1598-1600 Avsättningskriget mot Sigismund (E01)

Avsättningskriget mot Sigismund var ett svenskt inbördeskrig 1598-1600 mellan polsk-svenske kung Sigismund och hans riksföreståndare i Sverige hertig Karl. Kriget resulterade i att hertig Karl, sedermera kung Karl IX, erövrade den svenska tronen från Sigismund. Detta medförde i sin tur att Svensk-polska unionen upplöstes samt att den svenska kyrkans reformation jämte det svenska prästerskapet och Sverige som land slutligen konsoliderades i enlighet med kung Karl IX:s evangelisk-lutherska trosuppfattning.

Sigismund
Sigismund
carlIX
Carl

När Johan III dog 1592 tillträdde hans son Sigismund, kung av Polen-Litauen (1587-), den svenska tronen, vilket medförde grundandet av Svensk-polska unionen. Hertig Karl, Gustav Vasas yngste levande son, ogillade av olika anledningar brorsonen och katoliken Sigismunds maktövertagande i Sverige. Han ansåg att riket lika gärna skulle kunna vara hans eget och började snart att på olika sätt obstruera gentemot kungamakten. Sigismund kröntes till svensk kung den 19 februari 1594. Han beslöt han att inga riksdagar fick hållas utan kungens tillåtelse. Trots detta sammankallade hertig Karl till en riksdag i Söderköping redan hösten 1595. Adeln i Finland med ståthållaren Clas Eriksson Fleming i spetsen meddelade att de inte accepterade beslut tagna under hertig Karls sammankallande. Som svar på detta understödde hertig Karl i sin tur bönderna i Österbotten i deras uppror mot Fleming, det så kallade Klubbekriget. Bondeupproret slogs ned av Fleming och de kungatrogna, men han avled därefter i april 1597. I februari 1598 samlade Sigismund ihop en här bestående av endast 5 000 man. En större armé hade föreslagits, men avfärdats då Sigismund väntade sig att svenska trupper skulle ansluta sig till honom och inte ville stöta sig med dessa. I slutet av maj 1598 landsteg Sigismunds armé i Avaskär på svensk mark. Efter att Kalmar säkrats fick hertig Karl stora problem. Sigismunds armé lockade till sig många svenska anhängare och han hade kontroll över Stockholm och därmed hela Sverige. Endast den svenska flottan tog parti för hertig Karl. Till Karls lättnad kom det dock en tredje ljuspunkt inom kort då Sigismunds flotta seglade rakt in i ett våldsamt oväder. Den 22 augusti steg han i land vid Stegeborg.stangebro 2
Den 28 augusti bröt hertig Karl och hans soldater upp från Linköping. De slog läger vid Mem, några kilometer nordväst om Stegeborg. På morgonen den 8 september gick hertig Karls armé till anfall mot Sigismund och slaget vid Stegeborg utkämpades och efter några timmar var Sigismunds seger klar. Hertig Karls förlorande här drog sig snabbt tillbaka till lägret vid Mem. Förlusterna räknades till 300 man, men det var ändå prestigen som sved mest för hertig Karl. Han kände sig extra förödmjukad när Sigismund uppträdde storsint. Allting blev så påfrestande att den vanligtvis envise Karl ville avgå och fly med sin familj från landet. Några högt uppsatta officerare lyckades dock övertala hertigen att stanna kvar. Förhandlingar återupptogs och de ledde till två dagars tillfällig vapenvila. Under dagarna ägde många truppförflyttningar rum. Sigismund kallade på fler soldater från Polen, samtidigt som den svenska flottan seglade mot kusten. Kungen hade kontroll över läget ända tills den svenska flottan lade sig utanför Stegeborg och även blockerade Sigismunds truppförstärkningar från Polen. Sigismund kände sig genast hotad och tog blockaden som en krigsförklaring. Därför lämnade han och polackerna Stegeborg för att gå mot Linköping den 20 september. Hertig Karls armé följde genast efter.
stangbro Natten till den 25 september rök mindre delar av härarna ihop i en mindre strid. På morgonen den 25 september 1598 drabbade härarna samman rejält i slaget vid Stångebro. Hertig Karl vann en avgörande seger som resulterade i att Sigismund tvingades gå med på hårda villkor. Karl krävde att kungen skulle skicka hem hela sin här, men själv stanna och vänta på en riksdag. Utöver detta tillfångatogs flera svenskar som stått på Sigismunds sida. Dessa avrättades senare under Linköpings blodbad 1600. Uppgörelsen avslutades med att hertig Karl och Sigismund åt en middag på Linköpings slott. Den pressade kungen, som fruktade för sitt liv utan sin här och som insett att han förlorat det politiska spelet, flydde dagarna efter till Polen. Karl började med att tillsätta en ny stadsledning i Stockholm. Sedan marscherade hertig Karls trupper iväg mot Kalmar för att belägra staden och natten mellan den 1 mars och 2 mars stormades staden. Efter en kort och intensiv strid lyckades Karls män klättra över murarna. Tillfället att erövra Kalmar slott i samma drag misslyckades eftersom soldaterna började plundra staden. Dagarna efter visade det sig att slottet var mer uthålligt än väntat men den 12 maj gav det upp. Efter Kalmars stormning och erövring flyttades krigets tyngdpunkt till Finland, Fäste efter fäste började erövras i juli och den 19 augusti övertog Karl befälet. Sigismund avsattes under hertig Karls försorg officiellt från Sveriges tron på ett riksdagsmöte i Stockholm den 24 juli 1599. I februari 1600 sammankallade hertig Karl rikets ständer till Linköping. Där utsågs hertig Karl till kung Karl IX av Sverige. Konsekvenserna blev förödande för de personer som stött Sigismund. Under Linköpings blodbad rensade den nye kungen bort de mest framstående Sigismundanhängarna. Under vintern och våren 1600 ockuperade Karl även den svenska delen av Estlang. Denna ockupation blev inledningen till det andra polska kriget.
(utdrag ur Wikipedia)