Kategoriarkiv: Registerkort

Registerkort Nr E27

1994 Minnessten över Bråvalla flygflottilj i Norrköping

 Län                                             Östergötland

Kommun (motsv)                 Norrköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     100 m NNV korsningen Lansengatan-Kansligatan
GPS-angivelse:                       58°36’30.24″N 16° 7’8.09″E

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren, Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-08

Historia
Under början av 1940-talet arbetade den dåvarande flygvapenchefen Bengt Nordenskiöld intensivt med att få till flera jaktflottiljer. Bland Norrköpings näringspolitiska liv ansågs det viktigt för Norrköping, som då var en viktig industristad, att få en jaktflottilj knuten till staden. År 1941 rekognoscerades ett område vid Sörby gård i Bråvalla som ett alternativ till en fjärde jaktflottilj. Genom försvarsbeslutet 1942 beslutades det att sätta upp en flottilj i Norrköping, och gårdarna Knivberga, Ringstad och Sörby köptes för att bereda mark för flottiljen. Flottiljen som sattes upp den 1 juli 1943 gavs namnet Kungliga Bråvalla flygflottilj, ett sätt att anknyta till slaget vid Bråvalla som kanske stod i trakten kring år 750. Hösten 1945 hade flottiljen tre fulltaliga flygdivisioner med det nya flygplanet. Slutet av 1940-talet var en händelserik period för flottiljen. År 1946 blev man som första flygflottilj i Sverige som gick in i den så kallade jetåldern. J 22:orna byttes då ut mot 70 de Havilland DH 100 Vampire (J 28A), vilka levererades till flottiljen fram till augusti 1947. Som en parentes kan nämnas att det dröjde ända till 1949 innan någon annan flottilj tillfördes jetflygplan. År 1946 sattes ett detachement upp på Gotland, det som 1956 kom att bli F 13G. Från 1948 kom flottiljen att ingå i jakteskadern Tredje flygeskadern (E 3).
I samband med att regeringen Palme presenterade sin proposition 1975:75, föreslogs en avveckling av två flottiljadministrationer, Södermanlands flygflottilj (F 11) och Kalmar flygflottilj (F 12). Som kompensation till Nyköping kommun, hade Försvarets fredsorganisationsutredning utrett en flytt av Bråvalla flygflottilj (F 13) till Nyköping. Dock skulle investeringskostnaderna bli betydligt större i Nyköping, jämfört med att behålla flottiljen i Norrköping. Vidare var F 13 tillsammans med F 16 i Uppsala de enda återstående aktiva flygflottiljerna med berghangarer, vilket var ett starkt operativt och ekonomiskt skäl för att F 13 skulle kvarstå i Norrköping. År 1978 avvecklades en av flottiljens jaktflygdivisioner. En konsekvens av avvecklingen av F 11 i Nyköping var att Flygvapnets underrättelseskola (FV UndS) behövde ny förläggningsort. Efter en inventering av lämpliga platser föll valet på ny lokalisering i Norrköping. Den 1 juli 1980 omlokaliserades skolan tillsammans med Spanings- och underrättelsedetaljen vid Första flygeskadern (E 1) till Bråvalla. Lokalerna till enheterna stod färdiga i maj 1982.
Inför 1992 års försvarsbeslut skulle F 13 avvecklas senast den 30 juni 1994. Denna dag hölls en avskedsceremoni där flottiljchefen Göte Pudas och stabschefen Åke Renåker överlämnade nycklarna till kommunfullmäktiges ordförande Nanna Nilsson (m). Närvarande vid ceremonin var även dåvarande Chefen för Flygvapnet Lars-Erik Englund.

 Ägare
Namn:                                       Norrköpings kommun
Adress:                                      Rådhuset, 601 81 Norrköping
Tfnnr:                                        011-15 00 00
Mail-adress                              norrkoping.kommun@norrkoping.se

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                       Ägaren

 Övrigt:.
Minnesstenen av granit avtäcktes i samband med avslutningsceremonin den 30 juni 1994 framför kanslihuset.
Text:  F 13, BRÅVALLA FLYGFLOTTILJ 1/7 1943 – 30/6 1994
Därunder en mässingsskylt med flygvapnets emblem och därunder flottiljens valspråk: ALTIVS CITIVS PERICVLA COMMODA SVSCIPIENTES (Högre och snabbare med risker värda att tagas)
F 13 PERSONAL RESTE STENEN
Informationsskylt: Nej


Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr E04

1810-32 Minnessten över byggandet av Göta kanal vid Bergs slussar

 Län                                             Östergötland

Kommun (motsv)                 Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Bergs slussar, 100 m VNV norra brofästet av kanalbron
GPS-angivelse:                        N58°29’9.33″ E15°31’24.35″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren, Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-06

Historia
Den avgörande personen som initiativtagare och pådrivare blev Baltzar von Platen. År 1801 invaldes von Platen i styrelsen för Trollhätte kanal, och med tiden utvecklades hos honom tanken på en samfärdsled mellan Vänern, Vättern och Östersjön. Efter att genom resor studerat de för kanalen aktuella trakterna presenterade han sina tankar 1806 i sin epokgörande Afhandling om canaler genom Sverige. Planerna fick stöd av Gustav IV Adolf, som i februari 1808 beslöt att ”i hela dess vidd företaga och fullborda det riksgagneliga ärendet”. Den 12 april 1810 fick Baltzar von Platen tillstånd att bygga kanalen.
Kungen gav i uppdrag åt von Platen att tillsammans med den av regeringen inkallade brittiske kanalbyggaren Thomas Telford att närmare utstaka farleden mellan Östersjön och Vänern. Till Sverige hade Telford kommit på kunglig inbjudan 1806 för att tillsammans med sina ingenjörer leda och genomföra projekteringen av Göta kanal. Det var kanalens initiativtagare Baltzar von Platen som tillsammans med sin övermekanikus Samuel Bagge kommit i kontakt med Telford. von Platen, som inte var utbildad ingenjör, fick sedermera genom en omfattande brevväxling med Telford stöd i det fortsatta kanalarbetet. von Platen var även ordförande i det 1810 bildade kanalbolaget samt ägnade sig, efter att 1812 ha lämnat statsrådet, helt åt kanalverkets fullföljande och stred i flera riksdagsdebatter mot projektets motståndare, vilka blev allt fler i takt med att kostnaderna steg. Han fick se endast kanalens ena hälft, Västgötalinjen, öppnas för trafik (september 1822).
I maj 1810 togs de första spadtagen vid Motala och Forsvik. Med hjälp av ett förberedande förslag av vattenbyggaren Daniel af Thunberg från 1780-talet, som i stort sett följdes av Thomas Telford, stakades kanalen ut. Den var tänkt att göra det möjligt för de fartyg som annars var tvungna att färdas genom Öresund eller danska vatten – och därmed även betala Öresundstullen till Danmark för att ta sig mellan Kattegatt och Östersjön – att istället kunna färdas genom Sverige. Det brittiska mudderverk som muddrade sjöbottnarna behövde repareras, vilket medförde att Motala Verkstad anlades. Kanalen öppnades 26 september 1832 till en kostnad av 9 miljoner riksdaler (cirka 13,5 miljarder kronor i 2005 års penningvärde, omräknat efter konsumentpriser. Notera att det är svårt att jämföra penningvärden med 1820-talet. BNP per capita räknat i varor var mycket lägre, det vill säga samma vara var värdefullare än nu. Som andel av landets BNP var kanalen enormt dyr).
58 000 indelta soldater från 16 olika regementen arbetade med grävningen. En mindre del av arbetsstyrkan bestod av ryska desertörer som frivilligt hade anslutit sig och privata arbetare. De gjorde tillsammans 7 miljoner dagsverken med kanalen. Ett dagsverke varade 12 timmar. Grävningen av kanalen utfördes till största delen för hand med plåtskodda träspadar. Som mest grävde cirka 7 000 man samtidigt men arbetsstyrkan bestod normalt av 2 000–3 000 soldater.
Bland de utkommenderade trupperna upprätthölls sträng disciplin. Regementena ägnade fyra timmar på helgdagarna åt exercis och fyra dagar i veckan åt målskjutning. Dagpenningen för de meniga soldaterna uppgick till 13 skilling och 4 runstycken som utbetalades av kanalbolaget.
Varje soldat som deltagit i arbetet erhöll en silvermedalj med Karl XIV Johans bild och inskriptionen ”För verksamt biträde till Hafvens förening. Given av Göta-kanal-Bolaget”.

 Ägare
Namn:                                       Vadstena kyrksamfällighet
Adress:                                      Lärkvägen 2, 592 32 Vadstena
Tfnnr:                                         0143-29860
Mail-adress                               griftegarden@vadstena.nu

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Se ägare

 Övrigt
Minnessten i rödaktig slipad granit, tre delar jämte postament. Stenen, utan postament är 4,6 m h och 0,96 m br, med tresidigt tvärsnitt och insvängda sidor. På vardera sidan är minnesskrift i djup relief inristad, med svart målade 5 cm stora bokstäver.
Text på södra sidan under ett gjutet ”vapen” kring kanalbygget signerat Sculp Carl Berger:
UNDER ÅREN 1810-1832 ARBETADE JÄMTE BEFÄL OMKRING 60000 MAN INDELTA SOLDATER OCH BÅTSMÄN PÅ GÖTA KANAL. TILL HUGFÄSTANDE AV DEN STORA INSATS SVENSKA INDELTA KRIGSMAKTEN SÅLUNDA GJORT I DETTA FOSTERLÄNDSKA STORVERK AVTÄCKTES DENNA ÄRESTOD PÅ HUNDRAÅRSDAGEN AV KANALENS FULLBORDAN DEN 26 SEPTEMBER 1932
Text på östra sidan: ”KUNGL. FÖRSTA OCH ANDRA LIVGRENADJÄRREGEMENTENA KUNGL. UPPLANDS, SKARABORGS, SÖDERMANLANDS OCH JÖNKÖPINGS REGEMENTEN KUNGL. DALREGEMENTET KUNGL. HÄLSINGE, ÄLVSBORGS, VÄSTGÖTADALS, BOHUSLÄNS, VÄSTMANLANDS, KALMAR, NERIKES OCH VÄRMLANDS REGEMENTEN”
Text på västra sidan: ”ÖSTERGÖTLANDS OCH VÄSTERGÖTLANDS BÅTSMANSKOMPANIER.”
Informationsskylt: Nej


Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr E23

1958 Minnessten över avlidna soldater vid Vadstena krigsmanshus i Vadstena

Län                                              Östergötland

Kommun (motsv)                 Vadstena

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     50 m NO Vadstena klosterkyrka
GPS-angivelse:                        N58°27’3.60″ E14°53’32.31″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren, Lena Mindus
Datum:                                      2020-08-06

Historia
När den svenska armén på 1600-talet började tvångsutskriva soldater ökade behovet av att ta hand om dem som skadats. Ett första försök var krigsmanshuset i Vadstena där tjugofem soldatfamiljer fick fritt uppehälle. Idén var god, men föll inte väl ut.
Arkitekten Simon de la Vallée fick i uppdrag att göra förslag till om- och nybyggnad för krigshospitalet, efter Gustav II Adolfs initiativ till ett invalidhotell för krigsskadade soldater och deras familjer inrymt i det övergivna Vadstena kloster. Först i mitten på 1640-talet blir västra längan på- och ombyggd. På ömse sidor av en mittkorridor ligger enrummiga familjebostäder i flera våningar med möjlighet för egen matlagning vid spisar intill rummens ingång. Huset är utvändigt vitputsat.
Gratial (av latin: gratia, nåd) var i äldre tid den pension från Vadstena krigsmanshuskassa, som tilldelades korpraler och soldater som erhållit avsked från svenska armén. Dessa kallades stundom gratialister. Pensionerna utdelades ända till 1905 vid så kallade gratialistmöten, vilka hölls i december och juni eller i januari och juli på vissa bestämda ställen inom varje regementes område.
1783 stängdes krigsmanhuset.

