Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr Y01

Minnessten över norrländskt artilleri vid Borgsjö skans, Ånge

Län                                            Västernorrland

Kommun (motsv)                Ånge

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    100 m NNO Borgsjö kyrka
GPS-angivelse:                        N62°32’27.30″ E15°54’23.38″

Inventerad
Namn:                                        Anders Kihl
Datum:                                       2022-05-30

Historia
I början av 1600-talet tillhörde Jämtland och Härjedalen ännu Danmark-Norge. Under bland annat Baltzar-fejden 1611-12 gjorde danskarna plundringsräder mot byarna Haversjö och Borgsjö. Vid denna tid anlades Borgsjö skans till skydd för befolkningen. Borgsjö skans bestod troligen från början av ett löpgravssystem från Borgsjöns sanka stränder upp till foten av Bergåsen. Innanför för vallanläggningen låg Borgsjö medeltidskyrka och Borgsjöbyn som då bestod av sex gårdar. Försvarsanläggningen var bemannad fram till 1679 för att hålla gränsen mot Jämtland och Norge. Idag återstår ett par 100 m meter av löpgravarna med förgreningar som sträcker sig från församlingshemmet till gamla vägen.
1644 kommer artilleriet till Jämtland i samband med erövringen av landskapet. Den 20 mars 1644 sköts svensk lösen på Frösö skans av artilleribatteriet under befäl av styckjunkaren Anders Warg. Norrlands artilleri skulle komma att kvarstå på skansar i Jämtland till 1815. Under

 Ägare
Namn:                                        Ånge kommun
Adress:                                       841 81 ÅNGE
Tfnnr:                                         0690-250100
Mail-adress                              ange@ange.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesstenen avtäcktes 1993 i samband med Norrlands artilleriregementes 100-årsjubileum. Bredvid stenen är en 10,5 cm haubits m/40 uppställd.
Text: I BORGSJÖ SKANS INGICK NORRLÄNDSKT ARTILLERI FRÅN FRÖSÖN. KUNGL. NORRLANDS ARTILLERIREGEMENTE ORGANISERADES 1893
Informationsskylt: Ja


Anders Kihl
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr L49

Veteranminnesmärke i Tivoliparken, Kristianstad

Län                                            Kristianstad

Kommun (motsv)              Kristianstad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Nära gamla flickskolan i södra delen av Tivoliparken
GPS-angivelse:                     N56° 1’33.20″ E14° 9’15.48″

Inventerad
Namn:                                       Christian Braunstein
Datum:                                      2022-07-03

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

 Ägare
Namn:                                        Kristianstad kommun
Adress:                                       Rådhuset, Västra Storgatan 12, 291 80 Kristianstad
Tfnnr:                                         044-13 50 00
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Ett vårdträd med en plakett invigdes 2020-05-29 (Veterandagen). Ett minnesmärke av blankpolerat svart granit huggen av Glimmasten AB avtäcktes på två år senare
Platsen har valts och utvecklats av en arbetsgrupp bestående av bland andra kommunfullmäktiges ordförande Mats Sander, stadsträdgårdsmästare Martin Hadmyr, samt av representanter från Fredsbaskrarna Skåne.
Text på framsidan under lilla riksvapnet: I FREDENS TJÄNST – ALLA GAV NÅGOT – NÅGRA GAV ALLT
Text på frånsidan: under FN-emblemet: HEDRA DE VETERANER SOM GJORT EN INSATS FÖR FREDEN, MINNS DE STUPADE
Text på ena sidan: RAISED IN HONOUR OF SWEDISH NATIONALS WHO SERVED AS UN PEACEKEEPERS IN UN PEACEKEEPING MISSIONS
AUTHORIZED AND BUILT BY SWEDISH VETERANS ORGANISATIONS AND THE MUNICIPALITY OF KRISTIANSTAD
Text på andra sidan: En förteckning över de föreningar, organisationer och enskilda som bidragit till projektet
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr B69

Minnessten över Södermanlands regementes och minnestavla över Göta livgardes verksamhet på Utö skjutfält

 Län                                            Uppsala

Kommun (motsv)                Haninge

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Längs den allmänna vägen intill skjutfältets lägerområde
GPS-angivelse:                        N58°56’31.9” E18°14’31.4”

Inventerad
Namn:                                        Götagardesföreningen
Datum:                                       2019-08-30

Historia
Skjutfältet anlades på grund av avsaknad av skjutfält i dimension för övning och stridsskjutning med stridsvagnar för Göta livgarde (P 1) och Södermanlands regemente (P 10) i Mälardalen. Skjutfältet ersatte en mindre skjutplats på Tosterön i Mälaren, vilken endast erbjöd skjutning med stillastående stridsvagnar. Åren 1944–1957 samt 1978–2005 förvaltades och administrerades skjutfältet av Södermanlands regemente, åren 1957–1978 förvaltades skjutfältet av Göta livgarde och från 2006 av Amfibieregementet (Amf 1).
Skjutfältet användes åren 1944–2005 för stridsskjutning med stridsvagn i kompaniförband i rörelse med all slags ammunition. Något som inte varit dimensionerat på andra skjutfält i Mälardalen. Från 2006 används skjutfältet främst av förband från Haninge garnison till markstridsövningar.
Utö läger eller Ryssnäset ligger i skjutfältets norra del och utgör skjutfältets lägerområde. Lägret utgörs av en skjutfältsexpedition, skolhus, bibliotek, museum, förläggningsbyggnader, förråds- och verkstadsområde samt en militärrestaurang. År 1944 började lägret uppföras, då tre manskapsbaracker uppfördes, där varje barack rymde 120 soldater. I lägrets mitt ligger en militärrestaurang och i östra delen ligger ett förråds- och verkstadsområde. Strax nordost om lägret ligger en 200 meters skjutbana.

Ägare
Namn:                                        Amfibieregementet
Adress:                                       Amfibieregementet, 130 61 Hårsfjärden
Tfnnr:                                         010-823 30 00
Mail-adress                               exp-amf1@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                         Ägaren

Övrigt
Det finns en minnessten över Södermanlands regemente och en minnestavla över Göta Livgarde (sattes upp 2018)
Text minnessten: UTÖ PANSARSKJUTFÄLT. ÖVNINGSPLATS FÖR KUNGLIG SÖDERMANLANDS REGEMENTE ÅREN 1944-2005
Text minnestavla: KUNGL. GÖTA LIVGARDE UTBILDADE HÄR PANSARSOLDATER 1945-1980
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr B64

Minnesmärke över Hårsfjärdenolyckan 1941 på Märsgarn

 Län                                              Stockholm

Kommun (motsv)                 Haninge

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Längs vägen 200 m VSV kajen, Märsgarn
GPS-angivelse:                        N59° 3’29.23″ E18° 8’56.97″

Inventerad
Namn:                                        Claes Grafström och Thomas Eckered
Datum:                                       2022-06-12

Historia
Under andra världskriget inträffade ett antal olyckshändelser för vilka det inte alltid var lätt att klargöra om det var sabotageverksamhet som varit orsaken. Den 17 september 1941 inträffade katastrofen i Horsfjärden, den svenska flottans största förlust under beredskapsåren. Delar av Kustflottan befann sig på Horsfjärden varav pansarskeppen Sverige, Drottning Victoria och Tapperheten låg till ankars. En grupp flygplan från F 2 Hägernäs utförde anfallsövningar mot dessa fartyg. Anfallen insattes på låg höjd österifrån över ön Märsgarn, där jagarna Klas Uggla, Klas Horn och Göteborg låg förtöjda. Den fjärde jagaren i divisionen, Stockholm, befann sig under gång på Mysingen med avsikt att förtöja utanpå Göteborg, där man höll på med utbildning vid de aktra torpedtuberna.
Plötsligt inträffade en kraftig explosion akterut på Göteborg, omedelbart följd av en likadan på Klas Horn som låg närmast. Det var med all säkerhet de stridsladdade torpederna som exploderat. En häftig brand utbröt och brinnande olja rann ut på vattnet, vilket gjorde det omöjligt att bogsera undan de skadade fartygen för att rädda Klas Uggla som låg innerst. De två skadade fartygen bröts itu och sjönk inom en kvart. De osäkrade sjunkbomberna trasade sönder akterskeppen. Även Klas Uggla sjönk efter en timme som en följd av den brinnande oljan. Vid olyckan omkom 33 man. Jagarna Göteborg och Klas Horn bärgades och reparerades och var åter i tjänst hösten 1943. Klas Uggla bärgades men utrangerades på grund av alltför stora skador.
Det har aldrig blivit utrett vad eller vem som orsakade explosionen. Fältkrigsrätten avgav utslaget att sabotage var det troligaste, men att ingen sabotör kunnat anträffas och lagföras. De allierade (till exempel genom Malcolm Munthes engelska grupp eller den kommunistiska Wollweber-organisationen) hade störst intresse av att försvaga den svenska flottan, som eskorterade tyska malmtransporter genom svenska vatten.
Försvarsmaktens sekretessbelagda dokument om olyckan skulle ha släppts förra året men sekretessen har förlängts ytterligare 25 år.

 Ägare
Namn:                                        Amfibieregementet (Vaxholms kommun marken)
Adress                                        Berga, 130 61 Hårsfjärden
Tfnnr:                                         010-823 30 00

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Stenen som redan före olyckan fanns på platsen försågs med namnen på de förolyckade och avtäcktes den 19 september 1942 i närvaro av ÖB och ett stort antal anhöriga.
Text:  TILL MINNE AV DE FLOTTANS MÄN SOM DEN 17 SEPTEMBER 1941 PÅ 1.JAGARDIVIDIONEN HÄR INVID LJÖTO DÖDEN
Jagaren Göteborg  LÖJTNANT P. A. HORWITZ,FLAGGMASK H. L. OLSSON, FLAGGSTYRM I. R. DANNHED, FÖRRÅDSKNST 2 GR E. G. REDHOLM, FLK 1 MK 694 E. A. HÄRSTEDT, FLK 1MK B22 213/33 G. T. LEONARDSSON, HBM 1YK 390  S. O. J. FRIDOLFSSON, HBM 1YK 3 A. S. LINDROS, F 1YK 57 G. A. V. OLSSON, F 3MK 104 FRÖJD, 2KL SJ 1 MK 63 B A. E. BERNTSSON, VPL 1 BEVK 179 8/40 A A. L. HAGELTORN, VPL 1 BEVK 216/40 F. A. E. OLSSON
Jagaren Klas Horn
FLAGGARTILLERISTYRMAN C. G. BERGSTRÖM, FLAGGMASKINIST O. F. BERGSTRÖM, SKEPPSMASKINIST 2 GR H. K. KRISTOFFERSSON, FURIR K. E. HEDBERG, FURIR T. E. NILSSON, FURIR B.J. SETTERVALL, 2 KL SJÖMAN S. H. HANSSON, 3 KL SJÖMAN B. E. NORRMAN 2 KL SJÖMAN S. A. RYDH, 2 KL SJÖMAN G. H. C. SJÖÖ, VPL K. V. F. WAHLSTRÖM, VPL G. B. NILSSON, VPL J. V. JONSSON, VPL K. Å. R JOHANSSON, VPL G. A. SANDELL
Jagaren Klas Uggla
S KEPPSMASKINIST 2 GR S. G. BLOMQVIST, FLAGGKORPRAL O. A. FORSMARK, FURIR O. G. SVENSSON, 2 KL SJÖMAN P. O. H. HJULIN, VPL E. A. JANSSON
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

 

Registerkort Nr FI61

Minnesmärke över landstigningen 1808 vid Helsinge, Tövsala

 Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Tövsala (Taivassalo)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   10 km NV korsningen väg 196 och 192
GPS-angivelse:                      N60°36’21.64″ E21°26’12.99″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2022-05-10

Historia
Landstigningen vid Helsinge ägde rum mellan 26 och 28 september 1808 under Finska kriget mellan Sverige och Ryssland, och som var en del av striderna i Åbo skärgård. Gustav IV Adolf planerade en stor landstigning vid Åbo, med en armé på 8 000 man. På grund av svåra väderförhållanden tvingades överste Anders Fredrik Skjöldebrands styrka att återvända till Sverige. Den andra styrkan på 3 400 man under befäl av överstelöjtnant Gustaf Olof Lagerbring landsteg vid byn Helsinge i Tövsala, men fick efter tre dagars strider dra sig tillbaka till Sverige.

 Ägare
Namn:                                        Tövsala kommun
Adress:                                      Keskustie 9, 233 10 Taivassalo
Tfnnr:                                        +358 2 840 2000
Mail-adress                              –

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke över landstigningen i Helsinge uppsatt år 2008 av Tövsala kommun
Konstnärer Eero Avinen och Antti Vaalikivi
Text: SUOMEN SOTA 1808-1809 MERELLÄ, HELSINGIN KYLÄN MAIHINNOUSUTAISTELU
26.-28.9.1808. TAIVASSALON KUNTA 2008
Informationsskylt Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI60

Minnesplatta över landstigningen 1808 vid Varanpää i Lokalax

Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Nystad

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   På Kivistontie, 280 m öster om Lokalax kyrka
GPS-angivelse:                      N60°40’54.65″ E21°28’13.38″

Inventerad
Namn:                                       Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2022-05-10

Historia
Strid den 17-18 september 1808 mellan de svenska landstigningstrupperna och de ryska försvarstrupperna vid Lokalax by, Finland. Striden resulterade i en rysk seger. Den svenska befälhavaren var Albrekt von Lantinghausen.
Då företaget, till följd av truppernas dåliga utrustning, misslyckades, och Gustaf IV Adolf tycktes vilja kasta skulden på överbefälhavaren, nedlade von Lantingshausen sitt befäl och begärde avsked från alla sina militära tjänster. Efter statskuppen 1809 utnämndes han till överstallmästare hos drottningen och förordnades 1815 till överhovjägmästare.

Ägare
Namn:                                        Nystad
Adress:                                      Välskärintie 2 C, PL 20, 235 01 Nystad
Tfnnr:                                        +358 2 845 151
Mail-adress                              yhteispalvelu@uusikaupunki.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplattan ritad av Eero Avinen och Antti Vaalikivi sattes upp 2008.
Text: SUOMEN SOTA 1808-1809 MERELLÄ, VARANPÄÄN NIEMIN MAIHINNOUSUTAISTELU
17-18.9 1808. UUSIKAUPUNKI 2008.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

 

Registerkort Nr. FI39

Minnessten över slaget 1790 vid Svensksund på Sveaborg, Helsingfors 

Land                                           Finland

Kommun (motsv)                 Helsingfors

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     150 m NO Sveaborgsmuséet
GPS-angivelse:                        N60° 8’39.05″ E24°59’11.22″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2022-05-12

Historia
Slaget vid Svensksund, även kallat andra slaget vid Svensksund, var ett sjöslag mellan en svensk och rysk flotta. Det ägde rum i Svensksund (finska Ruotsinsalmi, ryska Rochensalm) utanför nuvarande staden Kotka vid Finska vikens nordöstra kust den 9 juli 1790,som en del av Gustav III:s ryska krig. Det utkämpades mellan flottor som nästan helt bestod av årdrivna fartyg (galärer, schebecker, ”skärgårdsfregatter” och kanonslupar). Det blev också det sista större sjöslaget där galärer deltog. Den svenska styrkan låg i en defensiv position vid Svensksund medan den ryska styrkan försökte anfalla och med ett slag förinta den svenska skärgårdsflottan. Det anses vara Sveriges största marina seger någonsin och var en direkt orsak till att kriget kort därefter avslutades genom ett för Sverige fördelaktigt fredsfördrag. Med tanke på antalet krigsfartyg som deltog i slaget betraktas sjöslaget också vara det allra största i Östersjöns historia Efter slaget vid Hogland tog ryssarna initiativet och spänningarna i Sverige ökade. Det första slaget vid Svensksund den 24 augusti 1789 hade slutat med ett stort svenskt nederlag. Den svenska flottan hade bara några dagar innan slaget lyckats bryta sig ut ur Viborgska viken i det som senare kallats Viborgska gatloppet. Under direkt ledning av svenske kungen Gustav III hade nu man samlat skärgårdsflottan i Svensksund utanför nuvarande staden Kotka i Finland. Den 5 juli var de årdrivna fartygen i skärgårdsflottan på plats i Svensksund. Kungen ville ta upp striden igen men många officerare motsatte sig det. Överstelöjtnant Carl Olof Cronstedt som anlänt med sin pommerska eskader stöttade kungen kraftigt och utnämndes till flaggkapten. Den ryska flottan leddes av den tyske prinsen Karl av Nassau-Siegen. Striden inleddes på flyglarna. Ryssarna sökte ett avgörande på sin vänstra flygel men svenskarna gick till motanfall och lyckades till sist vid 11-tiden bryta sig igenom med svåra ryska förluster som följd. Bland annat sänktes ryssarnas flytande batteri samt flera ryska galärer. Därefter kom man även åt att beskjuta de stora ryska fartygen i mitten som nu trängdes allt närmare varandra. Den svenska vänstra flygeln var mycket stark och vid 15-tiden lyckades den kringgå fienden genom det grunda sundet mellan Kutsalö och Lehmäsaari och anfalla den ryska högern i ryggen. Nassau begick då sitt ödesdigra misstag då han beordrade sin högerflygel att möta detta anfall. Denna rörelse i den ryska högra flygeln uppfattades som en reträtt och spred sig till de övriga ryska skeppen och förorsakade omfattande oordning i leden. Den ryska centern som var invecklad i hårda strider stod nu isolerad. Samtidigt utsattes den vänstra ryska flygeln under Slissov för ett hårt angrepp av den svenska vänstra flygeln. Den ryska flottan sköts sönder och samman och vid 16-tiden började de ryska fartygen att fly. Strider pågick tills mörkret föll. Under reträtten förliste många ryska fartyg och ett stort antal strök flagg. Svenska fartyg förföljde de flyende ryska fartygen ännu nästa morgon. De ryska förlusterna var mycket omfattande och uppgick till ca 60 fartyg, en tredjedel av flottan och cirka 9 500 man varav 6000 togs till fånga. Förlusten var en katastrof för ryssarna. Sverige förlorade endast ca 700 man i döda och sårade samt sex galärer. Den svenska segern vid Svensksund förändrade radikalt det politiska läget. De avbrutna fredsförhandlingarna kunde återupptas och fred slöts med Ryssland i Värälä i Finland den 14 augusti 1790. Kort därpå kunde den obesegrade kungen återvända till Sverige såsom “fredens återställare”.

Ägare
Namn:                                     Helsingfors stad
Adress:                                    Norra Esplanaden 11-13, PB 1, 00009 Helsingfors
Tfnnr:                                      +358 9 310 1691
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                  –
Renovering (vid behov):   –

Vårdare
Namn:                                    Förvaltningsnämnden för Sveaborg
Adress:                                   Sveaborg C 90, 00190 Helsingfors
Tfnnr:                                     +358 9 295 338 300
Mail-adress                           kirjaamo@suomenlinna.fi

Övrigt
Minnesmärket restes 1933 på Sveaborg av Ehrensvärd-samfundet och Pro Helsingfors-stiftelsen. Sveaborg var bas för flottan under striden vid Svensksund på 1700-talet. Finlands sjöstridskrafter firar sin årsdag på dagen för striden vid Svensksund. Birger Brunila var arkitekt och arbetade i samma byrå som W.G. Palmqvist. Han reste mycket och verkade senare som stadsplanerare i Helsingfors. Brunila har planerat bostadshus, fabriker och minnesmärken.
Text: På framsidan under Gustaf III monogram: RUOTSINSALMI. 17 9/7 90. Svensksund
På baksidan: SVBSIDIIS LEGATI TALLBERGIANI PRO HELSINGFORS MONVMENTVM EREXIT SOCIETAS EHRENSWÄRD A.D. MCMXXXIII
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI58

Minnesplattor över sjöstriderna 1808 vid Sandö och Tavastskär-Tallholm vid Karuna kyrka

 Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Sagu (Sauvo)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Karuna kyrka, ca 12 km SV Sagu
GPS-angivelse:                       N60°16’8.02″ E22°32’39.47″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2022-05-09

Historia
Om sjöstriderna vid Sandöström läser ni på registerkort 57.
Före striderna vid Sandöström skulle svenska styrkor hindra den ryska flottan från att rycka fram till Finlands västkust. Detta hade redan försökts i striderna vid Tallholm den 21 juli. Svenskarna uppförde ett kanonbatteri på ön Rövarholm i sundet mellan Sandö och fastlandet, där flottan grupperade. Ryssarna hade däremot lagt till på Kemiö och understödde sin flottstyrka med kanoner från land.

Ägare
Namn:                                        Sagu kommun
Adress:                                       Vahtistentie 5, 215 70 Sauvo
Tfnnr:                                         +358 24 744 100
Mail-adress                               sauvon.kunta@sauvo.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplattorna ritade av Eero Avinen och Antti Vaalikivi sattes upp 2008.
Text: Minnesplatta 1: SUOMEN SOTA 1808-1809 MERELLÄ (Finska kriget 1808-1809 till sjöss.) SANDÖN TAISTELU 2.8.1808 (Drabbningen vid Sandöström 2.8.1808.) SAUVON KUNTA (Sagu kommun). KARUNAN KYLÄYHDISTYS RY 2008(Karuna bygdeförening 2008)
Minnesplatta 2: SUOMEN SOTA 1808-1809 MERELLÄ (Finska kriget 1808-1809 till sjöss.) TALLHOLMEN TAISTELU 21.7.1808 (Drabbningen vid Tallholmen 21.7.1808.) SAUVON KUNTA (Sagu kommun). KARUNAN KYLÄYHDISTUS RY 2008 (Karuna bygdeförening 2008)
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr FI57

Minnesplatta över sjöstriden 1808 vid Sandö på Sandö

 Land                                          Finland

Kommun (motsv)                 Kimitoön

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     På Sandö östra sida, ca 28 km SO Åbo slott
GPS-angivelse:                        N60°13’30.68″ E22°29’56.38″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2022-05-09

Historia
När sjökriget 1808 pågick i den Åbo-Åländska skärgården anlände ryska förstärkningar till Åbo. Det blev ett prioriterat mål för svenskarna att försöka hindra dessa förstärkningar från att nå den ryska sjöstyrkan som redan slogs i skärgården och därmed ge ryssarna övertaget i området. En rysk kontroll över kusten skulle innebära att ryssarna kunde sända stora delar av de trupper de nu höll i södra Finland för att hindra landstigningsförsök norrut för att förstärka offensiven där. Svenskarna hade ett starkt förband vid Sandöström, där man tänkte föra ett avgörande slag. Redan den 21 juli utkämpades ett mindre slag vid Kimitosundet när svenskarna förberedde sina försvarsverk, och man hade tvingats dra sig tillbaka och innehade nu endast ett smalt försvarsområde i Sandöström mellan de båda ryska flottorna. Ytterligare ett problem var att ryssarna kontrollerade området med marktrupper, och man hade stationerat 1 000 man jägartrupper på vardera sidan om sundet och byggt upp fem kanonbatterier där, riktade mot den svenska flottan.
Klockan 3 på morgonen anföll den ryska flottan med en enhet om 11 kanonslupar och 44 kanonjollar. Sundet försvarades av överstelöjtnant Önnert Jönsson med 22 kanonslupar. På Rövarholmen mitt i den svenska linjen hade ett batteri med 4 kanoner och 60 jägarsoldater förlades till Sandön. till en början försökte ryssarna formera en linje i den smalaste delen av sundet, men tvingades på grund av korseld från de svenska kanonsluparna att bryta sina linjer, men de svenska fartygen besköts samtidigt hårt från landbatterierna, och i skydd av Kimitolandet, det de svenska öppna fartygen på grund av beskjutning från jägarsoldater inte tordes röra sig lyckades ryssarna tränga fram med flera jollar, vilka kringgick svenskarnas högra flygel och genom beskjutning av de svenska fartygen tvingade dem att svänga sin försvarslinje, vilket gav möjlighet till de ryska fartygen att breda ut sig. Ryssarnas eldgivning blev nu överlägsen och svenskarna tvingades nu att slå till reträtt. Befälhavaren Önnert Jönsson hade under striden blivit dödligt sårad, så befälet för reträtten kom att ledas av major Paul Adolf Sölfverarm. Batteriet på Rövareholmen togs med storm av besättningarna på de ryska kanonsluparna och jägarna som landsatts på Sandön drevs därifrån av de ryska jägarna där. Sölfverarm drog sig långsamt tillbaka tills han klockan 9 fick undsättning av Claes Hjelmstjerna med 6 galärer och 9 kanonslupar som anföll ryssarna. Ryssarna tordes inte ge sig längre ut än att de skyddades av sina landbatterier, men Hjelmstierna tordes å sin sida inte anfalla dem så länge de hade skydd av dessa. I stället försökte han skydda Sölfverarms reträtt och hindra att någon av sluparna föll i ryssarnas händer, många hade förlorat större delen av sina roddare.
Den svenska arméledningen hade efter mycken tvekan kort före striden äntligen insett behovet av marktrupper till stöd för Skärgårdsflottans operationer. I hemlighet hade 856 man Upplands lantvärn, 36 man finskt vargeringsmanskap med 74 man underbefäl från de pommerska regementena sänts från Åland på skutor att landsättas på Kimito. Styrkan kommenderades av överste Axel af Palén. Trupperna var huvudsakligen helt otränade och dåligt utrustade. Då man landsteg vid Skogvik på Kimitoön pågick striderna som häftigast men innan man hunnit organisera sig fick man besked om att svenska trupperna redan höll på att dra sig tillbaka. Man fick dock besked om att Buxhoevden tillsammans med generalerna Bagration och Suchtelen med flera infunnit sig från Åbo för att själva övervaka striden. De befann sig nu på Västankärrs herrgård för att fira segern med endast 50 mans skydd, och man beslutade att försöka tillfångata dem.
Man omringade byggnaden men just som man skulle rycka fram blev de upptäckta av ryssarna, som snabbt barrikaderade sig och började beskjuta de svenska trupperna. Lantvärnsmännen som aldrig deltagit i strid blev ställda inför situationen och när de ryska trupperna märkte svenskarnas tveksamhet beslutade de sig för att våga på ett djärvt utfall. Under ledning av Buxhoevden slog man sig igenom lantvärnsmännens led och trängde ned till sina båtar. De odisciplinerade svenska trupperna började i stället för att ta upp förföljelsen att plundra herrgården. Den svenska landstigningsstyrkan blev snart anfallen av en större rysk truppenhet. Under befäl av major Magnus Björnstjerna, som övertagit befälet sedan Axel af Palén sårats i striden, lyckades de dock slå sig ned till stranden efter förlust av 74 man och började inskeppa sig. På grund av oordning i samband med inskeppningen sedan båtarna börjat beskjutas av ryska kanoner gick dock två av skutorna på grund och det svenska artilleriet och 144 man ur lantvärnet fick ge sig fångna. De övriga kom undan och kunde återvända till Åland.

Ägare
Namn:                                        Kimitoöns kommun
Adress:                                       Vretavägen 19, 257 00 Kimito
Tfnnr:                                         +358 242600
Mail-adress                              kimitoon@kimitoon.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplattan ritad av Eero Avinen och Antti Vaalikivi sattes upp 2008.
Text: FINSKA KRIGET 1808-1809 TILL SJÖSS. DRABBNINGEN VID SANDÖSTRÖM 2.8.1808. KIMITO KOMMUN 2008
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI54

Minnesplatta över sjöstriden 1808 vid Bockholmssund

 Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Åbo

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Runsalas sydligaste udde, ca 7 km SV Åbo slott
GPS-angivelse:                      N60°24’23.57″ E22° 6’29.29″

Inventerad
Namn:                                      Claes och Eva Grafström
Datum:                                     2022-05-11

Historia
Sjöstriden vid Bockholmssund eller Sjöstriden vid Fårskinnsholmarna var en sjöstrid under finska kriget 4 juli 1808.
Efter striderna vid Kimito Kramp hade en Klas Hjelmstierna som befälhavare över en styrka om 19 kanonslupar och 4 galärer lagt sig vid Fårskinnsholmarna i Erstafjärden vid Åbos inlopp, där de blockerade inloppet. 4 juni anlände kung Gustav IV Adolf till platsen ombord på jakten Amadis och beordrade då att man skulle företa en rekognoscering mot den ryska skärgårds-flottan som låg vid Bockholms sund.
Redan samma eftermiddag sändes kapten Wirsén med 8 kanonslupar söder om Joroisholmen för att oupptäckt kunna närma sig ryska flottans vänstra flank. Fartygen upptäcktes dock, och hela den ryska styrkan om 22 kanonslupar och 6 jollar sändes att spärra sundet och några slupar sändes mot Wirsén. Generalmajor Konovnitzin som hade ansvar för skyddet av kuststräckan sände även 150 prickskyttar från Åbo som posterades på de sydvästra uddarna vid Runsala och Hirvisala för att skjuta besättningsmännen på de öppna sluparna om de vågade sig längre in i den smala passagen. Kungen beslutade nu att förutom ytterligare 10 kanonslupar som sänts till västra delen av Joroisholmen även 6 galärer skulle skickas fram att bilda linje till vänster om dessa.
Under beskjutning från de svenska örlogsfartygen drog sig de ryska fartygen tillbaka in bakom de landbatterier man uppfört – två på Runsala, ett på Bockholmen och ett på Hirvisalo. På grund av nattmörkret och skyddet från de ryska batterierna tvingades dock svenskarna att avbryta anfallet. Halv tolv på natten upphörde striderna. Svenskarna hade då förlorat 12 man, ryssarna 25 man, och flera fartyg på båda sidor fått större eller mindre skador.

 Ägare
Namn:                                      Åbo stad
Adress:                                      PO 355, FIN 201 01 Åbo
Tfnnr:                                        (02) 330 000
Mail-adress                              turun.kaupunki@turku.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesplattan sattes upp 2008. Eero Avinen och Antti Vaalikivi ritade plattan.
Text: SUOMEN SOTA MERELLÄ1808-1809, FINSKA KRIGET 1808-1809 TILL SJÖSS
PUKINSAARIN TAISTELU, SLAGET VID BOCKHOLMSSUNDET 4.7 1808
TUTUN KAUPUNKI, ÅBO STAD 2008
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten