1210 Minnesmärke över slaget vid Gestilren

Län                                              Skaraborg

Kommun (motsv)                 Tidaholms kommun

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                      NO korsningen Varsvägen – väg O 2871
GPS-angivelse:                         N58°11’46.00″ E13°49’38.00″    

Inventerad
Namn:                                         Ej inventerad
Datum:

Historia.
Slaget vid Gestilren föregicks av en flera generationer lång maktkamp mellan de erikska och sverkerska ätterna. Efter att Knut Eriksson 1167 vunnits regeringsmakten hade dock läget stabiliserats, och åren som följde präglades av politiskt samförstånd. Vid hans naturliga frånfälle 1195 övergick kronan till Sverker den yngre. När denne utsåg sin minderårige son till jarl gjorde dock Knut Erikssons fyra söner 1205 uppror, under vilket slaget vid Älgarås i Tiveden stod. Tre av de Erikska bröderna dödades vid slaget och den ende överlevande av Knut Erikssons söner, Erik Knutsson, flydde därefter till Norge.
År 1208 utmanade han ånyo kung Sverker och slaget vid Lena (även känt som Kungslena) i Västergötland utkämpades. Utgången av detta slag tvingade kung Sverker att fly till Danmark, för att två år senare, med hjälp av danska trupper, återvända i syfte att återta sin förlorade krona. Men vid Gestilren triumferade Erik Knutsson än en gång, samtidigt som Sverker stupade. Samma år kröntes kung Erik av ärkebiskopen Valerius. Slaget vid Gestilren markerade slutet för maktkampen mellan den erikska och den sverkerska kungaätten.

Ägare
Namn:                                         Stiftelsen Västergötlands museum
Adress:                                        Box 253, 632 23 Skara
Tfnnr:                                          0511-260 00
Mail-adress                                info@vgmuseum.se

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärke av granit (6 m högt) rest 1910. Kyrkoherden Thore Odhelius utpekade i mitten av 1700-talet socken som platsen för slaget på Gestilren. med orden ”Var denna strid utkämpades, är ovisst för historieskrivarna: vid Gestilren säga de, men var denna plats finnes, äro de helt okunniga om. (…) Men nära Lena finnes en gård, kallad Gislaryd, av hvilken byn Hvarf sedermera uppstod. Men detta Gislaryd var enligt vår mening för de gamle känt som Gestilren.
Text: GUD SKYDDE SVERIGES RIKE! SJUHUNDRA ÅR EFTER SLAGET VID GESTILREN RESTE VÄSTGÖTAR DENNA STEN 1910
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Sekr SvMM

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Minnesmonument över den nordiska plutonen i slaget 1899 vid Magersfontain

Land                                         Sydafrika

Kommun (motsv)               Cape Colony

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Ca 25 km S Kimberley
GPS-angivelse:                      S28°58’17.19″ E24°42’5.61

Inventerad
Namn:                                      Ej inventerad
Datum:

Historia
Den 10−11 december 1899 besegrade en boerstyrka den framryckande Höglandsbrigaden i ett slag under andra boerkriget.
Magersfontein består av en rad kullar i slättlandskapet. Boerna hade förskansat sig i skyttegravar framför kullarna, vilket var en helt ny taktik, och drabbades inte alls av den förberedande brittiska artilleribeskjutningen − som var riktad på själva kullarna. När de skotska regementena rykte fram under natten utsattes de från välriktad eld från boernas linjer, och slaget blev ett svårt nederlag för Storbritannien.
I detta slag deltog även på boernas sida den Skandinaviska kåren, där många svenskar och finlandssvenskar ingick. Kåren låg framför boernas linjer och drabbades av svåra förluster. De begravdes på plats, och flera minnesmärken finns alltjämt på slagfältet, ett första restes 1908. 
Förlusterna blev för britterna totalt 971 man; boerna förlorade 250 stupade och sårade − av dessa var 44 skandinaver.

Ägare
Namn:                                        Troligen sydafrikanska staten

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärket har formen av ett solkors och är omgivet av fyra stenblock med de fyra nordiska ländernas namn.
Text: DE KUNDE INTE VIKA BLOTT FALLA KUNDE DE
11 DEC 1899
TILL MINNE AV HÄR STUPADE SKANDINAVER
Informationsskylt: Ja

Christian Braunstein
Sekr SvMM

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1945 Minnessten över operation Stella Polaris i Närpes

 Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Närpes, Svenska Österbotten

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Ca 7 km VNV om Närpes kyrka vid Österfjärdsvägen
GPS-angivelse:                    N62°29’11.57″ E21°11’54.90″

Inventerad
Namn:                                      Ej inventerad
Datum:

Historia
Efter Viborgs fall i juni 1944 stod det allt klarare att Finland skulle förlora kriget. Under andra världskriget var det snarare regel än undantag att nederlag följdes av ockupation, så detta var en möjlighet man måste förbereda sig på.
Operation Stella Polaris var en hemlig finländsk underrättelseoperation i samband med slutet av Fortsättningskriget, med syfte att flytta utrustning och känsligt underrättelsematerial från Finland till Sverige så att verksamheten skulle kunna fortsätta i Sverige och materialet inte skulle hamna i Sovjetunionens händer. Operationen hade sin bas i den lilla fiskebyn Nämpnäs i Närpes, Österbotten, varifrån arkivet skeppades till svenska hamnar.
Operation Stella Polaris planerades under sommaren 1944, när det började bli uppenbart att Finland skulle förlora kriget, och det bedömdes att Sovjetunionen skulle kunna ockupera Finland. En av avsikterna från finländskt håll var att kunna etablera finländsk militär signalspaning på svensk mark åt en möjlig finländsk exilregering.
En plan för detta tog så småningom form. Parallellt började man fundera på en exilregering och gömma vapen på olika håll i landet för att möjliggöra en gerillakamp mot ockupationsmakten, en kamp som skulle kunna få stöd från radiospaningen i Sverige. Också för Sverige skulle det i en situation där grannlandet ockuperades vara en fördel att få underrättelsetjänsten förstärkt med ryskkunniga spanare, naturligtvis förutsatt att nykomlingarna integrerades i den svenska militärorganisationen. I juli beslöts på regeringsnivå i Sverige att landet köper finsk underrättelseutrustning för en halv miljon kronor. Detta togs som en klarsignal för Stella Polaris, och i Finland började man planera vilket arkivmaterial man skulle ta med sig och började bränna resten.
Så kom vapenvilan i början av september och en ny hotbild uppstod. När det blev klart att fredsvillkoren omfattade en sovjetisk bas i Porkala, såg många detta som ett potentiellt hot mot Helsingfors och ett tecken på att Sovjetunionen ville ha möjlighet till militära påtryckningar. Men nu uppstod också en risk för krig i full skala med Tyskland, inte bara i Lappland.
I Sverige var man beredda på lasterna, men inte helt på att passagerarna skulle vara så många. Man improviserade inkvartering huvudsakligen i kyrkor. Med tiden inrättades flyktingläger för finländare och ester på olika håll på landsorten och flyktingarna fick lov att flytta ganska ofta. För många var storstäderna förbjudet område.
Av tanken på att fortsätta den finländska radiospaningen från svenskt område, blev dock intet. Hallamaa och hans överordnade överste Aladár Paasonen, chef för generalstabens underrättelseverksamhet, verkar ha trott att man kommit överens om saken med sina svenska kolleger, men det är möjligt att de inte tillräckligt tydligt lyssnat på deras eventuella förbehåll. (Det finns ju en klar skillnad mellan svensk och finländsk diskussionskultur på den punkten.) Eller så kanske den svenska militären inte hade nått full överenskommelse med den politiska ledningen. På denna centrala fråga har Johanna Parikka Altenstedt inga klara svar, så det finns behov av fortsatt forskning.
Resultatet blev att något tiotal av de finländska radiospanarna anställdes vid FRA, och med tiden ordnades bostäder för en del av dem i ett hörn av Bromma. Huvuddelen av finländarna återvände i alla fall så småningom till hemlandet över Haparanda. Ingermanländarna hade speciell orsak till försiktighet och hade dessutom förlorat sin hembygd, så av dem stannade en större del kvar i Sverige.
Planen för evakueringen av radiospaningen sattes alltså i gång. Radiospanarna själva var redan förberedda, deras familjemedlemmar fick besked om att packa det viktigaste, snart skulle det bära av, inga frågor. Transporterna från olika delar av landet gick till Nämpnäs i Närpes eller till Nystad, längst i norr till Torneå. Logistiskt fungerade operationen väl.
Nätterna kring den 23-24 september 1944 avgick fyra fartyg från Finland. Destinationen var Härnösand och Gävle, Ombord finns ca 750 finska signalspanare med familjer och minst 500 lådor innehållande avancerad radiospaningsutrustning och enorma mängder  topphemliga underrättelsedokument, främst om Sovjet.

Ägare
Namn:                                        Närpes kommun

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av granit med en kopparskylt under en femuddig stjärna i guld.
Text: STELLA POLARIS HÄR I SEPT 1944
”FRIHET ÄR DET BÄSTA TING SOM SÖKAS KAN ALL VÄRLDEN KRING”
Under skylten text: NÄMPNÄS SAMFÄLLIGHETER RESTE DENNA MINNESSTEN ÅR 2001
Informationsskylt: Ja

 Christian Braunstein
Sekr SvMM

Projektet har finansierats av Försvarsmakte

2024 Veteranminnesmärke i Harald Forss park i Örebro 

Län                                          Örebro

Kommun (motsv)           Örebro

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       I Harald Forss park intill Olaus Petrikyrkan
GPS-angivelse:                          N59°16’47.85″ E15°13’7.45″

Inventerad
Namn:                                            Ulf Södersten
Datum:                                          2024-10-24

Historia
För drygt sextio år sedan flögs den första svenska truppen till en fredsbevarande insats i en internationell konflikthärd utanför Europa. 1956 drog en bataljon på den blå FN-hjälmen och tog de första nervösa stegen ut i ett farligt och vanskligt uppdrag. De har under ett halvsekel följts av närmare 100 000 andra män och sedermera även kvinnor som deltagit i insatser i Gaza, Libanon, på Cypern, i Kongo, Liberia, före detta Jugoslavien och Afghanistan. För att minnas dessa insatser under världssamfundets flagga har under de senaste åren minnesstenar satts upp i ett antal städer runt om i Sverige.

Ägare
Namn:                                            Örebro kommun
Adress:                                           Box 30000, 701 35 ÖREBRO
Tfnnr:                                             019-211000
Mail-adress                                  servicecenter@orebro.se

Vårdare
Namn:                                            Se ägaren

Minnesmärket
Minnesstenen avtäcktes den 24 oktober 2024. Medverkade på invigningen gjorde bland annat representanter för Örebro kommun, Fredsbaskrarna Örebro, Sveriges Veteranförbund, landshövdingen i Örebro län och Livregementets Grenadjärers tidigare regementschef. Hemvärnets musikkår Gullsmedshyttan spelade och Josephine Nielsen sjöng.
Text: ALLA GAV NÅGOT – EN DEL GAV ALLT
Informationstavla: Nej 

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1998 Minnessten över Hälsinge flygflottilj, Söderhamn 

Län                                          Gävleborg

Kommun (motsv)           Söderhamn

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       På grässlänten 200 m V fd Funemässen vid Hälsinge flygflottilj F 15
GPS-angivelse:                          N61°16’21.01″ E17° 5’18.09″

Inventerad
Namn:                                            Tomas Bornestaf
Datum:                                          2024-07-22

Historia
1942 beslöt riksdagen att en jaktflygflottilj skulle sättas upp i Söder-hamn den 1 juli 1945, Kungliga Hälsinge flygflottilj F 15. Valet hade stått mellan Umeå och Söderhamn. Den svåra arbetsmarknads-situationen i Söderhamn efter stora nedläggningar inom skogs-industrin var ett av argumenten för att välja Söderhamn.

Då flygfältet i Söderhamn var under byggnad fram till mitten av 1946 var flygverksamheten, som bedrevs med Sk 12, Sk 15 och Sk 14 förlagd till krigsflygfält 35 Mohed. Det var Hälsinge regementes samlingsplats från 1689 intill flytten till Gävle 1908.

Det första jaktflygplan som baserades i Söderhamn var SAAB:s J 21 som 1952 ersattes av jetflygplanen J 28 B Vampire, som i sin tur 1956 ersattes av J 29 F Tunnan. Från 1961 omskolades flottiljen från jakt till attack med tre divisioner A 32 Lansen. 1968 avvecklades den 3. divisionen.  1974 inleddes omskolning till AJ 37 Viggen som blev den sista flygplanstypen vid flottiljen fram till nedläggningen den 1 juli 1998.

Vid flottiljen har även under en tid kring 1970 bedrivits helikopterräddningstjänst, målflygning för luftförsvaret samt radiakflygning på hög höjd åt FOA med J 32 B Lansen.

Ett kuriosum är hur verksamheten vid flygflottiljen påverkande järnvägsspåret Marma – Sandarne som varit i bruk från 1857. Då flygflottiljen organiserades 1946 fick spåret flyttas söderut för att lämna plats för start- och landningsbanorna. När så jetplanen togs i bruk vid flottiljen måste banan förlängas. Det fanns inte plats för ny sträckning utan spåren fick korsa banan och tågtrafiken hade då företrädesrätt. Senare förändringar av spårdragningen har gjort att flottiljområdet inte längre berörs av järnvägstrafik. 

Ägare
Namn:                                            Norrbottens flygflottilj
Adress:                                           971 73 LULEÅ
Tfnnr:                                             0920-234000
Mail-adress                                  exp-f21@mil.se

Vårdare
Namn:                                            se ägaren

Minnesmärket
Minnessten med en skylt av metall fäst på ett stort stenblock, kringgärdat av järnkätting, invigdes år 1972 vid firandet av flottiljens 25-årsjubileum. 1998 kompletterades texten med anledning av nedläggningen.
Text: 1972 KUNGL HÄLSINGE FLYGFLOTTILJ. 1945 – 1998
Informationsskylt: Nej 

Tomas Bornestaf
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1901 Minnessten över Hälsinge regementes Delsbo kompani i Delsbo 

Län                                              Gävleborg

Kommun (motsv)               Hudiksvall 

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Invid väg 744 i vägskälet mot Nybo, 2,5 km öster Delsbo kyrka.
GPS-angivelse:                           Sten 1: N61°48’49.92″ E16°36’30.73″
Sten 2: N61°48’53.80″ E16°36’31.97″          

 Inventerad
Namn:                                           Tomas Bornestaf
Datum:                                         2023-07-22 

Historia
Kompaniet, nämns 1696 kapten Björnbergs kompani och hade inledningsvis sin samlings- och övningsplats vid Delsbo kyrka – Hammaren. Från början av 1700-talet får kompanierna socken- eller häradsnamn. Delsbo kompani hade sin övningsplats, kallad ”Lägret” vid Hagens by, där även trossboden fanns. En alternativ samlingsplats var Säljesta i Järvsö socken.
Kompaniet hade nummer 7 i Hälsinge regemente. Kompanichefens boställe var Sjulhamre i Ljusdals socken och 24 soldater var förlagda Bjuråkers socken, 30 i Ljusdals socken och 96 i Delsbo socken.

Ägare
Namn:                                            Delsbo Hembygds- och fornminnesförening.
Adress:                                           Ås 106 824 74 Delsbo
Tfnnr:                                             073-044 82 03 och 0653-104 59
Mail-adress                                  delsbo@forngarden.se

Vårdare
Namn:                                            Se ägare. 

Minnesmärket
Delsbo kompanis mötesplats. Natursten av huggen gråsten 2,05 m hög.
C:a 75 m N om denna finns Delsbo kompanis trossbod. Natursten av huggen gråsten 0,5 m hög.
Fornminne nr 87 Delsbo socken. Rest 18 augusti 1964 av Delsbo hembygds- och fornminnesförening. Initiativtagare var vol. distinktionskorpralen E.O.W. Wallberg som belönades med regementets minnesmedalj vid en ceremoni 2 juni 1966.
Konstnär: Stenhuggare Emil Burgman Bjuråker.
Text: Sten 1: LÄGRET MÖTESPLATS FÖR DELSBO KOMPANI AV KUNGL. HÄLSINGE REGEMENTE TILL MINNE AV KOMPANIET OCH DESS FOSTERLÄNDSKA GÄRNING – I FRED SOM OFRED – RESTES DENNA STEN ÅR 1964 AV DELSBO HEMBYGDS- OCH FORNMINNESFÖRENING.
Sten 2:TROSSBODEN
Informationskylt: Nej

Tomas Bornestaf
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1961 Gravsten över i Ndola omkomne Ewald Persson på Bollnäs gamla kyrkogård

Län                                            Gävleborg

Kommun (motsv)               Bollnäs

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Bollnäs gamla kyrkogård, område NV, Gravnummer BOL NV 175
GPS-angivelse:                          N61°20’46.07″ E16°23’21.18″ 

Inventerad
Namn:                                            Tomas Bornestaf
Datum:                                          2024-07-21

Historia
Gravvård för FN-soldaten Per Evald Persson från Bollnäs som omkom i flygolyckan den 17 september 1961 i Ndola nuvarande Zambia. Han var en av tre svenska FN-soldater som var med i skyddet av FN:s Generalsekreteraren Dag Hammarskjöld som då var på väg för att träffa och förhandla med utbrytarstaten Katangas president Moïse Tshombe. Alla ombord på flygplanet omkom.

Per Evald Persson hade gjort sin värnplikt på Hälsinge regemente 1960 – 61 som pionjärsoldat och antagits soldat vid 11 Gazabataljonen. Bataljon inledde sin verksamhet i april 1961 inom UNEF. Bataljonen överfördes i omgångar till den svenska kontingenten i Kongo – en mindre del under april och återstoden i augusti, personalen efter eget åtagande.

FN-soldaten 1173 Per Evald Persson hyllades den 29 september vid en minnesstund vid Hälsinge regemente där all personal, värnpliktiga och anställda, deltog uppställda på öppen fyrkant på regementets idrottsplats. Från regementschefens tal kan citeras ”Han avslutade i våras sin första tjänstgöring och gjorde sig allmänt känd som en synnerligen plikttrogen och dugande soldat” – ”Jag vet inte varför just Per Persson uttogs att följa Dag Hammarskjöld på hans sista resa. Men en sak vet jag – en bättre soldat hade inte kunnat utväljas. Det var ett hedersuppdrag för vilket han fick offra livet.”

Jordfästningen ägde rum i Bollnäs den 30 september och mer än 3000 personer deltog i högtiden.

Ägare
Namn:                                            Anhöriga

Vårdare
Namn:                                            Kyrkogårdsförvaltningen Bollnäs pastorat
Adress:                                           Norra Kyrkvägen 8 821 30 Bollnäs
Telefon:                                         0278-279 00
Mail-adress:                                 kgf.bollnaspastorat@svenskakyrkan.se

Minnesmärket
Minnesvård rest till minneshögtiden i Bollnäs den 17 september 1962 på ettårsdagen av olyckan
Text: EVALD PERSSON SÖRÄNG *6/4 1941 OMKOM I NDOLA D 17/9 1961, I FREDENS TJÄNST TILLSAMMANS MED FN-CHEFEN DAG HAMMARSKJÖLD.
I graven vilar också föräldrar och en bror.
Informationsskylt: Nej

Tomas Bornestaf
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1947 Minnesmärke över Olle Röd, 1.divisionen F 15, Söderhamn 

Län                                            Gävleborg

Kommun (motsv)           Söderhamn

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                       Söderhamns flygplats
GPS-angivelse:                           N61°16’13” E17°05’19”

Inventerad
Namn:                                            Tomas Bornestaf
Datum:                                          2024-07-22

Historia
Olle Röd var 1. divisionen vid Hälsinge flygflottil  (F 15), eller 151. attackflygdivisionen inom Flygvapnet, och bildades den 2 maj 1947 som en jaktflygdivision. Genom försvarsbeslutet 1958 beslutades att Hallands flygflottilj (F 14) skulle avvecklas. Rollen som attackflygflottilj skulle i stället övertas av F 15.

Åren 1960-1961 påbörjades omskolningen och ombeväpningen av divisionen till en attackdivision. Divisionen opererade fram till 1974 med A 32A Lansen. F 15 skulle därefter som andra flottilj omskolas och ombeväpnas till AJ 37 Viggen. Olle Röd blev först vid F 15 med att tillföras Viggen-systemet. Olle Röd var fram till den 30 juni 1993 enda divisionen vid flottiljen som var en renodlad AJ 37 division.

Genom försvarsbeslutet 1996 beslutades att F 15 skulle avvecklas. Med avvecklingsbeslutet skulle all flygverksamhet vid flottiljen upphört senast den 30 juni 1997, vilket även blev det datum som Olle Röd upplöstes.

Ägare
Namn:                                            Söderhamn F 15 Flygmuseum
Adress:                                           Byggnad 81 Flygstaden 826 70 Söderhamn
Tfnnr:                                             0270-14284 alt 14211 mobil 070-6339213
Mail-adress                                  f15flygmuseum@hotmail.com

Vårdare
Namn:                                            Ägaren

Minnesmärket
Minnesmärket är en på ett fundament rest propeller från det av SAAB konstruerade och tillverkade flygplanet, i Flygvapnet benämnt J 21. J 21 var Hälsinge flygflottiljs (F 15) första stridsflygplan. Rest 2 maj 1947 på divisionens plats på flottiljområdet.
Text: 1 DIV, 19 2/5 47
Informationsskylt: Nej 

Tomas Bornestaf
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

1915-1918 Minnesskylt över värvningscentrum för finska jägarrörelsen i Haparanda

Län                                           Norrbotten

 Kommun (motsv)             Haparanda

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                  Stationsgatan 22, Haparanda
GPS-angivelse:                     N65°49’57.74″ E24° 8’6.75″

Inventerad
Namn:                                      Per Iko
Datum:                                     2024-09-14

Historia
Jägarrörelsen anses ha fått sin början den 20 november 1914, när det hölls ett möte på nationshuset Ostrobotnia i Helsingfors. På mötet beslöt man sända en finländsk delegation till Tyskland för att utreda möjligheterna till militärutbildning.
Efter positivt svar från Tyskland gick vägen dit oftast genom Sverige och ett kontor öppnades i Stockholm som skulle hjälpa de finska pojkarna på sin väg ner till Tyskland. Utbildningen där skedde på en armébas i landskapet Holstein i Norra Tyskland: Lockstedter Lager. De benämndes inledningsvis Ausbildungstruppe Lockstedt. Den 2 september 1915 ombenämndes de till den 27:e Kungliga preussiska jägarbataljonen under ledningen av major Bayer. Den bestod av fyra kompanier.
Den 29 februari 1917 bestod bataljonen av 1325 jägare.  Styrkan bestod av knappt 700 färdigt utbildade jägare och drygt 600 rekryter i olika stadier av utbildningen. Rapporten berättar också om bataljonens sammansättning vad det gäller jägarnas utbildning och yrken. 251 av jägarna var studenter, 120 akademiker, 172 ekonomer (handelsmän), 142 sjömän, 211 hantverkare och 429 bönder. Inga vanliga arbetare bokfördes märkligt nog, men de fanns säkert representerade i de senare kategorierna.
De flesta av dem skulle hösten 191 ge sig av till Baltikum för att strida för den tyska arméns räkning i det pågående första världskriget. Därifrån skeppades de sedan i slutet av februari 1918 över till Vasa för att delta i det finska inbördeskriget på de vitas sida. De steg i land i Vasa den 25 februari 1918 och utgjorde stommen av den vita armén under inbördeskriget. De tyska jägarna byggde sedan också upp den finska armén som vilar stadigt på preussiska grunder.
Många av de tyska jägarna fortsatte sin karriär inom armén och ca 700 av dem stred också för Finland i vinter- och fortsättningskriget.

Ägare
Namn:                                        Okänd
Adress:
Tfn:
Mailadress:

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Text under 27,jägarbataljonens förbandstecken: PÅ DETTA STÄLLE LÅG ETT VÄRVNINGSCENTRUM FÖR DEN FINSKA JÄGARRÖRELSEN 1915 – 1918
TÄLLÄ PAJKALJA SILJAINNEESSATALOSSA TOIMI PEITENIMELLÄ ”HALKOKONTTORI” SOUMALAISTEN JÄÄKEÄRIEN VÄRVÄYSKESKUS 1915 – 1918
LOGIPLATSERNA VAR/MAJOITUSPAIKAT OLIVAT
SAVUKOSKIS RESANDEHEM STORGATAN 81, DUFENBERGS RESANDEHE PACKHUSGATAN 9, FILPUS PENSIONAT TORGGATAN 9, HOTELL GUNNARE SUNDELLSGATAN 9, BJÖRNHOLMS GÅRD TIMMERMANSGATAN 2
FÖRENINGEN JÄGARBATALJON 27:S TRADITIONER R.F.  JÄÄKÄRIPATALJONA 27:N PERINNEJHDISTYS R.Y. 1993
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
Sekr SvMM

1914 – 1918 Minnesmärke över utländska soldater som avlidit i svenska läger 

Län                                          Norrbotten

Kommun (motsv)             Haparanda

 Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                 Haparanda kyrkogård
GPS-angivelse:                  N65°50’2.99″ E24° 7’28.27″

Inventerad
Namn:                                     Per Iko
Datum:                                   2024-09-14

Historia
Under första världskriget var Sverige neutralt, men landet påverkades ändå av kriget.  Sverige skärpte bevakningen av sina gränser och införde passtvång för att förhindra utländska spioner och soldater från att ta sig in i landet.
Interneringsläger upprättades runt om i landet för att hantera dessa soldater. Dessa kunde vara flyktingar eller personer som på olika sätt hade flytt från kriget.

Ägare
Namn:                                        Svenska kyrkan

Vårdare
Namn:                                        Haparanda församling
Adress:_                                     Kyrkplan 1, 953 23 Haparanda
Tfn:                                              0922-292 90
Mailadress                                haparanda.forsamling@svenskakyrkan.se

Minnesmärket
Invalidmonument över de 218 soldater från främst Österrike-Ungern efter första världskriget som inte överlevde repatrieringen med text på svenska, tyska, ungerska och turkiska.
Text: 1914 – 1918 ÅT DET ÄRORIKA MINNET AV 205 ÖSTERRIKISK-UNGERSKA, 11 TYSKA, 2 TURKISKA KRIGARE VILKA OFFRAT SITT LIV FÖR FOSTERLANDET FJÄRRAN FRÅN HEMLANDET SOM DE HADE HOPPATS FÅ ÅTERSE MÅSTE DE HÄR JORDAS TILL EVIG RO
Informationsskylt: Nej

Christian Braunstein
SvMM sekr