 Ägare
Namn:                                       Vadstena kyrksamfällighet
Adress:                                      Lärkvägen 2, 592 32 Vadstena
Tfnnr:                                         0143-29860
Mail-adress                               griftegarden@vadstena.nu

Kostnader
Vård, skötsel/år:                      –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
Minnessten av röd granit rest 1958. 1,6 x 0,8 m och 0,2 m djup.
Text under en värja och tre öppna kronor:  HÄR VILAR GRATIALISTER FRÅN VADSTENA KRIGSMANSHUS SAMT KAROLINER HEMFÖRDA FRÅN POLTAVA
Text på frånsidan: STENEN RESTES  1958
Informationsskylt: Nej


Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr E31

1997 Minnessten över Svea trängregemente i Linköping

Län                                               Östergötland

Kommun (motsv)                  Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Tränggatans västra ände
GPS-angivelse:                        N58°24’16.32″ E15°36’38.51″

Inventerad
Namn:                                         Claes och Eva Grafström, Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                        2020-08-07

Historia
Förbandet har sitt ursprung i Trängbataljonen som delades upp 1891 i två bataljoner, Svea trängbataljon (T 1) och Göta trängbataljon (T 2). Svea trängbataljon övertog den förläggning som Trängbataljonen hade haft på Marieberg i Stockholm. År 1893 satte bataljonen upp Norrlands trängbataljon (T 3), vilken förlades till Fredrikshovs slott innan bataljonen 1898 omlokaliserades till Sollefteå garnison. År 1902 kom bataljonen att organiseras som Första Svea trängkår (T 1). I samband med namnbytet påbörjade kåren med att sätta upp Andra Svea trängkår. År 1904 återfick kåren namnet Svea trängkår samtidigt som Andra Svea trängkår fick namnet Västmanlands trängkår (T 5) och som 1907 omlokaliserades till Salbohed.
År 1903 beslutades det att Svea trängbataljon skulle omlokaliseras till Örebro garnison. Kåren lämnade Marieberg 1907 och flyttade in i nybyggda kaserner på Västra Mark i Örebro. I samband med försvarsbeslutet 1925 avsågs det att två trängkårer skulle avvecklas. De kårer det gällde var Västmanlands trängkår (T 5) och Östgöta trängkår (T 6). Dock var Östgöta trängkår inte en helt given nedläggningskandidat, då man hade en bättre förläggning än vad Svea trängkår hade. Dock föll avgörandet på att den äldsta kåren skulle bli kvar. Som en kompromiss i frågan beslutades att Svea trängkår skulle omlokaliseras från Örebro garnison till Linköpings garnison och överta Östgöta trängkårs kaserner. Hösten 1927 påbörjades omlokaliseringen av Svea trängkår och den 1 juni 1928 halades den tretungade fanan för sista gången på Västra Mark i Örebro. Vid flytten följde endast fyra officerare med. Flertalet av de anställda vid Östgöta trängkår blev däremot kvar på sina befattningar.
Genom försvarsbeslutet 1948 beslutade riksdagen att avveckla Tygtrupperna och Intendenturtrupperna som truppslag. De ingående förbanden i truppslagen uppgick under åren 1948–1951 i trängtrupperna. År 1949 tillkom Första tygkompaniet (Tyg 1) och 1951 tillkom Första intendenturkompaniet (Int 1). Genom den omorganisationen upphöjdes kåren till regemente, och tilldelades namnet Svea trängregemente (T 1).[2]
Efter försvarsbeslutet 1982 reducerades regementet till en utbildningsbataljon, för att inordnas den 1 juli 1985 under namnet Svea trängbataljon inom Livgrenadjärregementet (I 4). Dock kvarstod beslutet om att lämna kasernerna på Kaserngatan, och Svea trängbataljon omlokaliserades till Regementsgatan. Från att varit ett utbildningsregemente med sju utbildningskompanier, kom den nya organisationen bestå av en stab och tre utbildningskompanier.
År 1994 avskildes bataljonen från Livgrenadjärregementet, och blev från den 1 juli samma år ett utbildningsförband inom Mellersta militärområdet (Milo M), under namnet Svea trängkår (T 1) och med bibehållen förläggning. Genom försvarsbeslutet 1996 beslutades att kåren tillsammans med samtliga förband inom Linköpings garnison skulle avvecklas senast den 31 december 1997. Svea trängkår hade sin avskedsceremoni den 23 augusti 1997, varav kvarvarande delar övergick till en avvecklingsorganisation.

Ägare
Namn:                                       Linköpings kommun
Adress:                                      Kultur- och fritidsnämnden, Östgötagatan 5, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                        013-20 60 00
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

 Övrigt
Minnessten av granit rest 1997.
Text under östgötagripen: KUNGL SVEA TRÄNGKÅR DÄREFTER KUNGL SVEA TRÄNGREGEMENTE HADE HÄR SIN FÖRLÄGGNING 1928-1995.
Text på en metallplatta: 1985 REDUCERADES SVEA TRÄNGREGEMENTE TILL SVEA TRÄNGBATALJON, UNDERSTÄLLDES OCH FLYTTADE TILL LIVGRENADJÄRREGEMENTET.
1 JULI 1994 ÅTERFICK FÖRBANDET SIN SJÄLVSTÄNDIGHET MED BENÄMNINGEN SVEA TRÄNGKÅR, 31 DECEMBER 1997 BLEV SVEA TRÄNGKÅR NEDLAGD.
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr E14

Minnessten över Östgöta trängkår i Linköping

 Län                                             Östergötland

Kommun (motsv)                 Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Tränggatans västra ände
GPS-angivelse:                        N58°24’16.93″ E15°36’37.58″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-07

Historia
Förbandet har sitt ursprung i Trängbataljonen som delades upp 1891 i två bataljoner, Svea trängbataljon (T 1) och Göta trängbataljon (T 2). Svea trängbataljon övertog den förläggning som Trängbataljonen hade haft på Marieberg i Stockholm. År 1893 satte bataljonen upp Norrlands trängbataljon (T 3), vilken förlades till Fredrikshovs slott innan bataljonen 1898 omlokaliserades till Sollefteå garnison. År 1902 kom bataljonen att organiseras som Första Svea trängkår (T 1). I samband med namnbytet påbörjade kåren med att sätta upp Andra Svea trängkår. År 1904 återfick kåren namnet Svea trängkår samtidigt som Andra Svea trängkår fick namnet Västmanlands trängkår (T 5) och som 1907 omlokaliserades till Salbohed.
År 1903 beslutades det att Svea trängbataljon skulle omlokaliseras till Örebro garnison. Kåren lämnade Marieberg 1907 och flyttade in i nybyggda kaserner på Västra Mark i Örebro. I samband med försvarsbeslutet 1925 avsågs det att två trängkårer skulle avvecklas. De kårer det gällde var Västmanlands trängkår (T 5) och Östgöta trängkår (T 6). Dock var Östgöta trängkår inte en helt given nedläggningskandidat, då man hade en bättre förläggning än vad Svea trängkår hade. Dock föll avgörandet på att den äldsta kåren skulle bli kvar. Som en kompromiss i frågan beslutades att Svea trängkår skulle omlokaliseras från Örebro garnison till Linköpings garnison och överta Östgöta trängkårs kaserner. Hösten 1927 påbörjades omlokaliseringen av Svea trängkår och den 1 juni 1928 halades den tretungade fanan för sista gången på Västra Mark i Örebro. Vid flytten följde endast fyra officerare med. Flertalet av de anställda vid Östgöta trängkår blev däremot kvar på sina befattningar.

 Ägare
Namn:                                       Linköpings kommun
Adress:                                      Kultur- och fritidsnämnden, Östgötagatan 5, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                        013-20 60 00
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):      –

Vårdare
Namn:                                       Ägaren

 Övrigt:.
Minnessten, granit, 2,3 m h, 0,63-0,80 m br (smalnar upptill) och 0,32 m tj.
Text under en bevingad grip: ”KUNGL ÖSTGÖTA TRÄNGKÅR HADE HÄR SIN FÖRLÄGGNING 1911-1927.
KUNGL. ÖSTGÖTA TRÄNGKÅRS OFFICERSFÖRENING RESTE MINNESSTENEN 1949”
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr E25

1962 Minnesplatta på Östgöta luftvärnsregementes skjutplats på Hästholmen

Län                                              Östergötland

Kommun (motsv)                 Ödeshög

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Ombergs golf Hästholmen
GPS-angivelse:                       58°15’37.83″N 14°37’19.28″E

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-06

Historia
Flygkompaniet inrättade en skjutskola vid Vätterns strand år 1921. Personalen förlades till det gamla ryttmästarebostället Stora Lund några kilometer söder om Hästholmen. Skjutskolan utvidgades och förbättrades med tiden och användes sommartid av Flygkompaniet t.o.m. 1925, d.v.s. under dess återstående existens. Därefter användes skjutplatsen av Lv 2 mellan 1939-1932 och senare av förbanden i Linköpings garnison fram till 1990.

 Ägare
Namn:
Adress:
Tfnnr:
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                           –
Renovering (vid behov):            –

Vårdare
Namn:

 Övrigt
Platta lutad mot sten
Text: LV 2 SKJUTPLATS 1939 – 1962
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr E06

1891 Minnessten över 2.Livgrenadjärregementet i Linköping

 Län                                             Östergötland

Kommun (motsv)                 Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     100 m NV korsningen Garnisonsvägen – Regementsgatan
GPS-angivelse:                        N58°23’55.08″ E15°36’39.07″

Inventerad
Namn:                                         Claes och Eva Grafström, Hans Wigren, Lena Mindus
Datum:                                        2020-08-07

Historia
Andra livgrenadjärregementet bildades i samband med att det ursprungliga Livgrenadjärregementet (det äldre) delades 1816 i två delar, Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet. Regementets historik sträcker sig till de östgötafänikor som uppsattes 1551 och som i början av 1600-talet blev Östgöta infanteriregemente.
År 1791 sammanslogs Östgöta infanteriregemente med Östgöta kavalleriregemente och bildade Livgrenadjärregementet (det äldre). Infanteridelen i Livgrenadjärregementet benämndes Livgrenadjärregementets rotehållsdivision medan kavalleridelen benämndes Livregementets rusthållsdivision.
År 1816 fick samtliga svenska regementen ett ordningsnummer, där Andra livgrenadjärregementet tilldelades № 5. År 1914 justerades samtliga ordningsnummer inom Armén. För Andra livgrenadjärregementet innebar det att regementet blev tilldelad beteckningen I 5. Justeringen av beteckningen gjorde för att särskilja regementena mellan truppslagen, men även från deras eventuella reserv- och dubbleringsregemente.
I samband med försvarsbeslutet 1925 kom Första livgrenadjärregementet (I 4) och Andra livgrenadjärregementet (I 5) återigen att slås samman, för att från den 1 januari 1928 bilda Livgrenadjärregementet (det yngre) (I 4). Förbandsbeteckning I 5 som blev ledig i rullorna, övertogs av Jämtlands fältjägarregemente.
(utdrag ur Wikipedia)

 Ägare
Namn:                                       Linköpings kommun
Adress:                                      Kultur- och fritidsnämnden, Östgötagatan 5, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                        013-20 60 00
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                    –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                      Ägaren

 Övrigt:.
Minnessten av granit, ca 4 m h, 0,7-1 m br (V-Ö) och 0,25-0,30m tj. Stenen omgärdas av 4 små mörsare sammanbundna med kätting. Stenen restes ursprungligen 1891 i Malmslätt och blev 1922 flyttad till sin nuvarande plats.
Text i djuprelief: ”MED GUD FÖR KONUNG OCH FOSTERLAND  TILL MINNET AF DE TAPPRE SOM KÄMPAT UNDER ÖSTGÖTA RYTTARES STANDAR OCH KONGL. ANDRA LIFGRENADIÄRREGEMENTETS FANOR PÅ SVERIGES KRIGSTÅG 1563-1815
I SVERIGE. NORGE OCH DANMARK. FINLAND. RYSSLAND. LIVLAND. KURLAND. LITHAUEN OCH POLEN. PREUSSEN. SACHSEN. SCHWABEN. FRANKEN. BAIERN. POMMERN. BELGIEN OCH ÖSTERRIKE LIGGA DERAS SLAGFÄLT”
Text på frånsidan: ”BEFÄL OCH TRUPP RESTE STENEN ÅR 1891”
Informationsskylt: Nej


Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr E32

2020 Veteranminnesmärke på Korumplatsen i Linköping

 Län                                             Östergötland

Kommun (motsv)                 Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Korumplatsen strax söder om Grenadjärvallen
GPS-angivelse:                        N58°23′47″ E15°36′35″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-07

Historia
Linköpings kommun har färdigställt ett minnesmärke tillägnad militära och civila utlandsveteraner. Märket skall sprida kunskap om veteraners insatser, men också ge Linköpingsbor en möjlighet att delta i högtidlighållandet av veteraner på Veterandagen den 29 maj.
Intill skogen vid Infanterivägen 6, söder om Grenadjärvallen, är minnesmärket i brons placerat med en liten distans ut från berghällen.

Ägare
Namn:                                    Linköpings kommun
Adress:                                   Kultur- och fritidsnämnden, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                     013-20 60 00
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                 –
Renovering (vid behov):  –

Vårdare
Namn:                                   Ägaren

Övrigt
Platta av brons på ett stenblock
Text under en fredsduva: TILL MINNE AV DE KVINNOR OCH MÄN SOM SKYDDAT MÄNNISKORS SÄKERHET OCH RÄTT TILL ETT VÄRDIGT LIV ÖVER HELA VÄRLDEN GENOM TJÄNSTGÖRING FÖR FRED, FRIHET, RÄTTVISA OCH DEMOKRATI.
Informationsskylt: Nej


Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

 

Registerkort Nr E20

1939-45 Minnesplatta över stupade och omkomna ur Livgrenadjärregementet i Linköping

 Län                                             Östergötland

Kommun (motsv)                 Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                     Korumplatsen strax söder om Grenadjärvallen
GPS-angivelse:                        N58°23′47″ E15°36′35″

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-07

Historia
Livgrenadjärregementet bildades den 1 januari 1928, genom att Första livgrenadjärregementet och Andra livgrenadjärregementet upplöstes och avvecklades som självständiga regementen. Det nya regementet övertog beteckningen som Första livgrenadjärregementet hade fört, I 4.

 Ägare
Namn:                                       Linköpings kommun
Adress:                                      Kultur- och fritidsnämnden, Östgötagatan 5, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                        013-20 60 00
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                    –
Renovering (vid behov):     –

Vårdare
Namn:                                       Ägaren

 Övrigt
Platta på sten uppsatt 1954
Text under regementets symbol: Kungl. Livgrenadjärregementet hugfäster minnet av stupade och under beredskapstjänst förolyckade livgrenadjärer 1939-1945
I Finland
Fältväbel Ach. Wigert-Lundström 10.9.1941, Soldat MHP Liholm 25.5.1941, Soldat EEK Höög 3.6.1942, Löjtn. BOA Fure 19.6.1942, Fänr. LE Thorbjörnson 28.6.1944
Vid Palovara (Norrb.) 3.7.1944
1189-4-42 Lindström, 1350-4-42 Wikman, 988-4-42 Lindberg, 2175-4-42 Norrman,  1419-4-42 Gustafsson, 1798-4-42 Langueville, 2282-4-42 Nilsson, 1892-4-42 Gabrielsson, 2383-4-42 Lind
05-27-36 Åberg 24.5.1940, .212-25-30 Johansson 15.1.1941
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten

Registerkort Nr E03

1598 Skulpturgrupp över slaget vid Stångebro 

 Län                                            Östergötland

Kommun (motsv)                Linköping

Lägesbeskrivning
Kartbeskrivning:                    Tekniska verken
GPS-angivelse:                        N58°25’14” E15°37’56”

Inventerad
Namn:                                        Claes och Eva Grafström, Hans Wigren och Lena Mindus
Datum:                                       2020-08-05

Historia
Slaget vid Stångebro utkämpades vid Stångebro i Sankt Lars socken strax utanför Linköping den 25 september 1598 mellan hertig Karl (sedermera Karl IX), och Sigismund, kung av Sverige och Polen. Hertig Karl segrade och kunde därmed i praktiken avgöra kriget mot Sigismund.

 Ägare
Namn:                                        Linköpings kommun
Adress:                                       Kultur- och fritidsnämnden, 581 81 Linköping
Tfnnr:                                         013-206000
Mail-adress

Kostnader
Vård, skötsel/år:                     –
Renovering (vid behov):       –

Vårdare
Namn:                                        Ägaren

Övrigt
En skulpturgrupp där konstnärerna fick i uppdrag att skildra händelser förknippade med slaget vid Stångebro. Varje skulptur är placerad på en cirka tre meter hög kolonn av infärgad röd betong liknande de som finns på byggnaderna bredvid. De avtäcktes 1993.
De är Aquamanilen från Ydre möter Luthers katekes av Hans Björn, Upprorsman av Tommy
Östmar, Änkorna av Kajsa Mattas och Karl IX med Wasakärven besegrar Sigismund, den polska örnen av Åke Pallarp.
Text:  –
Informationsskylt: Nej

Claes Grafström
Chef SvMM inventeringsgrupp

Projektet har finansierats av Försvarsmakten