1941 Minnessten över Svenska frivilligbataljonen i Lappvik

Land:                                  Finland

Kommun (motsv):        Hangö

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:             Vid Frontmuseet  norr om Lappvik
GPS-angivelse:                N59°54’25.89″ E23°14’51.43″

Inventerad
Namn:                                Eva och Claes Grafström.
Datum:                               2014-08-15.

Historia
Svenska frivilligbataljonen (SFB) eller Hangöbataljonen som den också kallas var en svensk bataljon som 1941 deltog vid belägringen av den sovjetiska flottbasen på Hangö udd i sydvästra Finland. Bakgrunden till denna var att i de fredsförhandlingar som följde efter vinterkriget var ett av villkoren att Finland skulle arrendera ut Hangö udd åt Sovjetunionen för en tid av 30 år.
Strax efter fortsättningskrigets utbrott den 26 juni 1941 började svenskar visa sitt intresse om att frivilligt tjänstgöra i Finlands försvarsmakt. Efter en mycket hård gallring bland de frivilliga svenskarna transporterades de efterhand med båt över till Åbo där de efter en kort utbildning kommenderades till Hangöfronten i Västnyland. Den första svenska frivilligkontingenten anlände den 24 juli 1941 och den 10 augusti ansågs tiden mogen att bilda ett eget svenskt truppförband, Svenska Frivilligbataljonen (SFB). Totalt uppgick styrkan då, allt som allt, till drygt 800 man. Bataljonen bestod av ett stabskompani, tre jägarkompanier och ett tungt kompani med 5 kulsprutetroppar, 3 granatkastartroppar och 1 pansarvärnspluton. Svenska Frivilligbataljonen svor faneden den 17 augusti 1941 och underställdes kommendören för Hangöuddsavsnittet. Då hade kriget på där redan pågått i nästan två månader.
I början av fortsättningskriget hade finländarna haft långtgående planer på ett massivt anfall mot sovjetiska Hangöbasen men marskalk Gustaf Mannerheim avblåste operationen redan efter bara två dygn. Därefter bestod stridverksamheten på Hangöfronten närmast av ställningskrig där artilleriet spelade huvudrollen. Patrulluppdrag bakom fiendens linjer hörde vanligen nattetid till vardagssysslorna på ömse sidor om gränsen. Vardagen bestod även av vakttjänst och fältarbeten. Propagandakrig i olika former förekom också. Granater föll då och då över de svenska ställningarna, och kulsprute- och gevärseld sprutade sporadiskt genom träden. Sovjetiska prickskyttar utgjorde ett ständigt närvarande hot.
Den 7 oktober besöktes bataljonen av HKH prins Gustaf Adolf. Den 25 oktober 1941 fick de sovjetiska styrkorna order om att med hjälp av den sovjetiska östersjöflottan börja utrymma Hangöbasen. På grund av att väderleken gynnande transporterna upptäcktes verksamheten inte av finländarna. Sent på kvällen den 2 december 1941 lämnade det sista sovjetiska örlogsfartyget Hangö.
Befriandet av Hangö stad blev därefter alldeles som en sprinttävling eftersom både svenskarna och finländarna ville komma först in i staden. Kapten Anders Grafströms förstärkta jägarkompani drog det längsta strået och den 4 december 1941 klockan 06.25 nådde förplutonen salutorget i Hangö, och klockan 08.00 gav kapten A. Grafström order om att hissa den medhavda finländska flaggan på Lignellska husets tak (på dåvarande 1 maj-torget). De svenska soldaterna sköt salut och ropade ”Gud bevare Finland”, medan den finländska flaggan hissades till toppen.
En finländsk patrull anlände en halv timme senare med motorbåt till Hangöby. Den finländska patrullen bestod av fyra man och leddes av löjtnant Karl-Ove Berglund. I patrullens sällskap fanns dessutom fem eller sex krigskorrespondenter. Då patrullen närmade sig torget upptäckte de män som gick omkring där i bruna rockar. Det dröjde inte lång stund förrän de blev varse om att det var deras vapenbröder från Sverige.
I rykande snöstorm mottog marskalk Mannerheim i Harparskog den 15 december 1941 de trupper som kämpat på Hangöfronten vilka avtackades i en dagorder, i vilken de svenska frivilliga gavs ett särskilt erkännande. Det kan nämnas, att vid ceremonin fördes för första gången Hangöbataljonens fana.
Svenska frivilligbataljonen hemförlovades den 18 december 1941. De som så önskade erbjöds att stanna kvar och fortsätta sin tjänstgöring i Finlands försvarsmakt. Den hemvändande Hangöbataljonen mottogs i Stockholm av hurrande folkmassor. Av de svenska frivilliga som valde att stanna kvar bildades sedermera Svenska frivilligkompaniet som sattes in i striderna på östra gränsen vid Svirfronten. Förlusterna för Svenska frivilligbataljonen belöpte sig till 25 stupade och 75 sårade.
(delvis utdrag ur Wikipedia)

Ägare
Namn:                                   Veteranförbundet i Hangö
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress:

Kostnader
Vård, skötsel/år:                –
Renovering:                       Stenen är i gott skick.

Vårdare
Namn:                                  Ägaren
Adress:

Övrigt
Rest år 1981. Natursten med kopparskylt. H ca 150, b 90, d 60 cm mellan två blå- och gulmålade 15 cm artillerigranater
Text: Under tre kronor: SVENSKA FRIVILLIGBATALJONEN 1941 HANGÖ FÖR FINLAND
Informationsskylt:  Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Svenska Finlandsfrivilligas Minnesförening och SvMM.