1718 Minnessten över Armfeldts återtåg i Bustvåla
Län Jämtland
Kommun (motsv) Åre
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Bustvalens topp
GPS-angivelse: N63°10’27” E12° 4’41”
Inventerad
Namn: Ej inventerad
Datum:
Historia
På hösten 1718 sände Karl XII armén att marschera mot Norge. Den finska arméns kommendör, Generallöjtnant Carl Gustaf Armfeldt fick order att göra ett sidoanfall från Jämtland till Trondheim. Armén bestod till två tredjedelar av finländare med Österbottens regemente som största förband. Efter Karl XII:s död vid Fredrikstens fästning 30 november 1718 blev alla svenska trupper i Norge beordrade att återtåga till Sverige. Armfeldt beslöt att ta kortaste väg mot Sverige; först över fjället till Tydal och därifrån över Tydalsfjällen tillbaka till Hjerpe skans. Vintern hade så långt varit präglad av barmark och tunt snötäcke. De behövde därför inte skidor, men armén var bristfälligt utrustad och uttröttad efter fyra månaders fälttåg i Tröndelag.
Den 28 december bröt trupperna upp från Haltdalen och tog sig över till gårdarna ovanför Floren kapell i Tydal. På grund av det kalla vädret dog cirka 200 man på fjället. På nyårsafton var hela armén samlad på gårdarna Ås och Østby längst upp i Tydal. Trupperna omfattade nu nästan 5 800 man.
På nyårsdagens morgon bröt armén upp från Østby i Tydal. Vädret var mycket kallt, men med uppehåll. Avståndet till byn Handöl i nuvarande Åre kommun är cirka 55 kilometer. I bra väder skulle armén kunna nå Jämtland efter två dagars marsch.
Samma eftermiddag bröt ovädret ut, en våldsam nordvästlig storm. Med dålig sikt och bitande köld blev soldaterna därför tvingade att slå läger på Öjfjällets nordsida vid Essandsjön. De försökte göra upp eld och brände gevärskolvar och slädar, något som bara gav kortvarig värme. Uppskattningsvis 200 man frös ihjäl denna natt.
Nästa dag fortsatte stormen, och tillbakaryckningen blev nu helt kaotisk. Huvuddelen av trupperna kom fram till gränsen och slog läger vid Enan. Stormen fortsatte den tredje dagen då de första trupperna med Armfeldt i spetsen tog sig sig fram till Handöl. Huvuddelen av de överlevande ankom till Handöl den 4 och 5 januari. Kvar på fjället låg cirka 3000 man ihjälfrusna.
De Armfeltska karolinernas återtåg över riksgränsen i Jämtland nyåret 1718—1719 är en av de med hänsyn till offrens mod och tålighet på en gång mest tragiska och storslagna händelserna i Sveriges krigshistoria. Minnet av detta återtåg har också hugfästs genom minnesmärken på flera platser. Det första restes i Duved år 1892, det andra i Handöl 1911, och slutligen finns en minnessten rest i Vallan vid Ånn.
Ägare
Namn: Fältjägarnas Officersförening c/o Stefan Fredriksson
Adress: Ytterån 954, 835 95 Nälden
Tfnnr:
Mail-adress
Kostnader
Vård, skötsel/år: –
Renovering (vid behov): –
Vårdare
Namn: Fältjägarföreningen c/o Jan-Anders Jakobsson
Adress: Röstavägen 10, 830 43 Ås
Tfnnr: 073-020 65 80
Mail-adress jana291@msn.com
Övrigt
Minnesvården består av en fyrkantig pylon av fjällsten, krönt av ett stenkors. Korsarmarna är inriktade i norr och söder. På vårdens östra sida finns inmurad en bronsplatta med inskription.
Frågan om resandet av ett minnesmärke på lämplig plats var länge på tal, men först år 1928, då författaren Torsten Boberg i Undersåker vände sig till De lappländska fjällkarlarnas klubb med anmodan, att klubben ville ta sig an denna sak, kom frågan om resandet av ett minnesmärke i fjället in i ett avgörande skede.
Klubben tillsatte för ändamålet en kommitté, som med sig adjungerade dr S. Ekman i Hedemora samt disponenten N. Zetterström i Östersund. Sedan plats för minnesvården utsetts på lågfjället Bustvalens topp (omkring 800 m ö.-h.) samt medel insamlats kunde arbetet med dess resande påbörjas.
Under vårvintern 1933 forslades den för bygget erforderliga materielen upp från järnvägen till Bustvalen och vid midsommartid kunde själva uppförandet börja.
Minnesvården invigdes söndagen den 6 augusti 1933 med en enkel högtidlighet som församlat närmare ett tusental personer.
Generalmajor Gösta Lilliehöök, som lett minnesvårdens resande, genomförde den militära delen av invigningen, varefter en religiös ceremoni förrättades av kyrkoherden C. G. Eriksson i Sunne. Kontingenter ur Jämtlands fältjägarregemente och landstorm paraderade vid invigningen. Representanter från andra svenska regementen och kårer, som deltagit i karolinernas tåg deltog också. Finlands militärattaché företrädde officiellt vårt gamla broderland och från norsk sida hade bl. a. en stor skara ortsbor begivit sig över gränsen upp till fjället.
Konstnär: Jämtlandsskulptören Olof Ahlberg
Text: ARMFELTS KAROLINER – FÄLLDA AV SNÖSTORM – ÅRSSKIFTET 1718—1719. REST 1933
Informationsskylt: Ja
Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Försvarsmakten