1643-1645 Hannibalsfejden (M01, Y01, Z10)

Hannibalsfejden var den del av Torstensons krig 1643-1645 som utspelades vid den svensk-norska gränsen från Jämtland till Göteborg 1644-1645. Namnet kommer från Norges ståthållare Hannibal Sehested. Striderna i Jämtland började i januari 1644 med att norska bönder under Jakob Ulfelt gjorde ett infall från Jämtland in i Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Svenska trupper, bland annat Hälsinge regemente erövrade snart därefter Jämtland. Ett bondeuppbåd med dalkarlar erövrade också Särna och Idre i mars 1644, men för övrigt höll sig dessa trupper i huvudsak på defensiven. I maj 1644 anföll norrmännen under ledning av Hannibal Sehested i syfte att återta Jämtland. Frösö skans föll och den 10 augusti kapitulerade de sista svenska trupperna i landskapet. Jämtland förblev dock bara norskt fram till freden i Brömsebro året därpå, och har sedan dess tillhört Sverige. På hösten 1644 anföll Sehested med 4000 man i Värmland och vann i början ganska stora framgångar. Nyanlagda Morast skans vid Charlottenberg erövras och både Åmål och Vänersborg bränns ner. Ett försök att hejda Sehested på Bysjöns is 22 december 1644 slutar med svenskt nederlag, men sedan svenskarna en tid senare fått förstärkningar måste norrmännen åter gå tillbaka över gränsen. Den 5 april kommer kung Kristian IV med en flotta av 11 skepp och kastar ankar i Älvsborgsfjorden. Man börjar bygga skansen Gottenbrille på Kyrkogårdsholmen i Göteborgs hamninlopp, (senare platsen för fästningen Nya Älvsborg) i ett försök att skära av Göteborgs förbindelse västerut. Under april försöker danskarna också sänka stenfyllda båtar i hamninloppet. Den 10 april går en dansk styrka över Göta älv längre uppströms och plundrar Gamla Lödöse och trakten runtomkring. Den 20 april försöker Göteborgs kommendant Mannerskjöld under natten att gå över älven med 1200 man för att förstöra ett danskt härläger vid Lundby kyrkogård, men han slås tillbaka av 200 danskar. Den 30 april seglar den danska flottan iväg eftersom en holländsk eskader rapporteras vara på väg mot Göteborg. Gottenbrille bränns i samband med avtåget. Den 19 juni anfaller norska soldater som tidigare dragits samman till Uddevala plötsligt Vänersborg. Kommendanten Johan Haraldsson ger upp nästan direkt, och den nya staden, gamla Brätte och en skans bränns därefter ner av norrmännen. Haraldsson och ytterligare några svenska befäl ställs senare inför krigsrätt. Norrmännen går därefter mot Bohus och Hisingen på båda sidor av älven. Den 24 juni slår Sehested en bro över älven mellan Hisingen och Skårdal, samt återuppför Skårdals skans för att kontrollera vägen på östra sidan. Drygt tusen man och 300 ryttare finns nu på Hisingen. Den 28 juni söker 600 danska soldater från Varberg att få kontakt med Sehested men slås tillbaka vid Askims kyrka av 250 svenska soldater från Göteborg. Den 2 juli försöker danskarna gå över älven vid Agnesberg med 17 båtar och 4 kanoner. Gordons musketörer slår återigen tillbaka och ca 50 danskar och 4 svenskar dödas. Musketörerna förföljer de danska båtarna som flyr uppströms, och vid Jordfallet kommer de inom skotthåll. Danskarna flyr slutligen iland på Hisingssidan. Den 1 augusti går Kagg över till Hisingen med 2000 man och anfaller danskarnas förskansade läger vid Lundby och erövrar 3 kanoner. Danskarna flyr och söker skydd vid Bohus, varvid Kagg drar sig tillbaka. Den 5 augusti går Mannerskjöld över älven vid Lärje. Danska dragoner som håller på att bli avskurna vid Tingstad flyr mot Bohus. Sehested håller sig därefter stilla vid Bohus, men håller Skårdals skans besatt en bit in på hösten. Augusti–september förstärker Per Lillie gränsen utefter älven genom att bygga 5 skansar, den nordligaste vid Vänersborg, vilka står klara i slutet av september. Lokala bönder tvingas hålla vakt både i skansarna och för att hindra landstigning bl a vid Båstorp och älvängarna. Den 20 oktober går Ivar Krabbe från Varberg in i Mark och Bollebygd med danska trupper. De slås tillbaka av svenska ryttare och bönder. Den 27 januari 1645 intas Skårdals skans ovanför nuvarande Bohusskolan genom en överraskningsattack av danska trupper ledda av befallningsmannen på Bohus, Norrmännen river större delen av skansen innan de drar sig tillbaka. Den 2 februari gör danskarna 3 anfall på Vänersborg, men de slås tillbaka av Per Lillie. Den 14 februari får amiral Gjedde order av Sehested att utse och anlägga ett härläger på Hisingen för omkring 2000 man och 500 hästar. Detta används senare under våren och sommaren. Den 16 februari går Sehested över älven vid Holmen (Västerlanda) med omkring 1600 man och börjar efter en pistolstrid med delar av Johan Wrangels rytteri att förbereda för ett anfall mot Tösslanda skans ovanför Lilla Edet. Vid Vänersborg går Lillie samtidigt till svenskt motanfall mot de belägrande norrmännen och de retirerar mot Bohuslän. Den 17 februari anfaller Sehested Tösslanda skans med omkring 500 man. Svenskarnas kommendant Schoman spränger efter 2 timmars strid och 7 stormanfall sig och skansen i luften då situationen bedöms som ohållbar. Överlevande svenskar huggs ner och kastas i älven av norrmännen. Den 19 februari drar sig alla norska trupper tillbaka, dels mot Norge och dels mot Bohus fästning och Hisingen.
(utdrag ur Wikipedia)