Registerkort Nr A22

1939-44 Minnessten över Svenska Finlandsfrivilliga utanför Kavallerikasernens matsal
A07

Land                                         Sverige

Kommun (motsv)              Stockholm

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Mellan Kavallerikasernens matsal och marketenteribyggnad. Lidingövägen 28
GPS-angivelse:                     59°20’50.98″N, 18° 5’26.57″E

Inventerad
Namn:                                       Claes Grafström
Datum:                                      2015

Historia
I vinterkriget deltog 1940 cirka 9 500 svenska frivilliga. Av dessa ingick 8 400 i Svenska Frivilligkåren, som stred vid Märkäjärvi på Sallafronten. Omkring 200 tjänstgjorde vid artilleriet i Vasa, ett drygt hundratal medverkade i luftförsvaret av Åbo och nästan lika många fanns i kustförsvaret vid Pellinge. Cirka 200 läkare och sjuksköterskor arbetade på militära och civla sjukhus. Svenska Röda korset sände två ambulanser. En upprättade bassjukhus i Nyslott med fältsjukhus i Ruskeala, den andra hade bassjukhus i Muurola med fältsjukhus i Kemijärvi och en mindre avdelning i Ivalo. Hästambulans från Blå Stjärnan verkade i Kupio och 300 arbetare började i mars bygga en försvarslinje öster om Fredrikshamn.
Förluster: 37 miste livet, 45 blev sårade och 140 svårt köldskadade. Fem blev krigsfångar, vilka återkom till Sverige sommaren 1940. Under fortsättningskriget 1941-1944 inskrevs 1 700 svenska frivilliga i Finlands försvarsmakt. Cirka hälften av dem hade deltagit i vinterkriget. Hösten 1941 försvarade Finska Frivilligbataljonen, 800 man stark, ett avsnitt av Hangönäset. Sedan ryssarna i december utrymt Hangö återvände bataljonen till Sverige där den upplöstes.
I januari 1942 organiserades Svenska Frivilligkompaniet i Åbo, varefter det transporterades till östfronten. Med namnet Avdelta kompaniet och en styrka på 140 man ingick det i det svenskspråkiga infanteriregementet JR 13. Kompaniet stred i främsta linjen vid Jandeba på Svirfronten under 27 månader till mitten av maj 1944. Därefter deltog det i avvärjningsstriderna på Karelska näset vid Näätälä och Tali-Ihantala, då förlusterna uppgick till 72% av stridsstyrkan, samt vid Saima kanal intill krigsslutet. Sammanlagt 404 man hade tjänstgjort i kompaniet när detta upplöstes i Åbo den 26 september 1944.
Härutöver fanns ett par hundra frivilliga, främst befäl av olika grader, i infanteriet (JR 13, JR 24, JR 61 och ErP 18), artilleriet, kavalleriet, luftvärnet, flygvapnet och flottan. 170 bilmekaniker, ett hundratal stridsvagnsmekaniker och ett tjugotal motorcykelmekaniker ingick i olika militära verkstadsgrupper. Läkare, tandläkare, veterinärer, sjuksköterskor och sjukgymnaster till ett sammanlagt antal av cirka 220 gjorde frivilligtjänst på olika platser. Förluster: 84 stupade, 200 sårade varav en tredjedel blev krigsinvalider. 13 stupade kunde inte omhändertagas, utan kvarblev på slagfälten. En man deserterade till sovjetiska sidan, där han avled i krigsfångenskap. (utdrag ur Svenska Finlandsfrivilligas Minnesförenings hemsida)

Ägare
Namn:                                        Försvarsmakten
Tfnnr:                                        08-7887500
Mail-adress                              exp-hkv@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Detta stenblock ingick som ett pansarhinder i Salpalinjen, en försvarslinje som uppfördes med hjälp av den svenska frivilliga arbetskåren. Pansarhindret är ett minnesmärke över den svenska frivilliga krigsinsatsen i Finland 1939-1944.
Minnesmärket restes av Nordiska krigs- och FN-veteranförbundet 27.4.1995

Text: FINLANDS SAK VAR VÅR 1939 – 1944
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten