År 1849 blossade striderna mellan Danmark och Tyskland upp för att efter en kort tid, den 10 juli följas av en vapenvila. Under tiden fredsförhandlingarna hölls skulle preussiska trupper besätta Holstein, och norra Schleswig ner till Flensburg skulle besättas av 3 850 man svensk-norska trupper.
Bataljonens uppdrag blev att i norra Schleswig, i trakterna runt danska Aabenraa och tyska Flensburg fungera som en ”buffertzon mellan de två stridande folken. Den svenska styrkan var på plats mellan augusti 1849 och juli 1850. Historiebeskrivningen från svenskarnas insats i Schleswig är dålig i svenska källor. Man vet att svenskarna aldrig var inblandade i några reguljära strider med där tillhörande förluster. Men ändå fick några soldater sätta livet till på främmande mark.  Fast då var det fältsjukan som skördade sina offer. På 1800-talet och tidigare dog fler soldater av sjukdom än i strid.
Minnesdag       05-29 (Veterandagen)

Stående svart metallkors (ca 70 cm högt)  med vit inskription fäst i ett betongfundament. Begravda är ett okänt antal soldater ur Första Livgrenadjärrege-mentet.
Text på framsidan: SVENSKA KONGL. FÖRSTA LIF-GRE-NADIER REGEMENTETS FÄLTBATALLION RESTE DETTA MINNE ÖFVER DE GRENADIERER SOM AFLIDIT I FLENSBURG UNDER COMMENDERINGEN 1849 OCH 1850.
Text på fråndidan: OM VI HEMMA ELLER FJERRAN FALLA, HVILKEN JORD SPM ÄN VÅRT STOFT BETÄCKER, I WÅRT RÄTTA HEM WI SAMLAS ALLA NÄR UR GRAFVENS SLUMMER GUD OSS WÄCKER.

År 1849 blossade striderna mellan Danmark och Tyskland upp för att efter en kort tid, den 10 juli följas av en vapenvila. Under tiden fredsförhandlingarna hölls skulle preussiska trupper besätta Holstein, och norra Schleswig ner till Flensburg skulle besättas av 3 850 man svensk-norska trupper.
Bataljonens uppdrag blev att i norra Schleswig, i trakterna runt danska Aabenraa och tyska Flensburg fungera som en ”buffertzon mellan de två stridande folken. Den svenska styrkan var på plats mellan augusti 1849 och juli 1850. Historiebeskrivningen från svenskarnas insats i Schleswig är dålig i svenska källor. Man vet att svenskarna aldrig var inblandade i några reguljära strider med där tillhörande förluster. Men ändå fick några soldater sätta livet till på främmande mark.  Fast då var det fältsjukan som skördade sina offer. På 1800-talet och tidigare dog fler soldater av sjukdom än i strid.
Minnesdag       05-29 (Veterandagen)

Liggande gravsten (ca 60x 40 cm) av marmor (?) fäst i ett betongfundament.
Begravd är den svenske soldaten Borgfeldt
Text: SVENSKA SOLDATEN NR 67 BORGFELDT WID 1^ST COMPAGN. AF KÖNGL. SORMLANDS FÄLT BATALJON FÖDD D. 5.DECBR. 1812. DÖD D. 12. DECBR. 1849.

År 1849 blossade striderna mellan Danmark och Tyskland upp för att efter en kort tid, den 10 juli följas av en vapenvila. Under tiden fredsförhandlingarna hölls skulle preussiska trupper besätta Holstein, och norra Schleswig ner till Flensburg skulle besättas av 3 850 man svensk-norska trupper.
Bataljonens uppdrag blev att i norra Schleswig, i trakterna runt danska Aabenraa och tyska Flensburg fungera som en ”buffertzon mellan de två stridande folken. Den svenska styrkan var på plats mellan augusti 1849 och juli 1850. Historiebeskrivningen från svenskarnas insats i Schleswig är dålig i svenska källor. Man vet att svenskarna aldrig var inblandade i några reguljära strider med där tillhörande förluster. Men ändå fick några soldater sätta livet till på främmande mark.  Fast då var det fältsjukan som skördade sina offer. På 1800-talet och tidigare dog fler soldater av sjukdom än i strid.
Minnesdag       05-29 (Veterandagen).

Stående svart metallkors med vit inskription (ca 70 cm högt)  fäst i ett betongfundament.
Begravd är den norske soldaten Olsen.
Text: HER HVILER  IÄGER BREDE OLSEN AV NORSKE GEVB:IÄGERCORPS. HAN FÖDTES PAA TOTEN I NORGE 1829, OG DÖDE I FLENSBORG 30^TE DECEMBER 1848.

År 1849 blossade striderna mellan Danmark och Tyskland upp för att efter en kort tid, den 10 juli följas av en vapenvila. Under tiden fredsförhandlingarna hölls skulle preussiska trupper besätta Holstein, och norra Schleswig ner till Flensburg skulle besättas av 3 850 man svensk-norska trupper.
Bataljonens uppdrag blev att i norra Schleswig, i trakterna runt danska Aabenraa och tyska Flensburg fungera som en ”buffertzon mellan de två stridande folken. Den svenska styrkan var på plats mellan augusti 1849 och juli 1850. Historiebeskrivningen från svenskarnas insats i Schleswig är dålig i svenska källor. Man vet att svenskarna aldrig var inblandade i några reguljära strider med där tillhörande förluster. Men ändå fick några soldater sätta livet till på främmande mark.  Fast då var det fältsjukan som skördade sina offer. På 1800-talet och tidigare dog fler soldater av sjukdom än i strid.
Minnesdag       05-29 (Veterandagen)
Liggande gravsten (ca 60x 40 cm) av röd granit fäst i ett betongfundament.
Begravd är den svenske husaren nr 53 Rumquist. Text: SVENSKE HUSAREN NO 53 RUMQUIST DÖD DEN 19 NOVEMBER 1849.

År 1849 blossade striderna mellan Danmark och Tyskland upp för att efter en kort tid, den 10 juli följas av en vapenvila. Under tiden fredsförhandlingarna hölls skulle preussiska trupper besätta Holstein, och norra Schleswig ner till Flensburg skulle besättas av 3 850 man svensk-norska trupper.
Bataljonens uppdrag blev att i norra Schleswig, i trakterna runt danska Aabenraa och tyska Flensburg fungera som en ”buffertzon mellan de två stridande folken. Den svenska styrkan var på plats mellan augusti 1849 och juli 1850. Historiebeskrivningen från svenskarnas insats i Schleswig är dålig i svenska källor. Man vet att svenskarna aldrig var inblandade i några reguljära strider med där tillhörande förluster. Men ändå fick några soldater sätta livet till på främmande mark.  Fast då var det fältsjukan som skördade sina offer. På 1800-talet och tidigare dog fler soldater av sjukdom än i strid.
Minnesdag     05-29 (Veterandagen)
Liggande gravsten (ca 60x 40 cm) av marmor (?) fäst i ett betongfundament.
Begravd är den svenske soldaten nr 29 Maggebo. Text: SVENSKE SOLDATEN NR 21 MAGGEBY VID 1 COMP. AF WERMLAND FÄLT BATALJON FÖDD D. 24 NOV. 1815 DÖD D. 16 OCT. 1849.