Minnessten över Älvsborgs regementes fältslag i Borås
Län Älvsborg (Västra Götaland)
Kommun (motsv) Borås
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: På kaserngården, 110 m NV om f d kanslihuset
GPS-angivelse: N57°42’48.30″ E12°54’56.03″
Inventerad
Namn: Claes och Eva Grafström
Datum: 2022-06-30
Historia
Regementet deltog i så gott som samtliga svenska krig i antingen fältarmén eller som besättning i svenska fästningar både inom Sverige och i andra delar av riket.
Slaget vid Leipzig (1642) var en militär drabbning vid den tyska staden Leipzig den 23 oktober 1642 där den svenska armén, under befäl av Lennart Torstenson, besegrade den kejserliga armén under befäl av Ottavio Piccolomini och ärkehertig Leopold Wilhelm av Österrike.
Slaget vid Helsingborg stod den 28 februari 1710 Ringstorpshöjden nordöst om dåvarande Helsingborg. De stridande parterna var den danska invasionsarmén på 14 000 man, ledd av generallöjtnant Jørgen Rantzau, och den lika stora segrande svenska armén ledd av guvernören i Skåne, Magnus Stenbock.
Slaget vid Gadebusch utkämpades den 9 december 1712 mellan Sverige å ena sidan och Danmark och Sachsen å den andra. Den svenska hären, med Magnus Stenbock i täten, segrade – den sista stora segern för det svenska stormaktsväldet.
Slaget vid Mewe var ett slag under det andra polska kriget, mellan Sverige och Polen den 21 september 1626. Sverige vann. På Sveriges sida kämpade bland andra Axel Oxenstierna
Slaget vid Dirschau var ett slag under andra polska kriget. Det utkämpades den 7 och 8 augusti 1627 och Polen segrade. Under detta slag fick Gustav II Adolf ett skott i bröstbenet, några centimeter från struphuvudet. Han överlevde dock, men blev förlamad i två fingrar på högra handen under hela sitt liv vilket plågade honom nästan varje gång han skulle signera dokument.
Slaget vid Breitenfeld utkämpades i kurfurstendömet Sachsen den 7 september 1631 under trettioåriga kriget. En svensk-sachsisk armé ledd av Sveriges kung Gustav II Adolf och den sachsiske kurfursten Johan Georg I mötte en kejserlig–ligistisk armé under generalfältmarskalk Johann Tilly.
Slaget vid Lützen den 6 november 1632 var ett av de största slagen under det trettioåriga kriget. Striden stod nära byn Lützen, sydväst om Leipzig, i Sachsen mellan en svensk-protestantisk armé under befäl av kung Gustav II Adolf och en katolsk-kejserlig armé under befäl av fältmarskalk Albrecht von Wallenstein.
Slaget vid Jankov ägde rum den 24 februari 1645 under trettioåriga kriget. Slaget var ett av krigets hårdaste och utkämpades mellan en svensk armé under Lennart Torstenssons befäl och en kejserlig under Melchior von Hatzfeldt, cirka 50 km sydöst om Prag.
Belägringen av Kraków (Krakau) utspelades under Karl X Gustavs polska krig. Det började den 25 september 1655 och pågick till den 13 oktober 1655. Kapitulationen undertecknades fyra dagar senare. Polska trupper marscherade ut ur staden den 19 oktober.
Danziger-Haupt, en skans vid Weichsel, nära Danzig. Gustav II Adolf, som 1626 intagit densamma, angrep därifrån den 25 maj 1627, med 1 200 man under greven av Thurn och Johan Baner, de på andra sidan Weichsel belägna fientliga förskansningarna på Danziger-werder. Företaget blev för tidigt upptäckt av fienden, svenskarna måste återvända med förlust, och konungen själv träffades av en kula i underlivet. Vid ett nytt anfall, den 4 juli intogs Danziger-werder.
Anfallet mot Nya Älvsborg var en kortvarig dansk-norsk belägring av den svenska fästningen Nya Älvsborg i Göteborgs hamninlopp. Den ägde rum under några sommardagar år 1719, i slutet av stora nordiska kriget.
Slaget vid Neukalden var ett fältslag under pommerska kriget inom sjuårskriget som stod mellan svenska och preussiska styrkor nära staden Neukalden i Tyskland den 2 januari 1762. De svenska styrkorna under ledning av Carl Constantin De Carnall lyckades besegra de preussiska styrkorna som slog läger på en kulle intill staden Malchin. Detta var det sista slaget mellan svenska och preussiska trupper under kriget.
Sjöslaget vid Hogland var ett sjöslag som utkämpades den 17 juli 1788 under Gustav III:s ryska krig. De svenska och ryska flottorna drabbade samman i en sex timmar lång strid vid ön Hoglands norra spets. Striden kom att bli oavgjord.
Belägringen av Stralsund utkämpades mellan den 30 januari och den 24 augusti 1807 under Pommerska kriget 1805–1807. Den svenska garnisonen i Stralsund under ledning av Hans Henric von Essen stred mot en fransk armé under Édouard Mortiers befäl.
Slaget vid Rosslau (Dessau) var ett slag under Sjätte koalitionskriget. Slaget stod mellan svenska och franska styrkor den 29 september 1813 vid Rosslau.
Under de allierade operationerna mot Napoleon år 1813 nådde nordarmén under kronprins Karl Johan i september Dessau. För att hindra de allierade styrkorna från en offensiv över Elbe fick Michel Ney order om att återerövra staden och han marscherade därför norrut. Den 27 september återockuperades Dessau utan strid efter att de allierade hade retirerat till sina broskansar vid Rosslau bakom Elbe. Mindre stridande skedde sedan mellan Dessau och Rosslau, dock utan resultat.
Ägare
Namn: Kungsleden fastigheter
Adress Box 11284, 404 26 Göteborg
Tfnnr: 031-755 56 00
E-post
Kostnader
Vård, skötsel/år: –
Renovering (vid behov): –
Vårdare
Namn: Ägaren
Övrigt
Text: Under regementets vapen i en egen ruta: KUNGL ÄLVSBORGS REGEMENTE
Text nästa ruta: LEIPZIG 1642, HELSINGBORG 1710, GADEBUSCH 1712.
Text nedre vänstra rutan: MEWE 1626, DIRSCHAU 1627, BREITENFELD 1631, LÜTZEN 1632, JANKOW 1645, KRAKAU 1655.
Text nedre högra rutan: DANZIGER HAUPT 1659, NYA ELFSBORGya 1719, NEU-KAHLEN 1762, HOGLAND 1788, STRALSUND 1807, DESSAU 1813
Informationsskylt: Nej
Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Försvarsmakten