Det yngre minnesmärket över Svenska fältsjukhuset i Seoul
Land Sydkorea
Kommun (motsv) Seoul
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: War Memorial Museum
GPS-angivelse: 37°32’10”N 126°58’37”E
Inventerad
Namn: Urban Rettig
Datum: 2017-06-29
Historia
Samtidigt som USA besegrade Japan 1945 trängde Sovjetunionen in i norra Korea. De två 
stormakterna kom överens om att tillfälligt dela på landet, men 1948 utropade de båda hälfterna sig som självständiga republiker. I slutet av juni 1950 gick Nordkorea över gränsen till Sydkorea. Redan dagen efter beslöt FN:s säkerhetsråd att hjälpa Sydkorea. Sverige anmodades delta i interventionen men svarade att landets lagar förbjöd att ställa upp med trupp, däremot var man villig att sända humanitär hjälp. I sitt svar hemställde FN:s generalsekreterare Trygve Lie att Sverige skulle modifiera sin politik samtidigt som han med tacksamhet accepterade erbjudandet om ett fältsjukhus. Uppdraget gavs av regeringen åt svenska Röda Korset. I augusti 1950 utsågs 176 personer.
I augusti 1950 utsågs 176 personer för fältsjukhuset. De var 73 sjuksköterskor, 9 läkare, över 50 bilförare och i övrigt administratörer och kökspersonal. Chef för sjukhuset blev medicinalrådet och kirurgen Carl-Erik Groth, och chef för sjukvården ortopeden Anders Karlén. Arne Åström, Jarl Wetterfors och Carl Grünewald var läkare. Den första omgången flögs till New York den 23 augusti 1950 och sedan vidare till San Francisco. Därifrån transporterades alla tillsammans med tusentalet amerikanska soldater per krigsfartyg till Pusan i Korea, dit vi anlände en månad efter avresan från Sverige. Nordkorea hade då intagit Seoul och trängt ända ner till sydkusten. Fronten låg 8 mil norrut och 4 mil västerut från Pusan. Där rådde det en enorm trängsel och fattigdom då flyktingar hade fördubblat invånarantalet, därtill den militära uppladdningen.
Sjukhuset inrättades i en derangerad före detta folkskola i Pusans utkant som saknade både vatten, avlopp och el. Det renoverades i all hast och fick operationssalar och 120 vårdplatser. Samtidigt byggdes 10 så kallade tälthyddor på skolgården med plats för 20–25 patienter i varje.
Vapenstillestånd slöts sommaren 1953, vilket fortfarande gäller. Någon fred har inte slutits. Kriget slutade där det började. Man uppskattar att fem miljoner människor förlorade livet.
Det svenska sjukhuset var den första icke-amerikanska vårdenheten i Korea. Efter stilleståndsavtalet fortsatte sjukhuset att fungera som svenskt bistånd för befolkningen i Pusan fram till 1957. Därefter öppnades Skandinaviska undervisningssjukhuset i Seoul, som fungerade i tio år varefter det övergick till den sydkoreanska staten.
Ägare
Namn: War Memorial Museum
Adress: Seoul
Kostnader
Vård, skötsel/år: –
Renovering (vid behov): –
Vårdare
Namn: Ägaren
Övrigt
Något närmare museets huvudbyggnad finns ett nyare arrangemang, invigt 2015, bestående av, de i kriget deltagande ländernas, flaggor vilka har placerats i stor en halvcirkel framför entrén. Vid respektive lands flagga finns ett granitfundament med inskription om tiden för deltagandet, antal deltagare, vilken typ av deltagande samt på den liggande delen en dikt (motsvarande
Något närmare museets huvudbyggnad finns ett nyare arrangemang bestående av, de i kriget deltagande ländernas, flaggor vilka har placerats i stor en halvcirkel framför entrén. Vid respektive lands flagga finns ett granitfundament med inskription om tiden för deltagandet, antal deltagare, vilken typ av deltagande samt på den liggande delen en dikt (motsvarande
Text på minnesmärket: SVERIGE DATE OF PARTICIPATION 1950.9.23 – 1957,4 TROOPS PROVIDED SWEDISH RED CROSS FIELD HOSPITAL, TOTAL PARTICIPANTS 1.124
Text på liggande delen på svenska, koreanska och engelska:
BÄST ÄR MÄNNISKAN.
BÄST ÄR MÄNNISKAN NÄR HON ÖNSKAR DET GODA HON INTE FÖRMÅR
OCH SLUTAR ODLA DET ONDA SOM HON LÄTTARE FÖRMÅR.
DÅ HAR HON DOCK EN RIKTNING. DEN HAR INGET MÅL.
DEN ÄR FRI FRÅN HÄNSYNSLÖS STRÄVAN
(Last part/words of ”Li Kan talar under trädet”. Passad, 1945)
Texten togs fram av Sveriges försvarsattaché övlt Johan Larsson inför högtidlighållandet av FN 70 års jubileum. Museet kontaktade svenska ambassaden och bad dem om att ta fram en lämpligt dikt för att rista i en minnessten. Valet föll på Harry Martinson, i egenskap av nobelpristagare och fredsvän, ett lämpligt namn.
Informationsskylt: Nej
Urban Rettig
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Försvarsmakten