1940-44 L-E Lindqvists grav på Sandudds begravningsplats (FI57)

Då Helsingfors flyttades till Estnäs från Gammelstaden på 1640-talet började de döda begravas i Kampen och från 1720-talet kring Ulrika Eleonora kyrka vid nuvarande Senatstorget. Då Nikolajkyrkan (nuvarande Helsingfors domkyrka) började byggas stängdes begravningsplatsen vid Ulrika Eleonora kyrka och själva kyrkan revs år 1827.
Fi52-59År 1829 tog man i bruk ett nytt begravningsfält vid Lappviken på Sandudd. Denna del av Sandudds begravningsplats kallas numera Gamla delen.
Begravningsplatsen förstorades på 1850-talet då Nya delen togs i bruk. År 1929 öppnade man Sanduddsområdet närmast simstranden.
Sandudds begravningsplats delas in i fem delar: Gamla området, Nya området, Sanduddsområdet, Finska gardets begravningsplats och Urnelunden. Alla republikens presidenter har begravts på Sandudd förutom Pehr Evind Svinhufvud och Kyösti Kallio. Utöver dessa har flera viktiga personer i Finlands historia begravts på Sandudd sedan 1820-talet.
Då vinterkriget började reserverade man ett nytt område på Sandudd för de stupade i kriget. Under fortsättningskriget planerades hjältegravsområdet där 3 100 i kriget stupade helsingforsare ligger begravda, samt cirka 120 tyska soldater. Runt hjältegravsområdet går de Saknades mur där cirka 800 försvunnas eller på fältet kvarblivnas namn ristats in. Fi52-59cDessutom har cirka 280 krigshjältar begravts i släktgravar på Sandudd. På fältet ligger även 8 svenska frivilliga begravda som stupade i fortsättningskriget. Det var deras egen önskan att bli begravda i Finland, i det land för vilkas frihet de kämpade. Här vilar Lars-Erik Lindqvist.
På hjältegravsområdet finns Hjälteplatsen, vid vars ena sida C.G.E. Mannerheims grav ligger från 1953 och i änden av platsen finns Hjältekorset.