1892 Minnessten över Upplands regemente i Uppsala
Län Uppsala
Kommun (motsv) Uppsala
Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning: Omedelbart väster om Upplands regementets fd kanslihus (1,5 km SO Uppsala Slott)
GPS-angivelse: 59°50’26.79″N 17°38’52.47″E
Inventerad
Namn: Erik Winell och Ola Jonsson
Datum: 2017-04-03
Historia
Upplands regemente uppsattes 1626 och leder sitt ursprung till Upplandsfänikan från 1557. År 1617 organiserades de små enheterna till Upplands storregemente, som år 1623 splittrades i tre regementen där ett var Upplands regemente. Dess soldater rekryterades från landskapet Uppland, eller snarast från Uppsala och Stockholms län. Regementet var ett av de ursprungliga 20 infanteriregementen som nämns i Sveriges grundlag av 1634. Regementet deltog i försvaret av Stralsund 1628 men återfördes därefter 1629 till Sverige. År 1630 mobiliserades regementet på nytt och följde Gustaf II Adolf på tåget genom södra Tyskland och deltog i striderna vid Lech, Nürnberg och Lützen.
Nästa gång regementet deltog i strid var under Karl X Gustafs polska krig. Man marscherade över Thorn som intog vidare över Sandomir och Jaroslow till Warszawa, där regementet deltog i tredagarsslaget 18-29 juli 1658. Upplands regemente deltog även i stormningarna av Itzehoe 6 augusti och Fredriksodde 24 oktober. I den senare stormningen gick upplänningarna i en av de främsta anfallskolonnerna, och efter striden fanns endast 342 upplänningar vara i stridbart skick. Efter en längre viloperiod deltog regementet i tåget över Bält.
Vid utbrottet av Stora nordiska kriget deltog Upplands regemente i landstigningen på Själland. Det sändes därefter hem, men utskeppades i april 1701 från Stockholm till Reval, och deltog i övergången av Düna. I slaget vid Kliszów stod Upplands regemente i främsta linjen. Regementet deltog därefter i belägringen av Thorn 1703 och 1706 och vid inmarschen i Sachsen. I slaget vid Holowczyn tillhörde Upplands regemente bakre träffen men insattes på grund av stridens utveckling efter övergången i främsta linjen. Slaget vid Poltava drabbade regementet hårt. Av regementets då 600 man återstod endast 70 efter slaget, övriga var stupade eller tillfångatagna. Ett nytt regemente måste snabbt sättas upp, och redan ett halvår efter slaget befann sig det nyuppsatta Upplands regemente i Växjö och deltog 28 februari 1710 i slaget vid Helsingborg. 1718 drog Upplands regemente åter i fält, denna gång mot Norge i södra armén och deltog i belägringen av Fredrikshald. Efter kungens död återgick regementet till trakten av Uppsala i januari 1719 och förlades på roten. I maj 1719 sammankallades regementet på nytt, för att försvara Stockholm mot ett väntat ryskt anfall. Något sådant kom dock inte, och regementet undslapp vidare strider. År 1788 fördes regementet på nytt i fält.
Upplands regemente deltog även i slaget vid Svensksund 24 augusti 1789 där 8 officerare och 400 man stupade, sårades eller togs till fånga. Regementet deltog även i slaget vid Svensksund 7 juli 1790, varvid ett fyrtiotal av regementets soldater erhöll tapperhetsmedalj.
Den 28 augusti 1808 landsteg regementet i Christinestad och deltog redan dagen därpå i striderna vid Lappfjärd. Man deltog därefter i Slaget vid Oravais där Upplands regementet deltog i Adlercreutz inledande anfall och senare täckte reträtten från slagfältet.
År 1813 överfördes regementet på nytt fulltaligt till Pommern och deltog i Karl Johans fälttåg. Efter fredsslutet i Kiel fick trupperna återvända till Sverige, varifrån de snart beordrades att delta i anfallet mot Norge.
Genom försvarsbeslutet 1958 beslutades att regementet skulle avvecklas.
Ägare
Namn: Hemsö Fastighet AB
Adress: Box 24281, 104 51 Stockholm
Tfnnr: 08-501170000
Mail-adress kontaktaoss@hemso.se
Kostnader
Vård, skötsel/år: –
Renovering (vid behov): Rengöring krävs
Vårdare
Namn: Ledningsregementets Veterankår/Traditionsutskottet
Mail-adress: ledr-officerskaren@mil.se
Övrigt
Minnesmärke av granit ursprunglige rest (uppsatt) år 1892 på kaserngården öster om kanslihuset. Den flyttades 1992 till nuvarande plats. Initiativet till stenen togs av övlt Gahn. Regementschefen bestämde vilka krigshändelser som skulle finnas på stenen.
Text: KONGL UPLANDS REG.TE RIGA 13/8-15/9 1621 LÜTZEN 5/11 1632 WARSCHAU 18-20/7 1656 FREDRIKSODDE 24/10 1657 TÅGET ÖVER BÄLT 30/1 OCH 7/2 1658 KLISSOW 9/7 1702 THORN 5/8-3/10 1703 HOLOFZIN 4/7 1708 PULTAVA 28/6 1709 HELSINGBORG 28/2 1710 FREDRIKSHALD 20/11-2/12 1718 ORAVAIS 14/9 1808
MINNESVÅRDEN RESTES ÅR 1892
Informationsskylt Nej
Ola Jonsson
Chef SvMM inventeringsgrupp
Projektet har finansierats av Försvarsmakten