Älvsnabbenmonumentet på Kapellön i Haninge

Land                                         Sverige

Kommun (motsv)               Haninge

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Öster Muskö
GPS-angivelse:                       N58°58’44.11″ E18°11’4.05″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       Ej inventerad

Historia
Älvsnabben omnämns redan på 1200-talet i Kung Valdemars segelled, då med namnet Alæsnap. Hansan använde också Älvsnabben som ankringsplats och kallade den Elsnaben. Sedan Erik XIV:s tid har naturhamnen använts som ankringsplats för den svenska flottan, även om platsen utnyttjades av skärgårdsbefolkningen långt tidigare än så.
Det var vid Älvsnabben som Gustav II Adolf samlade ihop den flotta som 1630förde över hären till Tyskland och den konflikt som senare skulle bli känd som Trettioåriga kriget. Till minne av det restes 1930 ett monument rest på Kapellön. Monumentet är placerat så att det är väl synligt från Mysingen, där Landsortsleden går förbi.
Älvsnabbens roll för Sveriges sjöstridskrafter minskade efter att den isfria huvudbasen år 1679 invigdes i Karlskrona. Detta sedan svenska flottan 1675 frusit in i Älvsnabbsbassängen och försök att såga ut fartygen misslyckats. Den fortsatte dock att vara betydelsefull för handelsfartyg, och under 1700- och 1800-talen låg flera krogar här. Den senaste byggnaden finns ännu kvar. Under de ryska plundringarna i skärgården 1719 utnyttjade ryska flottan bassängen, vilket ledde till att man inför Gustav III:s ryska krig lät uppföra kanonbatterier på Älvsnabben och Gubbholmen. En telegrafstation för den optiska telegraflinjen Landsort-Stockholm inrättades 1808-1809 på Kapellön. Den övergavs därefter men återupprättades under perioden 1838–1876.
I modern tid har Älvsnabben åter vunnit i betydelse efter att den i berget insprängda Musköbasen invigdes år 1969.
En mindre fartygstunnel i berget, liknande dem som finns vid den närbelägda Musköbasen, finns här. Idag används tunneln som förråd. Hela ön är fortfarande militärt område och normalt har allmänheten inte tillträde hit. Den sydligaste delen av Älvsnabbshamnen är dock öppen så att seglare kan lägga till vid Kapellön och besöka monumentet.

 Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten (Högkvarteret)
Adress:                                       107 85 Stockholm
Tfnnr:                                          08-788 75 00
Mail-adress                               exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Amfibieregementet
Adress:                                       130 61 Hårsfjärden
Tfnnr:                                          010-823 30 00
Mail-adress                               exp-amf1@mil.se

Övrigt
Älvsnabbenmonumentet är rest på södra delen av Kapellön mellan Muskö och Utö i Haninge kommun med registerbeteckningen Arbottna 1:1 m fl, (tidigare registerbeteckning var Älvsnabbsmonumentet 1:1).
Älvsnabbenmonumentet utgörs av ett högt fyrkantigt stenmonument (höjd 13 m, 5 x 5 m vid foten, 4 x 4 m vid toppen, uppfört i skalmursteknik med 1 m tjocka murar i granit). Monumentet krönes av ett stort liggande linjeskeppsankare. Minnesmärket avtäcktes 1930-06-15 i närvaro av kronprins Gustaf Adolf. Monumentet bekostades av insamlade medel (25.000:-). Arkitekt var Albert Flink. Skulptör är enligt inskriptionsplatta: Conrad Carlman. Bild: Björn Persson
Text under en sjökrona på södra sidan: HÄRIFRÅN UTGINGO FORDOM SVENSKA FLOTTOR PÅ SJÖTÅG TILL RIKETS VÄRN. HÄR FUNNO SJÖFARANDE TRYGGAD HAMN. TILL ERINRAN OM FÄDRENS GÄRNING PÅ HAVEN RESTES DENNA VÅRD ÅR 1930
Text under en marinbild med Gustaf II Adolf och lilla riksvapnet på östra sidan: ”STUPA VI ÄN ALLA I TYSKLAND, ÄRO LIKVÄL SVENSKARNE I SVERIGE OSKADDE, DÅ DE JU HAVA SINA 30 ÖRLOGSSKEPP”
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten