonfartyg. Svenskarna slog tillbaka ryssarna men blev sedan omringade och flydde platsen. Ryssarna förlorade 3–4 fartyg. Svenskarna förlorade 50 man och ryssarna ca 200. Ryssarna stannade kvar efter drabbningen och plundrade och misshandlade lokalbefolkningen. Även St Henriks kyrka plundrades. 

Ägare
Namn:                                            Nådendal kommun
Adress:                                           PB 43, 211 01 Nådendal
Tfnnr:                                             +358 2 4345111
Mail-adress                                  kirjaamo@naantali.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:
Renovering (vid behov):

Vårdare
Namn:                                            se ägaren

Övrigt
Minnesmärke över sjöstriden vid Palva uppsatt år 2008 av dåvarande Velkua kommun
Konstnärer Eero Avinen och Antti Vaalikivi
Text: SUOMEN SOTA 1808-1809 MERELLÄ. PALVAN TAISTELU 18.9.1808. VELKUAN KUNTA, VELKUAN SAARISTOLAISYHDISTYS 2008
(FINSKA KRIGET TILL SJÖSS 1808-1809. STRIDERNA VID PALVA 18.8.1808. VELKUAS SKÄRGÅRDSFÖRENING 2008)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Y11

Minnessten över Landstormen öster Mjällom, Norrfällsviken 

Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)               Kramfors

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       4,9 km ONO Mjällom, Storsand
GPS-angivelse:                          N62°59’17.88″ E18°31’40.68″

Inventerad
Namn:                                            Anders Kihl
Datum:                                          2022-05-29

Historia
 

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                            se ägaren

Övrigt
Minnesmärke, ljusröd granit, 1,75 m h, 0,4-0,7 m br (VNV-ÖSÖ) och 0,15-0,22 m tj.
Murat postament, 1,45×1,45 m st (VNV-ÖSÖ) och 0,4 m h.
Stenen restes av landstormen 1942 eller 1943, då landstormsmannar var förlagda här.
Text: Ingen
Informationsskylt Nej 

Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Y06

1893 Minnesplatta över Norrlands artilleriregementes 1.batteri i Härnösand 

Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)              Härnösand

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Östanbäcksgatan 8, Härnösand
GPS-angivelse:                          N62°37’48.22″ E17°56’25.17″

Inventerad
Namn:                                            Sten Bredberg
Datum:                                          2017-09-20

Historia.
Norrlands artilleriregemente bildades den 1 mars 1893 genom att regementet successivt tillfördes enheter från Första Svea artilleriregemente, Första Göta artilleriregemente och Wendes artilleriregemente. Den 3 mars 1893 utsågs överste Ernst Boheman som regementets första chef.

Den 4 december 1849 detacherades 9. batteriet ur Första Svea artilleriregementet till Härnösand. Detachementet förlades till Östanbäcksgatan 8, från 1870 till Tullportsgatan 2. Den 28 september 1893 överfördes batteriet till Norrlands artilleriregemente och blev regementets 1. batteri (Frösö kompani). 

Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Vårdare
Namn:                                            se ägaren

Övrigt
Minnesplattan uppsattes 2003.
Text: KUNGL. NORRLANDS ARTILLERIREGEMENTES 1. BATTERI UPPSATT AV A1 VAR FÖRLAGT TILL HÄRNÖSAND 1849-1893
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr R72

Minnessten över framgångsrika hästar vid T 2, Skövde 

Län                                            Skaraborg (Västra Götaland)

Kommun (motsv)              Skövde

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:               Omedelbart väster om huvudentrén till T 2 kasernområde
GPS-angivelse:                  N58°22’60.00″ E13°50’54.84″

Inventerad
Namn:                                            Nils-Erik Nilsson
Datum:                                          2023-09-02

Historia

Kapten Janne Lundblad vann guld i dressyr på hästen Uno vid olympiska spelen 1920 i Antwerpen.

Kapten John Anders Erik Swartling var en av de som hade stora framgångar på hästen Stella.

Ägare
Namn:                                            Försvarsmakten (T 2)
Adress:                                           Kasernvägen, 541 52 SKÖVDE
Tfnnr:                                             0500-465000
Mail-adress                                  exp-t2@mil.se

Vårdare
Namn:                                            Se ägaren

Övrigt
Minnesstenen stod först i Manskapsparken vid fd T2 kasernområde. Stenen flyttades till nuvarande plats samtidigt som T 2 flyttade in i husarkasernen 1984.
Text: UNO 1907-1926 OLYMPISK SEGRARE 1920. STELLA 1906-1921
Informationstavla: Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten