Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr Ö25

Minnessten över Bodens ingenjörregemente i Boden

Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Boden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Utanför kanslihuset på f d Ing 3
GPS-angivelse:                      N65°48’48” E21°40’47”

Inventerad
Namn:                                        Lennart Holtrin
Datum:                                       Hösten 2017

Historia
Regementet har sitt ursprung i de ingenjörkompanier ur Svea- och Göta ingenjörkårer vilka 1902 organiserades vid Norrbottens regemente i Notviken utanför Luleå. Årligen utbildades ett ingenjörkompani på Notviksheden och under höstarna repetitionsövades ett ingenjörkompani. 1904 flyttades ingenjörutbildningen till nya kaserner i Boden. Dessa kompanier blev självständiga 1904 som Bodens ingenjörkår och fick förbandsbeteckningen Ing 4. 1 augusti 1908 lämnades den tillfälliga förläggningen vid Boden-Karlsborgs artilleriregementes norra kasern och kasernområdet på Kårbacken togs i bruk. Bodens ingenjörkår fick den nya beteckningen Ing 3 år 1937 och omorganiserades till ett regemente 1975 och bytte namn till Bodens ingenjörregemente.
Ingenjörförbandets uppgifter var från början helt avhängigt till behovet av ingenjörtrupp i Bodens fästning och ingick från 1907 i Bodens besättningstrupper under kommendanten i Bodens fästning. Förutom fästningsingenjörtjänst bedrevs periodvis från 1910 utbildning i signaltjänst vid ett kompani inom ingenjörkåren, men åren 1915 till 1925 vid kåren förlagt, detachement ur Fälttelegrafkåren (Ing 3). Strax före första världskriget hade även fästningsballongtjänst införts som utbildningslinje, som efter 1925 överfördes till artilleriet.
I samband med OLLI-reformen vilken genomfördes inom försvaret mellan åren 1973 och 1975, sammanslogs Bodens artilleriregemente (A 8) med Bodens försvarsområde (Fo 63) och bildade 1975 försvarsområdesregemente A 8/Fo 63.
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutades att samtliga utbildningsregementen som ej uppsatte ett krigsförband i regementsstorlek, ej heller skulle benämnas regemente varvid regementet den 1 juli 1994 ombenämndes till Norrlands ingenjörkår (Ing 3).
I samband med försvarsbeslutet 2000 beslutades att Norrlands ingenjörkår skulle avvecklas den 30 juni 2000. Även om förbandet avvecklades, ansåg regeringen att en ingenjörbataljon den 1 juli 2000 skulle inordnas i Norrbottens regemente (I 19). Den nya bataljonen antog namnet Norrlands ingenjörbataljon, och verkade från samma plats som Norrlands ingenjörkår hade verkat på. Inför försvarsbeslutet 2004 föreslog regeringen att Norrlands ingenjörbataljon tillsammans med Norrlands luftvärnsbataljon och Norrlands signalbataljon skulle upplösas och avvecklas den 31 december 2004. Den 23 maj 2005 genomfördes en gemensam avvecklingsceremoni för de bataljoner i Boden som berördes av försvarsbeslutet, ceremonin hölls på Norrbottens regementes kaserngård. Med anledning av att försvaret lämnade delar av kasernetablissemangen i Boden, hölls en avvecklingsceremoni den 26 augusti 2005 på kårbacken.

 Ägare
Namn:                                        Norrbottens regemente I 19
Adress:                                       Norrbottensvägen 3, 961 19 Boden
Tfnnr:                                         0921-34 80 00
Mail-adress                              exp-i19@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        I 19/Ing 3 kamratförening
Adress:                                      Box 9105, 961 19 Boden
Telefon:
Mail-adress:                             ing3kf.info@gmail.com

Övrigt
Minnessten av svart granit.
Text under ingenjörtruppernas emblem:  HÄR VAR FÖRBAND UR INGENJÖRTRUPPERNA FÖRLAGDA  1908 KUNGL.BODENS INGENJÖRKÅR  1975 BODENS INGENJÖRREGEMENTE  1998 NORRLANDS INGENJÖRKÅR  2000 NORRLANDS INGENJÖRBATALJON 2005
NOS NIHIL EFFICERE NON POSSUMUS (För oss är inget omöjligt)
Informationsskylt:  Nej

Lennart Holtrin
Chef SVMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö15

En stor och ett antal mindre stenar med regementschefsnamn i Regementsparken i Boden

Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)               Boden

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Regementsparken i Boden
GPS-angivelse:                      N65°49’9″ E21°39’12”

Inventerad
Namn:                                        Lennart Holtrin
Datum:                                       Våren 2017

Historia
Norrbottens regemente har sitt ursprung i de västerbottensfänikor från mitten av 1500-talet, vilka 1615 sammanslogs till Norrlands storregemente, vilket 1624, delades i tre regementen, varav ett var Västerbottens regemente som skapades av 13 kompanier. Från 1649 omorganiserades regementet på 8 kompanier och 1.056 soldater och kom senare kom att roteras.
Regementet övades under 1700-talet på Näsby hed utanför Kalix, Gumboda hed 6 mil nordost om Umeå och vid Öjebyn. Från 1833 blev Pitholms hed övningsplats och från 1883 blev Notviken vid Luleå mötes- och lägerplats.
År 1829 ändrades regementets namn till Västerbottens fältjägarregemente. År 1841 delades Västerbottens fältjägarregemente upp i två separata kårer av bataljonsstorlek och en av dem var Norrbottens fältjägarkår som uppgraderades till regementsstorlek och döptes om till Norrbottens regemente år 1892. Regementet hade sina övningsområden på olika platser i Norrbotten men förlades till slut i Boden år 1907.

 Ägare
Namn:                                        Norrbottens regemente I 19
Adress:                                      Norrbottensvägen 3, 961 19 Boden
Tfnnr:                                        0921-34 80 00
Mail-adress                              exp-i19@mil.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     I behov av rengöring och textförbättring

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke bestående av en större och ett tjugotal mindre minnesstenar av granit förenade med en järnkätting. På de mindre stenarna finns namnen på I 19:s regementschefer
Text på visad mindre sten: A GYLLENGAHM
Informationsskylt:  Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr Ö03

Minnessten över fältsjukans offer 1809 i Gammelstad

 Län                                            Norrbotten

Kommun (motsv)                Luleå

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Gammelstaden
GPS-angivelse:                       N65°38’20” E22°2’18”

Inventerad
Namn:                                         Lennart Holtrin
Datum:                                        Hösten 2017

Historia
Finska kriget, även kallat 1808–1809 års krig, utkämpades mellan Sverige och Ryssland. Kriget fick stora följder för både Sverige och Finland. 
Den ryska huvudarmén ställdes mot de kvarvarande finska trupperna vid Torneå som sammansmälts med trupperna i norra Sverige och kom att kallas Norra Armén.
Den 23 mars kapitulerade Hans Henrik Gripenberg med sina styrkor vid Kalix efter att ha hört om statskuppen mot Gustav IV Adolf.  Den slutliga vapenvilan ingicks i Frostkåge gästgivaregård norr om Skellefteå den 2 september 1809. Freden undertecknades senare i Fredrikshamn den 17 september 1809. Finland, Åland samt delar av dåvarande Västerbotten och Lappland avträddes till Ryssland och blev Storfurstendömet Finland
Man räknar med att Sverige förlorade minst 7 000 stupade. Om man medräknar civila offer, lantvärnsmän och andra offer så stiger dödssiffran över 20 000. De ryska trupperna förlorade minst 10 000 stupade i slag, okänt nummer andra förluster.[25] De flesta förlusterna gick till olika sjukdomar som spreds och frodades under de dåliga förhållandena i fält. Man räknar med att åtminstone en tredjedel av de svenska trupperna som sattes in i striderna dog i olika fältsjukdomar

 Ägare
Namn:                                        Luleå kommun
Adress:                                      Stadshuset, Rådhusgatan 11, 971 85 Luleå
Tfnnr:                                        0920-45 30 00
Mail-adress                              lulea.kommun@lula.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     Rengöring och förbättring av text

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest 1880
Text:  FÄLTSJUKANS OFFER 1809 DÖDEN ALLT FÖRLIKAR 1880
Informationsskylt: Nej

Lennart Holtrin
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr B70

 

Invalidkyrkogården i Ulriksdals slottspark, Solna

 Län                                           Stockholm

Kommun (motsv)               Solna

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Sydöst Ulriksdals värdshus i Ulriksdals slottspark
GPS-angivelse:                      59°23’6.24″N 18° 1’13.05″E

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                       2015-04-05

Historia
På Invalidkyrkogården är officerare, underofficerare och manskap begravda, vilka deltagit i Sveriges krig 1788-1814. Begravningsplatsen uppläts 1821 för Kongl. Invalidinrättningen på Ulriksdal. Under loppet av 27 år bodde där 383 invalider, varav omkring 200 också begravdes på Ulriksdal.- officerare, underofficerare och manskap – av vilka de flesta deltagit i Sveriges krig 1788-1790 i Finland och Ryssland,1805-1807 i Pommern, 1808-1809 i Finland och Norge samt 1813-1814 i Tyskland.
När vårdinrättningen på slottet avvecklades 1849 skickades de återstående invaliderna hem till släkten eller överfördes till Danvikens hospital.
Den nuvarande inhägnade delen av kyrkogården anlades 1884 och mäter ungefär 50×50 meter, men den utgör bara en liten del av den ursprungliga kyrkogården. På kyrkogården finns en minnessten från 1824 samt en större och fyra mindre gravstenar (se B67).

 Ägare
Namn:                                        Ståthållarämbetet (genom Kungliga Djurgårdens Förvaltning) och Statens fastighetsverk
Adress:                                      Box 27138, 102 52 Stockholm
Tfnnr:                                         08-402 60 00
Mail-adress                              info.kdf@royalcourt.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmonument av granit rest 1824.
Text :  H H (HÄR HVILAR) INVALIDER FRÅN KRIGEN ÅREN 1788 – 1814
Utöver monumentet finns inom det inhägnade området en större och fyra mindre gravstenar (se B71).
Informationsskylt: Ja


Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr B10

Minnessten vid furir Alms ryttartorp, Ålsta

 Län                                          Stockholm

Kommun (motsv)             Upplands-Bro

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Söder järnvägen vid Sylta i västra delen av Kungsängen
GPS-angivelse:                         N59°35’3″ E17°41’13”

Inventerad
Namn:                                        Claes & Eva Grafström
Datum:                                      2018-05-01

Historia
År 1680 blev Livregementet till häst indelt inom östra Svealand. Den 23 februari 1791 omorganiserades regementet till en brigad bestående av en kyrassiärkår, som bestod av kompanierna som låg närmast huvudstaden och som utgjorde tungt kavalleri, en lätt dragonkår som bestod av Örebro, Fellingsbro, Östra Närkes och Vadsbo kompanier och en lätt infanteribataljon som bestod av kompanierna i Västmanland och från 1804 även Södermanlands kompani.
År 1815 upplöstes brigaden, och de tre ingående förbanden blev självständiga den 16 december 1815. Livregementsbrigadens kyrassiärkår antog med den förändringen namnet Livregementets dragonkår. Den 31 december 1892 antogs namnet Livregementets dragoner (K 2).
Regementet hade sedan 1780 sin övningsplats på Utnäs löt cirka 3 km nordost om Strömsholms slott. Övningsplatser för skvadronerna var (1834)
– Livskvadronen: Arenberga i Husby-Ärlinghundra socken.
– Sigtuna skvadron: Bålsta i Yttergrans socken.
–  Roslags skvadron: Vemblinge i Estuna socken.
– Norra Upplands skvadron: Svista i Bälinge socken. Senare var fram till omkring 1870 Gamla
Uppsala
 by mötesplats.

– Uppsala skvadron: Polacksbacken, Uppsala.
Ryttartorpet tillhörde Sigtuna skvadron.

 Ägare
Namn:                                        Ålsta gård?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av granit. Höjd: ca 200 cm, postament ca 40 cm. Den siste rusthållaren Johan Vilhelm Alm högg denna sten. Torpet är numera rivet.
Text på framsidan:  PÅ DENNA PLATS MED OMKRÄTS HAR VARIT BOSTÄLLEN ÅT RYTTAREN FÖR ÅHLSTA RUSTHÅLL VID SIGTUNA SKVADRON AF KUNGL LIV REGMENT TILL HÄST. DEN SISTA RYTTAREN FURIREN 816 J V ALM RESTE STENEN TILL MINNE AV DEN INDELTE SOLDATEN ÅT KOMMANDE SLÄGKTEN ÅR 1938.
Text på baksidan: E.M.SKÖLD, C.A.KARLSSON, F. HECKSCHER VAR DE SISTA RUSTHÅLLARE.
Informationsskylt:  Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

 

Registerkort Nr B09

Minnessten över Ålsta rusthåll nr 16

Län                                            Stockholm

Kommun (motsv)               Upplands-Bro

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Söder järnvägen vid Sylta i västra delen av Kungsängen
GPS-angivelse:                       N59°35’37” E17°40’7”

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström
Datum:                                      2018-05-01

Historia
År 1680 blev Livregementet till häst indelt inom östra Svealand. Den 23 februari 1791 omorganiserades regementet till en brigad bestående av en kyrassiärkår, som bestod av kompanierna som låg närmast huvudstaden och som utgjorde tungt kavalleri, en lätt dragonkår som bestod av Örebro, Fellingsbro, Östra Närkes och Vadsbo kompanier och en lätt infanteribataljon som bestod av kompanierna i Västmanland och från 1804 även Södermanlands kompani.
År 1815 upplöstes brigaden, och de tre ingående förbanden blev självständiga den 16 december 1815. Livregementsbrigadens kyrassiärkår antog med den förändringen namnet Livregementets dragonkår. Den 31 december 1892 antogs namnet Livregementets dragoner (K 2).
Regementet hade sedan 1780 sin övningsplats på Utnäs löt cirka 3 km nordost om Strömsholms slott. Övningsplatser för skvadronerna var (1834)
– Livskvadronen: Arenberga i Husby-Ärlinghundra socken.
– Sigtuna skvadron: Bålsta i Yttergrans socken.
–  Roslags skvadron: Vemblinge i Estuna socken.
– Norra Upplands skvadron: Svista i Bälinge socken. Senare var fram till omkring 1870 Gamla  Uppsala by mötesplats.
– Uppsala skvadron: Polacksbacken, Uppsala.
Ålsta rusthåll Nr 16 tillhörde Sigtuna skvadron.

Ägare
Namn:                                        Ålsta gård?
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     Tvättning

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnessten av granit. Höjd ca 210 cm, fundament ca 50 cm. Den siste indelte dragonen Johan Vilhelm Alm högg denna sten.
Text framsidan: DESSA RYTTARE HAR TJÄNAT FÖR ÅLSTA RUSTHÅLL VID KUNGL LIVREGM TILL HÄST FRÅN KARL XI TID G.ÅHLFELT 1685 J.VIGH 1710 E.FRÖLING 1720 G.H.ÅHL 1727 J.ÅHLSTRÖM 1746 E.ÅHLSTRÖM 1767 C.BJÖRKMAN 1791 A.VESTLING 1799 G.SHILLGREN 1803 J.E.ÅHL 1823
Text baksidan: G.M.ÅHL 1835 E.BERG 1837 K.A.HURTIG 1870 J.F.STOLT 1872 C.G.ALM 1883 J.V.ALM 1886 ÄRHÖLL AFSKED 1937
DEN SISTA RYTTAREN OCH RUSTHÅLLARE RESTE STENEN TILL DE INDELTE RYTTARES MINNE ÅR 1939.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI11

Minnesmärke över slaget 1741 vid Villmanstrand/ Lappenraanta

 Land                                        Finland

Kommun (motsv)               Villmanstrand

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Omedelbart söder Villmanstrands fästning, på västra sidan av Kristiinakatu, 50 m norr dess korsning med Vallikatu
GPS-angivelse:                      N61° 3’46.41″ E28°11’1.90″

Inventerad
Namn:                                       Otto von Krusenstierna
Datum:                                      2018-05-17

Historia
Slaget vid Villmanstrand var en strid som utspelade sig under Hattarnas ryska krig den 23 augusti 1741 då ryska styrkor, under ledning av general Peter von Lacy, stormade Villmanstrand. Striden inleddes runt klockan två på eftermiddagen men redan klockan fem drog sig svenskarna tillbaka. Totalt förlorade Sverige 2 000 man i dödade och sårade samt 1 000 tillfångatagna. Bland dessa fanns general Carl Henrik Wrangel. Ryssarna förlorade 2 400 man.
(utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                        Villmanstrands kommun
Adress:                                       PL11: 531 01 Lappeenranta
Tfnnr:                                         + 358 (0) 56161
Mail-adress                              kirjaamo@lappenraanta.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):     Skadade bakstycken på kanonerna

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
Minnesmärket ursprungligen en upprättstående trästock (Virstantolppa) från 1741 kompletterades 1818 med fundament och en 130 cm hög sockel (185 x 185 cm) av fyrhuggna stenar, 1924 med koppartäckt tak krönt med en fackla uppburet av fyra ca 1,4 m höga pilastrar och 1949 med en 12,5 x 22 m stenplatå av huggna stenar av granit. En minnesplatta av brons på sockelns framsida och två mindre minnesplattor på baksidan. På ömse sidor
om sockeln ett 12 cm kanoneldrör (skadade bakstycken).
Text: Stora minnesplattan på framsidan ej översatt.
Övre på baksidan i svensk översättning: PÅ DENNA PLATS ”LAPPENS GRÄSMATTA”, MAJOR JUHANA HENRIK FIEANDT, VINTERKRIGARE, FÖRSVARARE AV KAJAANI SLOTT. FÖRFADER TILL FAMILJEN VON FIEANDT
Nedre på baksidan i svensk översättning: VIRSTANTOLPPA ÄR FRÅN 1741, STENBROTTET RUNT 1818, TAKET FRÅN 1924 OCH BASEN FRÅN 1949
Informationsskylt: Nej

Otto von Krusenstierna
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr FI01

Minnesmärke över slaget 1713 vid Pälkäne i Nenäpää

 Land                                         Finland

Kommun (motsv)               Pelkäne (Pelkäne kunta)

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                   Nenäpää (västra stranden av Kostiaån)
GPS-angivelse:                      61°19’57.58″N 24°16’0.65″E

Inventerad
Namn:                                        Otto von Krusenstierna
Datum:                                      2018-05-16

Historia
Slaget vid Pelkäne, även känt som slaget vid Kostianvirta, eller slaget vid Pälkäne kyrka, var ett fältslag den 6 oktober 1713 mellan svenska och ryska trupper under det Stora Nordiska kriget där de sistnämnda segrade.
1713 igångsatte tsar Peter ett kombinerat sjö- och landangrepp längs Finlands kuster och invaderade Helsingfors i maj och Åbo i augusti. I Pelkäne inrättade den svenske befälhavaren generalmajor Carl Gustaf Armfeldt en stark försvarsposition på en liten landtunga mellan två sjöar – Pelkänevesi och Massasvesi – och bakom Pelkäne (Kostia) å, cirka två km lång, som förbinder de två sjöarna. Försvarspositionerna var ointagliga framifrån och väl skyddade från sidorna (flankerna), men omöjliggjorde också för försvararna (svenskarna) att genomföra motanfall.
När ryssarnas frontalanfall misslyckades, beslöt de att anfalla över sjön. På en förvånansvärt kort tid tillverkade de ett stort antal flottar och deras landstigning lyckades. Till framgången måste man även lägga ryska arméns överlägsenhet i manskap.
i slaget stupade bl a chefen för Viborgs regemente, översten Adolf Fredrik von Krusenstierna.

Ägare
Namn:                                        Pelkäne kommun
Adress:                                       Keskustie 1; 36600 Pelkäne
Tfnnr:                                         00358 (0) 357911
Mail-adress                              palkane@pelkane.fi

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       Enstaka naturstenar i jordplatån saknas. Två schackel och några länkar i kedjan runt monumentområdet saknas också.

Vårdare
Namn:                                        Matti Vesava (teknisk direktör)
Adress:                                       Keskustie 1; 36600 Pelkäne
Telefon:                                     00358 (0) 400633350 (mobiltfn)
Mail-adress:                             matti.vesava@pelkane.fi

Övrigt
Minnesmärke av granit rest (uppsatt) år 1906 av lokalbefolkningen. Medel till monumentet donerades av lektor Herman Zidbäck. H 300 cm, B och D 80 x 80 cm (nere), 45 x 45 cm (uppe). Minnesmärket står på en 160 x 160 cm fyrkantig och ca 25 cm hög granitfot vilken i sin tur vilar på och ca 420 x 420 cm fyrkantig jordplatå med sidor av natursten. I varje hörn av jordplatån en fyrkantig 60 x 60 cm och 60-70 cm hög sten av granit
Monumentet står inom ett på tre sidor med huggna en ca 60-70 cm hög fyrkantig stenar och järnkedjor omgärdat 5-sidigt monumentområde. Östra sidan begränsas av Kostia-ån. Inom området finns även skyttegravslämningar samt ett 1963 tidsenligt återställt skyttevärn i vinkel av trä. Norr monumentområdet finns ett större antal skyttegravslämningar (”Skyttegravsområdet”). De två områdena iordningställdes till 250 års-jubileet 1963
Konstnär: Stenhuggare Juho Packalin
Text: KOSTIA  17 6/X 13
Informationsskylt: Ja, En vid monumentet och en vid parkeringen

Otto von Krusenstierna
Chef SvMM inventeringsgrup

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr K13

Minnessten över militär verksamhet på Stumholmen i Karlskrona

Län                                     Blekinge

Kommun (motsv)        Karlskrona

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:            Nära fyren på sydvästra Stumholmen, en ö belägen öster om Trossö ingående i Karlskrona tätort
GPS-angivelse:              56°9’32.87″N 15°35’49.32″E            

 

 

Inventerad
Namn:                                 Carl-Gustav Petersson och Astor Engkvist
Datum:                               2017-06-15

Historia                                                  
Stumholmen är en ö belägen öster om Trossö, ingående i Karlskrona tätort. Den fick redan i befästningsplanen från 1683 rollen som produktions- och provianteringsområde med verkstäder och förråd. Att området upplevs idag som en enda ö är resultatet av utfyllnader mellan Stumholmen, Laboratorieholmen och Bastion Kungshall. Här finns militära byggnader från 1700-talet och fram till 1950-talet.
Stumholmen var en stor militär arbetsplats till och med 1970-talet men är numera ett civilt område. Bebyggelsen kompletterades i början av 1990-talet med flerbostadshus. Bland de verksamheter som finns på Stumholmen finns bland annat Marinmuseum, öppnat 1997, med samlingar och utställningar kring örlogsflottan och varvet, samt en världsarvsportal, Kustbevakningen med sitt operativa centrum samt Hyper Island.

Ägare                                                                            

Namn:                                  Blekinge museum
Adress:                                 Borgmästargatan 21, 371 35 Karlskrona
Tfnnr:                                    0455-30 49 60
Mail-adress:                       karlskrona.kommun@karlskrona.se       

Kostnader
Vård, skötsel/år                  –
Renovering (Vid behov)  –

Vårdare
Namn:                                   Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit rest 1993
Text: HÄR PÅ STUMHOLMEN HAR I FÖRFLUTEN TID 1730 – 1977 IDOGA ARBETEN UTFÖRTS FÖR SVENSKT FÖRSVAR AV BL.A, SKRÄDDARE – SÖMMERSKOR – FÖRRÅDSARBETARE – TVÄTTARE – BAGARE – CHARKUTERISTER. MINNESSTENEN RESTES AV REPRESENTANTER FÖR DESSA ARBETSKATEGORIER ÅR 1993
STUDIECIRKELN STUMMIS
Informationsskylt:  Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr K12

Minnessten över Oscarsvärn i Karlskrona

 Län                                     Blekinge

Kommun (motsv)         Karlskrona

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:             Oscarsvärn Karlskrona kommun
GPS-angivelse:               56°11’7.66″N 15°37’4.94″E

Inventerad
Namn:                                  Carl-Gustav Petersson och Astor Engqvist
Datum:                                 2017-06-14

Historia
Oscarsvärn ingick i Karlskrona fästnings landfront för skydd av den nya örlogsbasen. På norra Wämö påbörjades på 1720-talet anläggningar vid Hvita Krog.
På 1860-talet påbörjades en omfattande ombyggnad av Västra Hästholmen, samtidigt som Kungsholmen försågs med pansarbatterier. Vidare påbörjades en omfattande utfyllnad av inloppen till Karlskrona, så kallade försänkningar. Slutligen skedde en omfattande ut- och ombyggnad av befästningarna vid Hvita Krog, som nu fick namnet Oscarsvärn.
I kungligt brev den 20 januari 1893 fastställs det, att det i Karlskrona skulle uppsättas en artillerikår motsvarande den som satts upp i Vaxholm 1889. Carlskrona Artillerikår, som förbandet kom att heta, tillhörde sjöförsvaret. Vaxholmskåren tillhörde däremot lantförsvaret. Det blev artillerikåren, som kom att bemanna forten vid och i Karlskrona. Artillerikåren bestod till en början av 4 kompanier, två på Kungsholmen och ett på vardera Västra Hästholmen och Oscarsvärn.
Området överläts av militären till Karlskrona kommun år 1965

 Ägare
Namn:                                 Blekinge museum
Adress:                                Borgmästargatan 21, 371 35 Karlskrona
Tfnnr:                                    0455-30 49 60
Mail-adress:                       karlskrona.kommun@karlskrona.se

Kostnader
Vård, skötsel/år                  –
Renovering (Vid behov)  –

Vårdare
Namn:                                 Ägaren

Övrigt
Minnesmärke av granit                                            Text: Se bild
Informationsskylt: Nej

Carl-Gustav Petersson
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten