1644 Minnessten över slaget vid Borst
Län Malmöhus (Skåne)
Kommun (motsv) Ystad
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: N Vombsjön, 1 km V Magnaröd
GPS-angivelse: 55°43’25.99″N 13°37’3.66″E
Inventerad
Namn: Peter Wetterberg, Christian Braunstein och Lars Remfors
Datum: 2017-07-07
Historia
I början av 1640, medan en segerrik svensk armé under det 30-åriga kriget stred i Tyskland, beslutade den danske kungen Kristian IV att öka den danska statens inkomster genom att höja sjötullarna i Södra Östersjön och i Öresund, vilket var till mycket stort men för den svenska sjöfarten. Med anledning av detta fann Riksrådet i Stockholm det lämpligt att göra ett överraskande anfall mot Danmark i slutet av 1643. Angreppet skulle ske på tre fronter: Den svenska armén i Tyskland under fältmarskalk Lennart Torstensson beordrades att marschera mot Jylland. En mindre armé i Pommern skulle överskeppas till södra Själland. En nyuppsatt armé om 11000 man, varav 3000 ryttare, skulle norrifrån under befäl av fältmarskalk Gustav Horn tåga in i Skåne. Den 14 februari 1644 tågade Horns armé in i Skåne vid Markaryd. Den svenska armén tågade västerut mot Helsingborg. Efter att ha snabbt erövrat och besatt Helsingborg fortsatte Horn och intog den oförsvarade staden Lund. Man undvek strid mot garnisonen i Landskrona och vågade inte angripa staden Malmö, som försvarades av den starka fästningen Malmöhus.
Horn förlade armén och upprättade sitt högkvarter i Lund. För att proviantera och skydda sig gjorde den svenska armén ett antal utfall från Lund mot danska bondeuppbåd. En svensk kavallerienhet bestående av två skvadroner, totalt 300 ryttare med tross, under befäl av generalmajor Hans Wachtmeister, sändes i mars ut från Lund för att skaffa proviant och foder åt armén. Kavalleriförbandet framryckte på höjdsträckningen norr om Kävlingeån för att försöka nå Bjärsjölagård och Övedskloster, där det fanns stora djurbesättningar, foder, säd, m.m. På vägen passerade man Hjularöds slott som plundrades och brändes.
Från Hjularöd valde svenskarna att den 25 mars fortsätta rakt österut på oländiga skogsvägar för att på närmaste väg komma till sitt mål. Hans Wachtmeister valde inte landsvägen vid Vombsjön, där det fanns ett vadställe över Borstbäcken, emedan han befarade att det fanns ett bondeuppbåd vid sjön. Borstbäcken var på denna tid djup och 20-30 meter bred. Istället valdes ett vadställe 4 km norrut, nära gården Skotthusa och strax väster om Magnaröds by. Här väntade emellertid färsingarna med ett bondeuppbåd om c:a 500 man, till vilket häradets 18 socknar bidragit med troligen 28 man var.’ Anföraren för bondehären, vilket torde vara en av Ebbe Ulfeld utnämnd ledare av häradets försvar, hade låtit bygga en främre motståndslinje med försvarsvärn av sten på Norriefäladen, som ligger söder Skotthusa och sydväst om Norjehuset samt förlagt huvudstyrkan nere i dalgången vid vadet. Bondehären hade fått låna två 3-pundiga kanoner, kaliber 7,65 cm från Övedskloster, vilka kan ha betjänats av färsingar som tjänstgjort i den danska kungens livvakt. Kanonerna hade man placerat i nedgrävda värn överst på den 20 meter höga östra strandbrinken av Borstbäcken.
Bondehären tog upp striden med svenskarnas förtrupper i höjd med försvarsvärnen och började öppna eld med sina 3-pundiga kanoner.
När svenskarna fick klart för sig var bondehären förskansat sig, fann man genom spaning ett väglöst mindre vad, 1 km nedströms det stora vadstället. Hans Wachtmeister beordrade en av sina skvadroner att rida över vadet och anfalla färsingarna i ryggen. Efter att ha passerat vadet, red denna skvadron i sporrsträck på Borstbäckens östra strandbrink fram till färsingarnas kanonvärn och anföll dessa. Samtidigt slog svenskarna ut sitt frontalanfall varvid försvararna blev helt överrumplade. De två 3-pundiga kanonerna erövrades snabbt och eftersom huvudstyrkan blivit omringad, var striden i sak avgjord. Färsingarna bjöd på ett förbittrat motstånd och slutstriden utkämpades troligen, nere i dalsänkan, mellan vadstället vid nuvarande valvbron och platsen där Borstbäcken och Magnarödsbäcken rinner samman.
Övermakten blev till slut för stor, och trots att man kämpade tappert, blev hela bondehären på c:a 500 man nedgjord. Förlusterna på svenska sidan torde ha varit små.
Ägare
Namn: Ystads kommun
Adress: Österportstorg 2, 271 80 Ystad
Tfnnr: 0411-57 70 00
Mail-adress kommunen@ystad.se
Kostnader
Vård, skötsel/år: –
Renovering (vid behov): –
Vårdare
Namn: Södra skåningarnas kamratförening
Adress: c/o Lars Remfors
Telefon: 0413-231 61
Mail-adress: lars@remfors.se
Övrigt
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) år av Östraby Bygdeförening vid valvbron över Borstbäcken. Minnesstenen avtäcktes den 28 mars 2004, inför minnet av 360-årsdagen av slaget
Text på metallplatta: DENNA STEN RESTES 2003 TILL MINNE ÖVER ALLA DOM FRÅN FÄRS
OCH FROSTA HÄRADER SOM STUPADE I KRIGET MOT SVENSKARNA I SLAGET VID BORST DEN 25 MARS 1644
Informationsskylt: Ja
Peter Wetterberg
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Försvarsmakten